Traktor

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

En Volvo BM 700.

En traktor (av latinets trahere "dra") är en typ av fordon som främst används för att dra släpfordon och för att bogsera, bära och ge kraft åt olika typer av jordbruksredskap.

Innehåll

1 Uppbyggnad
2 Användning
3 Transmission
4 Finesser
5 Historia
6 Tillverkare
7 Se även
8 Externa länkar
9 Referenser

Uppbyggnad

Till skillnad från personbilar som har självbärande karosser och lastbilar som är byggda på en ramkonstruktion är de flesta moderna traktorers motorblock, transmission och bakaxel ihopbyggda till en enhet. Det är denna som bär upp hela fordonet.

Drivkällan är monterad i traktorns framände och utgörs i regel av en rak tre-, fyr- eller sexcylindrig dieselmotor med stor slagvolym och högt vridmoment redan från låga motorvarvtal. Traktormotorers maximala varvtal ligger i regel på bara drygt 2000 varv per minut.

Hytten är vanligen placerad i traktorns bakände, vilket ger god överblick över redskap som bogseras eller bärs efter fordonet. Vissa traktorer, till exempel Mercedes, har dock hytten i mitten vilket ger mindre rörelser av föraren vid körning på ojämnt underlag. Till skillnad från fordon som främst är avsedda för vägtrafik är förarsätet centrerat och inte förskjutet åt vänster (normalt vid högertrafik). Hytten kännetecknas i övrigt av stora glasytor åt alla håll. För att ytterligare förbättra förarens sikt har i regel moderna traktorers avgasrör dragits tillbaka från motorhuven och går istället upp längs med hyttens ena framstolpe. Moderna traktorer har i regel alla reglage bekvämt samlade till höger (i fordonets färdriktning) om förarsätet, medan det till vänster finns ett enkelt uppfällbart säte för passagerare. Till skillnad från många andra typer av fordon har traktorer ofta ett handgasreglage som kan användas som alternativ till den vanliga gaspedalen.

Eftersom traktorer sällan har en avfjädrad bakaxel och bara i undantagsfall har fjädring på framaxeln är förarsätet ofta avfjädrat i förhållande till hytten. Moderna traktorer har i regel en hytt som även i sig är avfjädrad, vilket även är fallet med nyare tunga lastbilar. Vissa traktorer har förarstolen svängbar för att underlätta användning av utrustning som monterats baktill på traktorn.

Jordbrukstraktorers bakdäck har vanligen en större diameter än däcken på framaxeln. Detta har delvis historiska orsaker (tidigare var traktorer uteslutande bakhjulsdrivna och saknade möjlighet till fyrhjulsdrift), men ger än idag traktorer en mindre svängradie än om alla däcken varit lika stora. En annan fördel till den stora diametern är att det fördelar vikten på en större yta så det minskar ytpackningen på jorden så grödan kan växa lättare. Därför är det bättre med alla hjulen lika stora så vikten fördelas bättre men det är fungerar bara om det är stora platta fält som på de amerikanska slätterna. Tvåaxlade maskiner med ramstyrning, som till exempel hjullastare, har vanligen jämnstora däck på båda axlarna.

Användning

New Holland

En jordbrukstraktor kan användas för att dra och driva många olika, vitt skilda typer av redskap. Det sker främst med hjälp av följande utrustning som är i fordonets bakända:

Draganordning (hitchkrok och jordbruksdrag)
Trepunktslänkage
PTO:n (kraftöverföringtapp)
Standardiserade anslutningar för extern hydraulik

Många typer av jordbruksredskap tillverkas både i bogserade och burna versioner. Lättare modeller av redskapet bärs i trepunktslänkagets lyftarmar, medan modeller med större arbetsbredd bogseras efter traktorn. Några exempel på redskap som kan förekomma burna är slåttermaskiner, växtskyddssprutor och harvar. Bogserade redskap (som till exempel hackvagnar och rundbalspressar) och vagnar ansluts till traktorns draganordning. Så kallade delburna redskap ansluts till trepunkten men bogseras snarare än bärs efter traktorn. Det är vanligt att mindre plogar är helt burna, medan större modeller, med fler än fem skär, är delburna eftersom dessa blir alltför tunga att lyfta för traktorn.

Den externa hydrauliken kan användas för en mängd olika applikationer: från att manövrera vagnars tippcylindrar till att driva hydraulmotorer i potatis- och betupptagare.

I samband med Sveriges inträde i EU 1995 höjdes maxhastigheten i Sverige för traktorer från 30 till 40 km/h.

Traktorer är ofta utrustade med styrbroms. Vanligen finns två mindre bromspedaler som kan användas för att bromsa respektive bakhjul för att ge snävare svängar. Vid landsvägskörning kan i regel pedalerna kopplas ihop för att inbromsningar inte av misstag ska kunna ge upphov till oönskade krängningar.

För att öka fyrhjulsdrivna traktorers dragförmåga eller för att balansera tunga burna redskap kan framaxeln ofta belastas med särskilda frontvikter.

Transmission

För att ge möjlighet till fältarbete i olika hastigheter med samma motorvarvtal har traktorer i regel många växlar. På äldre traktor används flera olika växelspakar och en traditionell koppling.

