Belägringen av Fredrikstens fästning
Från Rilpedia
| Belägringen av Fredrikstens fästning | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Stora nordiska kriget | |||||||
|
|||||||
| Stridande | |||||||
| Sverige | Danmark-Norge | ||||||
| Befälhavare | |||||||
| Karl XII † | Överstelöjtnant Barthold Nicolai von Landsberg | ||||||
| Styrka | |||||||
| 6000 man med belägringsartilleri på 18 kanoner och 20 artilleripjäser | 1800 man | ||||||
| Förluster | |||||||
| Utöver Karl XII dog cirka 200 man | 9 dog, 10 sårades och 19 fångades under strid. 22 dog av sjukdom, 41 rymde och 478 drabbades av sjukdom. | ||||||
Reinbeck – Freden i Traventhal – Pühhajoggi pass – Narva – Düna – Rauge – Errafster – Kliszów – Peipus I – Hummelshof – Krakow – Nöteborg – Saladen – Pułtusk – Nyenskans – Systerbäck – Peipus II – Wesenberg – Dorpat – Jakobstadt - Poznań - Narva – Punitz - Gemäuerthof – Rakowitz – Freden i Warszawa – Grodno – Fraustadt – Kleczk – Freden i Altranstädt – Kalisch – Holowczyn – Malatitze – Rajovka – Lesna – Borgå – Veprik – Poltava – Perevolotjna – Helsingborg – Viborgs fästning – Riga – Köge bukt – Fladestrand – Mön – Gadebusch – Pälkäne – Kalabaliken i Bender – Helsingfors – Storkyro – Hangöudd – Femer bält – Rügen – Stresow – Kristiania – Gjellebekk – Dynekilen – Strömstad – Fredrikshald – Stäket – Freden i Frederiksborg – Ledsund – Selånger – Freden i Nystad
Belägringen av Fredrikstens fästning i Fredrikshald ägde rum den 20 november 1718, då fästningen tillsammans med hamnstaden Fredrikshald nuvarande Halden var insluten av den svenska armén fram till den 14 december samma år då svenskarna gav upp.
1718 anlände Karl XII och den svenska armén till Fredrikshald. Med sig hade Karl XII den franska belägringsexperten Philippe Maigret. Senare kom även Carl Gustaf Rehnskiöld, frigiven efter rysk fångenskap. Den 30 november gick Karl XII som vanligt ut i skyttegravarna och kikade. Den här natten var han allra längst fram i skyttegraven. Mellan klockan nio och tio fick han en kula i vänster tinning och avled ögonblickligen. I och med hans död försvann all kampvilja hos de redan krigströtta svenskarna, och de begav sig senare tillbaka till Sverige. Karl XII:s fälttåg mot Norge slutade på nästan samma plats där det börjat. Prosten Magnus Abraham Sahlstedt som tjänstgjorde som kyrkoherde i Stora Tuna 1725 till sin död 1752, var tidigare fältpräst hos karl XII och ska ha predikat för kungen samma dag som det dödande skottet avlossades mot kungen.
Se även
Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från Bokmålsnorska Wikipedia.
