Stora Nygatan (Göteborg)
Från Rilpedia
Stora Nygatan är en cirka 530 meter[1] lång gata i centrala Göteborg, som sträcker sig från Kungsportsplatsen till Drottningtorget längs med Vallgraven. Närheten till vattnet var mer påtagligt i gatunamnet 1847 då den planerade gatan hade namnet Strandgatan. Det första huset vid gatan byggdes 1850 och gatan fick sitt nuvarande namn 1852.[2]
Vid Stora Nygatan ligger Göteborgs enda hus som inte har ett helt gatunummer, nämligen Stora Nygatan 17½[3][4]. Husen på Stora Nygatan 17 och 17½ uppfördes 1856 som systerfastigheter. Historien bakom numreringen är att grosshandlaren August Abrahamson köpte tomten på 1850-talet och byggde ett hus där som stod klart på hösten 1852. För sent upptäckte man att det fanns två tomter men bara ett nummer. Adressen blev därför Stora Nygatan 17½.[5] År 1868 köptes fastigheten av grosshandlare Robert Dickson.[6]
På Stora Nygatan ligger också Göteborgs synagoga. Både synagogan och Stora Nygatan 17 och 17½ ritades av August Krüger[7].
Referenser
Källor
Noter
- ↑ Eniro.se: Mät sträcka
- ↑ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 271
- ↑ Stora Nygatan, Göteborgs-Posten 2002-08-28
- ↑ Projekt med annorlunda grundförutsättning, lokalnytt.se
- ↑ Julkort från Nääs slott
- ↑ Utflykt i stan, Ingrid Wirsin, utgiven av Göteborgs-Posten, Göteborg 1993 s. 9
- ↑ Synagogans historia, Judiska församlingen, Göteborg
|
|||||||||||
