Mindre strandpipare
Från Rilpedia
| ?Mindre strandpipare | |
|---|---|
.jpg) |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Underordning: | Vadare Charadrii |
| Familj: | Pipare och vipor Charadriidae |
| Släkte: | Pipare Charadrius |
| Art: | Mindre strandpipare C. dubius |
|
|
|
| §Charadrius dubius Auktor: Linné, 1758 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Mindre strandpipare (Charadrius dubius) är en fågel som tillhör familjen pipare och vipor (Charadriidae).
Innehåll |
Utbredning, biotop och taxonomi
Mindre strandpipare har ett stort utbredningsområde och häckar i nordvästra Afrika, i stora delar av Europa (dock inte på Irland och Island) och Asien sydost till Filippinerna och Nya Guinea, och på några enstaka öar i Stilla havet.
Taxonomi
- C. h. curonicus (Gmelin 1789) - häckar i Europa, Nordafrika och centrala- och norra Asien. Flyttfågel som övervintrar i främst Afrika, sydvästra Asien och Sydostasien
- C. h. jerdoni (Legge 1880) - häckar på Indiska subkontinenten och i Sydostasien. Stannfågel eller kortflyttare.
- C. h. dubius - häckar på Filippinerna, Nya Guinea och på Bismarckarkipelagen. Främst stannfågel men ibland kortflyttare.
Förekomst i Sverige
I Sverige häckar den mest i de södra och mellersta delarna av landet.
Utseende och läte
En adult mindre strandpipare blir 15,5-18 centimeter lång, har ett vingspann på 32-35 centimeter och väger 25-55 gram. Den har brun rygg och vit undersida, kort mörk näbb och brungula ben. Ögonen är svarta med en tydlig gul orbitalring. Främre delen av huvudet har svartvit teckning. Den har ett svart halsband. Båda könen har samma färgning.
Dess vanligaste läte är ett nedåtkrökt "piu" och den varnar med ett likande men rivigare "prii". Sången framförs i sångflykt med långsamma vingslag både på dagen och natten och består av rytmiska "pri-pri-pri" och raspigare "krri-a, krri-a, krri-a".
Biotop
Den häckar på slam-, sand- och grusytor och vid muddervatten. Eftersom det numera inte finns många sand- och grusstränder, fågelns tidigare livsmiljö, finner man den ofta i ruderat eller andra biotoper som skapats av människan genom exempelvis grävning och schaktning. Den finns i större delen av Europa utom.
Häckning och beteende
Häckningstiden varar från april till juli. Boet är en urholkning i marken som inreds med växtdelar och annat. Honan lägger fyra ägg som genom sitt färgmönster är väl dolda. Båda föräldrar ruvar äggen i fyra veckor tills de kläcks.
Om en fara närmar sig lockar föräldrarna inkräktaren i en annan riktning med avledningsbeteenden för att skydda ungarna.
Föda
Mindre strandpiparen livnär sig av maskar, spindlar, insekter, larver och andra ryggradslösa djur.
Namn
Mindre strandpipare ska förr ha kallats nordanvärstyta i Södermanland.[1] Nordanvärstyta skulle kunna översättas med "liten fågel i samband med nordanvind eller nordanväder d.v.s. kyla". I Danmark heter den lille præstekrave vilket betyder "lilla prästkragen".
Källor
- ↑ Sven Nilssons Foglarna 1858
- Flussregenpfeifer i tyskspråkiga Wikipedia 1 september 2005
- Roland Staav och Thord Fransson: Nordens fåglar, Norstedts, Stockholm 1991, andra upplagan. ISBN 91-1-913142-9.
