Större strandpipare

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Större strandpipare
Charadrius hiaticula He.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Vadarfåglar
Charadriiformes
Familj: Pipare och vipor
Charadriidae
Släkte: Strandpipare
Charadrius
Art: Större strandpipare
Vetenskapligt namn
§Charadrius hiaticula
Auktor: Linné, 1758
En juvenil större strandpipare
En juvenil större strandpipare
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Större strandpipare (Charadrius hiaticula) är en fågel som tillhör släktet strandpipare i familjen pipare och vipor.

Innehåll

Utbredning, biotop och taxonomi

Större strandpiparen lever huvudsakligen på karga, vegetationslösa havskuster i norra Eurasien och nordöstra Kanada. I fjälltrakter häckar de även i inlandet men annars är den en sällsynt gäst vid vattensamlingar i inlandet.

Taxonomi

Större strandpipare brukar delas in i två till tre underarter:

Vissa anser att taxonet psammodroma som häckar på Island, Grönland och i nordöstra Kanada ska behandlas som en egen underart. Underarterna häckar med varandra i gränsområdena.

Förekomst i Sverige

I Sverige häckar båda underarterna: C. h. tundrae i fjällen och Norrlands inland och C. h. hiaticula längs kusterna.

Utseende och läte

Den större strandpiparen är mycket lik sin släkting mindre strandpipare, men är förstås större. En adult större strandpipare är 17-19,5 centimeter lång, har ett vingspann på 35-41 centimeter och väger 40-80 gram.

Ryggen är gråbrun och undersidan vit. Den korta näbben är mörk framtill och gul baktill. Benen är gulaktigt färgade och ögonen svarta. Den främre delen av huvudet är svart-vitt tecknad. Den har också ett bred svart halsring. Till skillnad från mindre strandpiparen har större strandpiparen vitt vingband, som man tydligt kan se i flykten. Hanar och honor har samma färgning.

Nominatformen C. h. hiaticula är större och blekare än C. h. tundrae . Psammodroma är färg- och storleksmässigt en mellanform.

Lock- och varningslätet är ett tvåstavigt "tu-ipp".

Häckning och betende

En hane uppvaktar en hona under häckningssäsongen
Bo med ägg av större strandpipare

Större strandpiparen blir könsmogen efter ett år och häckar från maj till augusti. Boet är en grop på marken med små stenar runt. Honan lägger fyra sandfärgade, mörkfläckiga ägg som ruvas av båda föräldrarna i 23 till 25 dagar tills de kläcks. Efter tre till fyra veckor är ungfåglarna flygfärdiga. Om en inkräktare hotar att angripa boet lockar föräldrarna den i en annan riktning för att skydda ungarna.

Den kan bli upp till 11-12 år gammal.

Föda

Större strandpiparen livnär sig av maskar, snäckor, kräftdjur, spindlar, insekter och deras larver.

Namn

Större strandpipare kallades förr i Skåne för sandrulling eller gryll. Andra föråldrade namn är tilla eller tillika. På samiska heter den bovedak.[1]

Referenser

Noter

  1. Sven Nilsson (1858) Foglarna

Källor

Externa länkar

Personliga verktyg