På nyare modeller finns i bland elektriskt manövrerade snabbväxlar som för varje mekanisk växel ger ett antal utväxlingssteg som kan utnyttjas utan att kopplingen behöver användas. Moderna traktorer har i en del fall helt sekventiella hydrostatiska växellådor av typ Power Shift som ger möjlighet till växling (även under belastning) till valfri växel utan föregående urkoppling. Vanligen kompletteras på detta sätt utrustade traktorer med ett kopplingsfritt fram/back reglage som på lastmaskinsvis är monterat till vänster om ratten.

På de mest exklusiva modellerna, med de högsta motoreffekterna, har det under 2000-talet börjat dyka upp helt steglösa transmissioner. Utvecklingen när det gäller avancerade transmissioner hölls länge tillbaka av problem med stora effektförluster.

Oberoende transmission har tillverkarna inte helt övergett kopplingspedalen, bland annat av säkerhetsskäl finns den fortfarande ofta kvar till vänster om föraren. Den är fortfarande användbar bland annat vid koppling av redskap.

Fyrhjulsdrift och differentialbromsar är idag standardutrustning på i princip alla nya jordbrukstraktorer. I regel manövreras dessa numera elektriskt. Ofta finns automatik som till exempel kopplar ur fyrhjulsdriften i höga hastigheter (sparar däckslitage vid transport) och kopplar in den vid inbromsningar.

Finesser

Frontlastare används för att ge traktorn möjlighet att fungera som en lastmaskin. Moderna frontlastare har finesser som parallellföring, lastdämpning och "tredje funktion" men en frontlastarutrustad traktor kan sällan konkurrera när det gäller produktivitet med en dedikerad lastmaskin, vilket kan bero på till exempel avsaknad av midjestyrning, sämre framåtsikt och dåligt med motvikt.

Fjädrande framaxel anses bland annat ge högre förarkomfort.

Frontlyft är, enkelt uttryck, ett andra trepunktslänkage som till skillnad från det bakre har monterats i traktorns framände. I regel kompletteras en frontlyft men en framåtriktad PTO och anslutningar för extern hydraulik. Frontlyften kan användas för till exempel betesputsning, snöröjning med snöblad (stabilare än en frontlastare, och frontlastarens högre lyfthöjd behövs här ej), med mera. Fördelen med frontlyft är främst att den möjliggör bearbetning innan traktorn kör över det som ska bearbetas.

Ramstyrning används främst en typ av mycket motorstarka och tunga stordragare som är ovanliga i Sverige. Dessa traktorer har i regel jämnstora däck och saknar inte sällan trepunkslänkage och andra funktioner som traditionellt förknippas med jordbrukstraktorer. Valtra har dock utvecklat några mer konventionella traktormodeller med midjestyrning för att underlätta användning av fordonen i skogs- och frontlastarapplikationer.

Den moderna designen med en kortare motor har gjort det möjligt att runda av nosen vilket ger föraren bättre framåtsikt (särskilt värdefullt vid arbete med frontmonterade redskap och om traktorn utrustas med frontlastare).

Historia

Ferguson TE20, "Grålle"

Redan under slutet av 1800-talet förekom experiment med jordbruksredskap drivna med ångmaskin. Självgående traktorer var under första hälften av 1900-talet rätt ovanliga i Sverige, eftersom många småbönder använde häst. Traktorer infördes först på större lantegendomar, och i takt med att småjordbruk slogs samman till större enheter. Den avgörande drivkraften var att konkurrensen från de stigande industrilönerna höjde kostnaden på arbetskraft i jordbruket. Investeringen i en traktor kunde räknas hem, när man jämförde hur mycket en person kunde uträtta per dag. I Sverige tog denna utveckling riktig fart först efter andra världskriget. En vanlig första traktor på många svenska gårdar var den gråmålade Ferguson TE20 med 31 hästkrafter, som tillverkades i England 1946-1956.

Fram till början av 1960-talet var det vanligt att fotogen eller bensin användes som drivmedel för traktorer. Fotogen användes på grund att det på den tiden hade lågt pris. Nackdelen med att använda fotogen är att det är svårare med kallstart och att det vid dålig förbränning finns risk för att fotogenen späder ut motoroljan. Vid start användes bensin och först när motorn var varm slogs bränslekranen om till fotogenläget. Under andra världskriget användes ibland gengas som drivmedel på på grund av dålig tillgång till andra drivmedel. Av traktorer sålda i Sverige, ökade andelen med dieselmotor från 17% 1951 till 42% 1955.^[1]

Till en början hade traktorerna sällan eller aldrig förarhytt varför det hände en del olyckor. I Sverige lagstiftades först om att traktorer skulle utrustas med störtbåge och senare även att alla nytillverkade traktorer skulle ha väderskyddande förarhytt. När det gäller hjulen så var gummi förr en bristvara och det var svårt att tillverka gummidäck med bra mönster så därför utrustades till en början traktorerna med järnhjul med grova järnskovlar för att få bra grepp. Detta gjorde traktorerna skakiga och det kunde förstöra vägarna, varför traktorernas maximala fart begränsades till några få km/h.

Tillverkare

Lamborghini

Sverige har en lång tradition som traktortillverkare, främst genom traktorstaden Eskilstuna och AB Bolinder-Munktell. All inhemsk traktortillverkning upphörde dock då Volvo under 1980-talet avyttrade produktionen till finska Valmet.

Aktiva tillverkare av jordbrukstraktorer: