Viktor Larsson (socialdemokrat)
Från Rilpedia
Tidigare ledamot av Sveriges riksdag |
||
Viktor Larsson | ||
---|---|---|
Parti | Socialdemokraterna | |
Mandatperiod(er) | 1903-1905 1906-1908 1909-1911 1912-1914 1915-1917 1918-1920 1921 1922-1924 1924-1928 1928-1932 |
|
Valkrets | ||
Uppdrag i riksdagen: | ||
Ledamot av andra kammaren (1903-1932) Ledamot av första kammaren (1933-1941) Talman i andra kammaren (1922-1923) Ledamot i konstitutionsutskottet (1909, 1912-1921) Vice ordförande i konstitutionsutskottet (1918) Ledamot i utrikesnämnden (1921, 1924, 1927-1936) Ledamot i bevillningsutskottet (1937-1940) |
||
Utskottsordförande i: | ||
Konstitutionsutskottet (1919-1921, 1924) | ||
Yrke/Titel | ||
Födelsedatum | 18 juni 1869 | |
Födelseplats | Kolbäck, Västmanland | |
Viktor Larsson, född 18 juni 1869, död 27 september 1950, svensk politiker (Socialdemokrat), riksdagsledamot 1903-41, andra kammarens talman 1922-23 och 1927, kommunikationsminister 1924-26.
Son till Johannes Larsson (1827-1888) och hans hustru Johanna Persdotter (1832-1901).Johannes Larsson kom som 17-åring till Kolbäck och började arbeta med den då pågående ombyggnaden av Strömsholms kanal. Han lärde sig då även skriva. På 1860-talet blev han linjeförman vid Strömsholms kanal och ledde allt underhållsarbete. Han var politiskt intresserad men inte politiskt engagerad.
Viktor föddes i den lilla röda stugan vid Norlings sluss, på Skansen i Kolbäcks socken. Han var det sjunde av tio barn, men vid hans födelse var bara tre i livet. Han började skolan 1876 vid småskolan vid Skansen, som låg hundra meter från hemmet. Några år senare fortsatte han vid Näslunds skola. Vid 13-års ålder började han år 1882 arbeta vid Sörkvarns Limfabrik i Kolbäck. Han skötte maskinen till limkokeriet. År 1885 blev han medlem vid Godtemplarelogen ”Segerns krona” i Näs. Efter några år, 1887, flyttade han till Eskilstuna och började arbeta där som verkstadsarbetare. Viktor flyttade år 1892 till Fleminggatan 48, på Kungsholmen i Stockholm. Senare samma år flyttade han till Fleminggatan 36. I Stockholm arbetade han som verktygsarbetare vid Viklunds verkstäder. Han flyttade sedan till Västerås år 1894, och bodde och arbetade då på Elbolaget. Gift år 1895 i Klara församling, Stockholm med Alma Grönqvist, f. 1869 i Vimmerby, dotter till mjölnaren Anders Grönqvist och hans hustru Gunilla Bernhardina Ringblom. Hon och dottern Alma Viktoria (1894-1971)flyttade till honom i Västerås i samband med giftermålet. I Västerås började han arbeta på ASEA:s verkstäder som verktygsarbetare. Den första bostaden för familjen låg på Föreningsgatan 7 i Västerås och bestod av ett rum och kök. Här bodde man kvar till 1928 då Viktor och Alma flyttade till Dalagatan i Stockholm. Hustrun avled år 1931 och Viktor Larsson gifte om sig år 1932 med Gerda Johanna Björling (1871-1948).
År 1895 bildades Metalls avd 20 och Viktor blev dess första ordförande, vilket han var till 1903. Han blev även den första ordföranden när Folkets hus i Västerås bildades år 1898, samt ledamot i ABF:s styrelse i Västerås samma år. År 1899 blev han invald i Västerås stadsfullmäktige som första socialdemokrat. År 1900 blev han vald till Riksdagens andra kammare.
Efter att ha arbetat några år som verktygsmekaniker började Larsson börja hos ASEA i Västerås 1894. Han engagerade sig både fackligt och politiskt och blev snabbt ledande inom den socialdemokratiska rörelsen i Västmanland. Han var den förste socialdemokraten i Västerås stadsfullmäktige. 1903 blev han invald i riksdagens andra kammare där han kom att engagera sig särskilt i konstitutionella frågor.
Larsson var ordförande i Västmanlands socialdemokratiska partidistrikt 1915-1930.
Yrke: verkstadsarbetare, senare talman och statsråd
Arbetsplatser:
Limfabriken i Sörkvarn 1882
Järnindustri i Eskilstuna 1887
Viklunds verkstäder, Stockholm 1892-1894
Stockholm Verkstadsarb vid ASEA i Västerås 1894
Platsredaktör för tidningen Folket i Eskilstuna 1906-09
VD för Nya bankens avd kontor i Västerås 1913
Statsråd och chef för kommunikationsdepartementet 18/10 1924-7/6 1926
Andra kammaren för Västerås 1903-11
Andra kammaren för Västmanland östra 1912-21
Andra kammaren för Västmanland 1922-32
Första kammaren för Östergötland med Norrköping 1933-39
Första kammaren för Södermanland och Västmanland 1939-41
Ordförande Folkets hus i Västerås 1899-1903
Tärna folkhögskola 1915-1928
Sv. Stadsförb. 1918-27
Västerås arb. Inst. Fören.
Ordf. i styrelsen för Sv. Järn- och metallarbetarförbund avd 20 i Västerås 1895-1903
SAP:s partistyrelse 1905-32
Västerås stadsfullmäktige 1899-1906, 1911-24
v. ordf. 1916-24
10 egna motioner, bl a om lärar- och skolfrågor, skatteutjämning mellan landskommuner och om Åkarpslagen.
Företrädare: Sven Lübeck |
Sveriges kommunikationsminister 1924–1926 |
Efterträdare: Carl Meurling |