Kervo

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Överkervo)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Kervo
Kerava



vapen	läge

245

Läge
- Latitud
- Longitud

60°24′10″N, 25°06′00″E
(se här ovanför)

Administrativt centrum

Yta
- totalt
- land

30,86 km²
30,75 km²

Folkmängd
- Totalt
Befolkningstäthet
- inv/km²

33 181^{(31.12. 2007)}

1 055,0 inv/km²

Språkfördelning
- finska
- svenska
- övriga

95,8 %
1,1 %
3,1 %

Webbplats

www.kervo.fi

Politik

Kommun-/stadsdirektör

Rolf Paqvalin

Kommunfullmäktiges
ordförande

Eero Lehti

Kommunstyrelsens
ordförande

Markku Liimatainen

Politisk fördelning

(Platser: 31)
- SDP: 16
- Saml.: 15
- Gröna: 8
- C: 5
- V: 4
- KD: 2
- SFP: 1

Administrativa data

Landskapsförbund

Nylands landskapsförbund

Regioncentrum

Helsingfors

Härad

Mellersta Nylands härad

Magistrat

Hyvinge

Skattebyrå

Nyland

Sjukvårdsdistrikt

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt

Försäkringskrets

Mellersta Nyland

Nödcentral

Östra- och Mellersta Nylands nödcentral

Räddningsverk

Mellersta Nyland

Miljöcentral

Nyland

Arbetskrafts- och
näringslivscentral

Nyland

EU-målområde

Ej tillämpligt

Vy över Kervo

Kervo (finska: Kerava) är en stad i landskapet Nyland i Södra Finlands län i Finland. Staden är belägen 30 kilometer nordost om Helsingfors. Kervo har cirka 33 181 invånare^[1] och en total areal på 30,86 km². Under medeltiden hörde Kervo administrativt till Sibbo socken. Mellan 1643 och 1924 hörde Kervo till Tusby kommun (socken). Vid årsskiftet 1923/1924 bröt sig Kervo ur Tusby kommun och bildade en egen köping. Då Kervo blev köping uppgick folkmängden till 3 000 personer. 1970 omvandlades Kervo till stad.

Kervo är en enspråkig finsk kommun men var fram till och med 1953 tvåspråkig med finska som majoritetsspråk och svenska som minoritetsspråk. Den ursprungliga finlandssvenska befolkningen i Kervo har krympt till en folkspillra.

Kervo är byggt längs den norrgående huvudbanan och det finns två järnvägsstationer för lokaltåg, Kervo och Savio. Delar av staden heter Ytterkervo (fi. Ali-Kerava) och Överkervo (fi. Yli-Kerava). Kervo gård är en egendom i staden.

Innehåll

1 Kända personer med anknytning till Kervo
2 Näringsliv
3 Sevärdheter
4 Historia
5 Vänorter
6 Referenser
- 6.1 Fotnoter
7 Externa länkar

Kända personer med anknytning till Kervo

Från 1917 till in på 1940-talet innehades Jukola herrgård av president J.K. Paasikivi.
Kervo var en tid, från 1898 – 1902, bostadsort för kompositör Jean Sibelius.
Hanna-Maria Seppälä, frisimmare av hög internationell klass.
Volmari Iso-Hollo, dubbel olympisk mästare på 3000 meter hinder.

Näringsliv

De sex största arbetsgivarna i Kervo:

Kervo stad (1 262)
Sinebrychoff (870) (Bryggeri)
Tuko Logistics Oy (521) (Transport-och logistiktjänster)
Oy Metos Ab (220) (Tillverkning av storköksutrustningar)
Ifi Oy (169) (Fotolaboratorium)
Kervo fångvårdsanstalt (141)

Sevärdheter

Kervos bilfria stadskärna. Genom centrum går Finlands längsta gågata, Kauppakaari. Sträckan är 850 meter lång.
Kervo museum
Kervo konstmuseum
Skulpturen av friidrottaren Volmari Iso-Hollo och bysten av president J.K. Paasikivi.

Historia

Före 1100-talet fanns ingen permanent bosättning i Kervo med omnejd. Sedan stenåldern har regionen dock besökts av nomadiserande jägar- och fiskarfolk, vilket talrika fornfynd vittnar om. Efter korstågen på 1100-talet koloniserades kusttrakterna i södra Finland av svenska nybyggare varvid svenskspråkiga byar uppstod längs strandmarkerna vid Kervo ås mynning^[2]. Enligt Kervo stads webbplats uppgick folkmängden i mitten på 1500-talet till endast 160 personer.

Orten erhöll järnvägsförbindelse 1862 då järnvägslinjen Helsingfors – Tavastehus öppnades för trafik. Den 16 juli 1874 öppnades Finlands första enskilda järnväg mellan Kervo och Borgå, Kervo – Borgå järnväg ^[3]. Järnvägen bidrog till uppkomsten av industrier och affärer av alla slag. 1869 bildades flera tegelbruk och Finlands första cementfabrik. 1880 uppgick folkmängden till 649 personer. 1908 grundade sex snickargesäller från Borgå en snickerifabrik på orten. Under lång tid därefter var Kervo känd som snickarorten. Under 1970-talet fördubblades invånarantalet i staden.

Kervo ingår sedan 2003 i ett kommunsammarbete (KUUMA) kring servicefrågor och samhällsstrukturfrågor med Träskända, Mäntsälä, Borgnäs, Nurmijärvi och Tusby kommuner ^[4].