Sjöslaget vid Hangöudd

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Sjöslaget vid Hangöudd
Del av Stora nordiska kriget
Slaget vid Rilax
Scoutbynachten Nils Ehrenskiöld med skottpråmen Elefanten och sex galärer i strid med rysk galärflotta vid Hangö 1714. Samtida ryskt kopparstick
Datum 26-27 juli 1714
Plats Bengtsårsfjärden, norr om Hangö udd, Finland
Utfall Rysk seger
Stridande
Sverige Ryssland
Befälhavare
Amiral Gustav Wattrang
Amiral Erik Johan Lillie
Schoutbynacht Nils Ehrenskiöld
Feodor Apraxin
Styrka
18 Större Skepp
1 Fregatt
2 Skottpråmar
12 galärer
180 galärer
20 000 man.
Förluster
1 Skottpråm
6 galärer
700 döda och sårade.
Ca 55 galärer
3000 döda.

Sjöslaget vid Hangöudd var ett sjöslag som pågick under senare delen av juli 1714 och fick till resultat att en rysk skärgårdsflotta lyckades ta sig runt den strategiskt viktiga Hangöudd. På ryska kallas Hangöudd för Gangut. Även benämningen Slaget vid Rilax förekommer och avser då slutstriden för en mindre svensk skärgårdseskader.

Innehåll

Bakgrund

Under år 1713 trängde en rysk armè om in i Finland. Den svenska armèn omfattade endast 6000 man och tvangs dra sig tillbaka och efter Slaget vid Storkyro utrymma hela Finland. År 1714 förflyttade sig en rysk skärgårdsflotta om 180 galärer västerut längs Finska vikens norra kust i skydd av skärgården, utan att en svenska högsjöflottan kunde göra något åt det.

Händelseförlopp

Vid Hangöudd mötte dock öppet hav och där väntade Amiral Gustav Wattrang med den svenska flottan. Den ryska roddflottan under amiral Feodor Apraxin och konteramiral Peter Alexewitsj dvs Tsaren själv,gjorde därför halt vid Tvärminne och gjorde ett försök att släpa de lättare fartygen över Hangönäsets smalaste punkt vid Draget. För att hindra detta sände Gustav Wattrang ut Nils Ehrenskiöld med en skottpråmen Elefanten och sex galärer för att möta ryssarna på Hangös norra sida, medan Erik Johan Lillie och åtta skepp sändes att söka anfalla ryssarna vid Tvärminne på sydsidan. Resterande svenska fartyg i flottan stannade kvar för att bevaka Hangöudd.

Försöket att släpa fartyg över näset visade sig dock ogörligt. Däremot lyckades den ryska roddflotta att under en flera dagar lång stiltjeperiod, ta sig runt de svenska segelfartygen med förlust av endast en galär som gick på grund och på så sätt runda Hangöudd den 27 juli.

Nils Ehrenskiölds lilla eskader kunde nu anfallas i ryggen utan reträttmöjlighet och upptog därför en försvarsställning i ett sund vid ön Bengtsår norr om Hangöudd. Ett första anfall av 35 galärer kastades tillbaka, varvid ytterligare 80 sattes in. Efter tre timmars strid, varunder 700 man av ursprungliga 1000 dödats eller sårats, lyckade ryssarna övermanna eskadern. De ryska förlusterna var dock stora, endast runt 85 galärer kunde användas för vidare sjötåg västerut i Ålands skärgård.

Slagets betydelse

Ryska skärgårdflottan lyckades ta sig ut ur finska viken och in i Ålands skärgård, vilken kunde plundras. Den svenska högsjöflotta tvingades dra sig tillbaka till Stockholmns skärgård för att därifrån hindra ryssarna att gå över Ålands hav.

Se även

Källor

  • Gunnar Unger: Illustrerad svensk sjökrigshistoria, senare delen omfattande tiden 1680-1814, Albert Bonniers boktryckeri, Stockholm 1923. 
  • Otto Sjögren: Sveriges Historia, del VI Storhetstiden II, Bokförlaget Norden, Malmö 1938. 
  • Finska Sjöfartsverket: Sjökortserie B, Helsingfors-Pargas, Werner Söderström OYJ-WSOY, Borgå 2004. ISBN 951-49-0388-9. 
Personliga verktyg