Mårdhund
Från Rilpedia
?Mårdhund Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
---|---|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
Rike: | Djur Animalia |
Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass: | Däggdjur Mammalia |
Ordning: | Rovdjur Carnivora |
Familj: | Hunddjur Canidae |
Släkte: | Nyctereutes Temminck, 1839 |
Art: | Mårdhund N. procyonoides |
|
|
§Nyctereutes procyonoides Auktor: Gray, 1834 |
|
|
|
Se text |
|
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
Mårdhunden (Nyctereutes procyonoides) är en art i familjen hunddjur. Det är den enda arten i släktet Nyctereutes.
Trots namnlikheten är mårdhunden inte nära släkt med mården (skogsmård). Båda räknas till ordningen rovdjur (carnivora), men de tillhör olika familjer.
Innehåll |
Utseende
Djuret ser ut som en blandning mellan hund och tvättbjörn. Det har också beskrivits som en tjock räv med korta ben. Kroppen är 55 till 80 centimeter lång och skulderhöjden ligger runt 20 centimeter. Till detta tillkommer en 15 till 25 centimeter lång svans. Pälsen är gulbrun vid buken och sidorna och svartbrun på ryggen. Pälsen är under vintern tätare och tjockare men har samma färg. Vikten är mellan 5 till 12 kilogram, den högre vikten framför allt på hösten inför vintervilan.
Utbredning
Mårdhundens ursprungliga levnadsområde ligger i östra Sibirien, i norra Kina och i Japan. Under 1800-talet fördes några individer till västra Ryssland för att uppfödas i pälsfarmer. Snart upptäckte man att djuret utvecklar den efterlängtade vinterpälsen bara i naturen. Därför sattes i Ukraina mellan 1928 och 1950 omkring 10 000 individer ut i naturen. Därifrån vandrade arten åt väst. I Finland hittade man de första mårdhundarna 1931, i Sverige 1945, i Rumänien 1951, i Polen 1955 och i Tyskland 1960.
Mårdhunden har ingen livkraftig population i Sverige men det finns ett fåtal i Norrbotten.
Levnadssätt
Arten föredrar skogar med tät undervegetation och områden med snårigt buskage.
Som enda medlem i familjen hunddjur går mårdhunden i ide. Den sover inte någon egentlig vintersömn, men har en kraftigt nedsatt aktivitet. Fettlagret som den har skaffat sig under hösten räcker länge så att den lämnar boet bara tillfälligt under vintern. Vid andra årstider är mårdhunden aktiv på natten och mycket skygg.
Föda
Mårdhundar är allätare, vilket inte minst deras för hunddjur ovanligt långa tarm vittnar om. Till deras föda räknas smågnagare, fåglar, fiskar, groddjur, snäckor och insekter samt nötter, bär och frukter. Ofta äter djuret ägg från fåglar som häckar på marken och det tar även as.
Fortplantning
Arten lever monogamt och har samma partner hela livet. Parningstiden sträcker sig mellan februari till april - ännu senare kalla vårar. Efter en dräktighetstid på omkring 60 dagar föds sex till tio nakna ungar. De blir seende efter knappt två veckor. Ungarna diar upp till två månader. Bägge föräldrarna tar tillsammans hand om ungarna.
Underarter
Det finns i dag sex erkända underarter:
- N. p. albus - Vit mårdhund, på Hokkaido, Japan numera sällsynt.
- N. p. koreensis - Koreansk mårdhund
- N. p. orestes
- N. p. ussuriensis - Sibirisk mårdhund
- N. p. procyonoides - Kinesisk mårdhund
- N. p. viverrinus - Japansk mårdhund
Om den japanska mårdhundens eventuella klassning som en egen art pågår för närvarande vetenskaplig granskning och diskussion (Mäkinen, A. m fl 1974, 1983 och 1986).
Mårdhunden och människan
Arten har jagats hårt i Japan för skinnets (sjubbpäls) och köttets skull samt den påstått läkande kraften hos dess malda skelettben[källa behövs].
Kulturhistoria
Mårdhunden, är särskilt populär i Japan. I folksagor och mytologi har den där rykte om sig att vara ett smart och okynnigt djur, som kan anta alla sorters förklädnader - som en hamnskiftare i nordisk folkmun. Detta och andra magiska trick som att framkalla hägringar klarar den bäst vid mogen ålder, runt 1000 år. Till skillnad från kitsune, rödräven, anses tanukin varken illvillig eller ondskefull. Den gömmer sig på ensliga platser och kan vilseleda resenärer, särskilt om de vandrar på risfälten i månskenet, genom att trumma på sin stora mage eller pung.
I dag är tanukin ett vanligt inslag i japansk populärkultur.
Rabies
Mårdhunden är en vanlig smittbärare av rabies och jagas därför hårt bland annat i Finland.
I Sverige har ännu inget rabiesfall inträffat, men på grund av spridningsrisken och för att djuret ej är önskvärt som vilt djur i landet, är jakt tillåten året runt. Om Mårdhunden etablerar sig i Sverige, kan det även få svåra konsekvenser för småviltsfaunan, framförallt markhäckande fågel.
Referenser
- ↑ Sillero-Zubiri, C. & Hoffmann, M. 2004. Nyctereutes procyonoides. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20061009.
Tryckta Källor
- Kai Curry-Lindahl 1988. Däggdjur, groddjur & kräldjur ISBN 91-1-933262-9
- B. Jensen 1994. Nordens däggdjur ISBN 91-46-16576-2
- A. Bjärvall, S. Ullström 1995. Däggdjur ISBN 91-46-16576-2
Litteratur
- Lejfelt-Sahlén, Anna, Mårdhund - ovälkommen gäst i Sverige (2009) Fauna & flora. (nr. 1).sid. 18-19.