7066 Nessus

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
7066 Nessus
Upptäckt
Upptäckt av: Spacewatch
Upptäckt: 26 april 1993
Benämning
Småplanetsbenämning: 7066 Nessus
Alternativa namn: 1993 HA2
SmåplanetsKategori: centaur
Omloppsbanans egenskaper
Aphelium: 5 607 500 000 km
37,484[1] AU
Perihelium: 1 775 380 000 km
11,8677 AU
Halv storaxel: 3 691 500 000 km
24,676 AU
Excentricitet: 0,51905
Omloppstid: 44 771 d (122,58 år)
Medelbanhastighet: 5,57 km/s
Inklination: 15,64289°
Longitud för
stigande nod:
31,3030°
Perigeumargument: 170,943°
Fysiska egenskaper
Diameter: 60±16[2] km
Massa: ~1.6×1017 kg
Densitet: 2,0? g/cm³
Albedo: 0,065±0,053/0,023[3]
Temperatur: ~56 K
Absolut magnitud: 9,6[1]

7066 Nessus är en centaur-asteroid som korsar Uranus och Neptunus omloppsbanor. Den upptäcktes av David L. Rabinowitz som en del av Spacewatchprojektet vid Kitt Peak-observatoriet 1993.[4] Inom grekisk mytologi var Nessos den kentaur som indirekt orsakade Herakles död.[5]

Centaurers omloppsbanor anses som instabila på grund av att de har hela eller delar av sin omloppsbana bland gasjättarna och kan påverkas av deras gravitation. Den beräknade halva livslängden för Nessus nuvarande omloppsbana beräknas till 4,9 miljoner år.[6]

Referenser

  1. 1,0 1,1 ”JPL Small-Body Database Browser”. http://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=7066+Nessus. Läst 18 september 2008. 
  2. John Stansberry, Will Grundy, Mike Brown, Dale Cruikshank, John Spencer, David Trilling, Jean-Luc Margot (2007). ”Physical Properties of Kuiper Belt and Centaur Objects: Constraints from Spitzer Space Telescope”. University of Arizona, Lowell Observatory, California Institute of Technology, NASA Ames Research Center, Southwest Research Institute, Cornell University. http://arxiv.org/abs/astro-ph/0702538v2. Läst 2008-09-21. 
  3. ”TNO/Centaur diameters and albedos”. http://www.johnstonsarchive.net/astro/tnodiam.html. Läst 18 september 2008. 
  4. Davies, John K. et al., Visible and Infrared Photometry of Six Centaurs (1998) Icarus. 134. (2).sid. 213-227.
  5. ”Citat från MPC 29671”. http://scully.cfa.harvard.edu/~cgi/ShowCitation.COM?num=007066. Läst 18 september 2008. 
  6. J. Horner; N.W. Evans och M.E. Bailey (2004). ”Simulations of the Population of Centaurs I: The Bulk Statistics” (PDF). Astrophysics. http://arxiv.org/abs/astro-ph?papernum=0407400. 

Externa källor


Personliga verktyg