Triangelolikheten
Från Rilpedia
Triangelolikheten är en matematisk olikhet som säger att i en triangel är längden av en viss sida mindre än summan av längderna av de två övriga sidorna, men större än differensen dem emellan.
Den är giltig i en stor uppsätting rum, bland annat för de reella talen.
Innehåll |
Normerat vektorrum
I ett normerat vektorrum V uttrycks triangelolikheten
- för alla . Likhet gäller om och endast om och är parallella.
Reella tallinjen
Den reella tallinjen är ett normerat vektorrum, med absolutbeloppet som norm. Triangelolikheten för de reella talen skrivs därmed
- Här gäller likhet om x och y har samma tecken.
Komplexa talplanet
Inom komplex analys ser olikheten ut som följer:
- Här gäller likhet om arg(z1) = arg(z2)
Samtidigt gäller (se följdsatsen nedan) att ett tals absolutbelopp är större än differensen av komponenterna (eller lika med, om arg(z1) = − arg(z2)):
Metriska rum
Triangelolikheten ingår som ett av de definierande axiomen för metriken d i ett metriskt rum .
Den säger att summan av avståndet mellan två punkter p och q alltid är mindre eller lika med summan av avstånden mellan punkt p och en godtycklig punkt r, samt avståndet från r till q, dvs:
där d(p,q) betecknar avståndet mellan p och q. Funktionen kallas metriken, eller avståndsfunktionen. Notera att det är avståndet mellan två objekt som definierar rummet, inte tvärt om.
Följdsats
Ur triangelolikheten följer att
- och | d(p, r) - d(r, q) | ≤ d(p, q)
vilket betyder att normen och avståndsmåttet d(a,b) är Lipschitz-kontinuerliga och därmed även kontinuerliga.
Serier och integraler
Den vanliga triangelolikheten har några följder:
Med induktion man kan visa att:
för och . För absolutkonvergenta serier, dvs:
finns en triangelolikhet:
- .
Dessutom, för en integral, exempelvis Riemannintegralen, kan man med definitionen av supremum och infimum visa att det finns en triangelolikhet:
- ,
om är Riemannintegrerbar.