Östra Hamngatan

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Östra Hamngatan är en cirka 330 meter^[1] lång gata i primärområdet Inom Vallgraven, stadsdelen Göteborgs Stad Centrum i Göteborg. Gatan sträcker sig från Lilla Bommen vid Göta älv till Kungsportsplatsen, och ingår i det stora restaurang- och shoppingdistrikt som finns i centrala Göteborg.

Ursprungligen var detta två parallella gator på varsin sida om Östra Hamnkanalen, och de hade först namn efter kanalen; Ostre Hambnan (1621-1639), Lilla Hamnen (1644), Östre Lille Hambnen (1669) och slutligen Östra Hamngatan (1815).

Först år 1837 fick den västra sidan av Östra Hamngatan trottoar av gråstenshällar, lagd av den danske stensättaren Ludvig Kragh. De planterade träden längs kanalen togs bort 1850, då man den 8 februari^[2] beslutat att bygga om kajerna med granit.^[3]

De äldre husen på gatans östra sida förstördes vid branden 1792, och på den västra vid branden 1802. Efter detta byggdes husen helt i sten.

Kanalen som fanns mellan Brunnsparken och Södra Hamngatan grävdes igen, och strax efter, år 1861, lades Östra Hamngatan ut över den tidigare kanaldelen. Den gamla Lejonbron vid Brunnsparken raserades 1864 och 1883 invigdes en ny bro i järn, Fontänbron. Allt detta innebar att de norra och södra delarna av Östra Hamngatan nu fick ett sammanhängande stråk. Under senare delen av 1800-talet utvecklades Östra Hamngatan till Göteborgs förnämsta handelsgata. I bottenvåningarna till de flesta husen inreddes butikslokaler och i de högre våningarna blev det affärs- och kontorslokaler.^[4]

Östra Hamnkanalens södra del (från Stora Hamnkanalen till Vallgraven vid Kungsportsplatsen) lades igen år 1900, då den ökande trafiken krävde mer utrymme. Arbetet med att lägga igen kanalens norra del (räknad från Göta Älv vid Lilla Bommen till Stora Hamnkanalen), påbörjades i maj 1936 och avslutades den 18 augusti samma år. Samtidigt hade man då även raserat de sammanlagt sex broar som spände över den norra delen, vid; Norra Hamngatan, Köpmansgatan, Postgatan, Kronhusgatan, Spannmålsgatan och Kanaltorget (vid Lilla Bommens Hamn).

Mitt för Sillgatan (nuvarande Postgatan) fanns sedan början av 1700-talet en brunn med pumpanläggning, där allmänheten kunde hämta sitt dricksvatten.

Hus, händelser och handel

• Ferd. Lundqvist & Co - hade sin bosättningsaffär i fastigheten ÖHG nr 42 (1870-tal).
• J A Wettergren & Co - vid ÖHG nr 41 hade de sin butik (1870-tal).
• "Stibergs hörna" - en välkänd tobakshandlare på hörnet Södra Hamngatan/ÖHG nr 36 (1870-tal).
• J Dahlander & Co - på ÖHG nr 30 låg deras butik för tapeter och rullgardiner, med mera. År 1850 hade firman anlagt Sveriges äldsta tapetfabrik (1870-tal).
• J A Kjellberg & Söner - ett handelshus, grundat 1779, på ÖHG nr 19 (1870-tal).
• James Dickson & Co - på ÖHG nr 17 låg detta handelshus kontor (1870-tal).
• F W Hasselblad - vid ÖHG nr 3 låg det Hassebladska huset, uppfört 1875.
• Nicolaus Hultman, snickarmästare - han var Östra Nordstadens främsta tomtuppköpare kring sekelskiftet 1800, och ägde flera ödetomter bland andra ÖHG nr 18 - 20.
• "Bolanderska huset" - vid ÖHG nr 14, efter färgerifabrikör Nils Magnus Bolander (1723-1797). Här fanns klädesfärgeri från 1714-1794. Huset uppfördes i slutet av 1600-talet som skepparegård, brann ner 1794 och återuppbyggdes år 1799.
• Handelstidningens hus - vid ÖHG nr 12, hörnet Spannmålsgatan. Här bodde tidningsmannen S A Hedlund och här höll GHT till, fram till 1876.

.^[5][6]

Externa länkar

• Eniro.se - Östra Hamngatan

Källor

• Det gamla Göteborg del II - den inre staden, C R A Fredberg, Bröderna Weiss Boktryckeri, Göteborg 1921 s.838-840
• Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.322
• Göteborgs kanaler och broar berättar, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag AB, Göteborg 2007 ISBN 978-91-7029-630-7 s.14-18

Noter

1. ↑ Eniro.se: Mät sträcka
2. ↑ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (Andra utökade upplagan) C G Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s.119
3. ↑ Göteborg - en översikt vid 300-årsjubileet 1923 - Göteborgs Jubileumspublikationer XX, red. Nils Wimarson, utgiven av Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning 1923 s.87 + s.109
4. ↑ Göteborg under 300 år, Carl Lagerberg & Otto Thulin, Medéns Bokhandels AB, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1923 s.45 + s.55-56
5. ↑ Östra Nordstaden i Göteborg, red. Maja Kjellin, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1973
6. ↑ Vandring i Göteborg på 1870-talet, Olof Nordenskjöld, bilaga till tidskriften Paletten, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1942