Bälinge kyrka, Uppland

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Bälinge kyrka, Uppland

Bälinge kyrka är en kyrkobyggnad i Bälinge församling i Uppsala stift. Den är belägen vid kanten av Uppsalaslätten en dryg mil nordväst om Uppsala.

Innehåll

Kyrkobyggnaden

Bälinge kyrka ligger i en jordbruksbygd en dryg mil nordväst om Uppsala. Den är en av Upplands största och rikast utsmyckade kyrkor. Kyrkan består av ett rymligt rektangulärt enskeppigt långhus med två kvadratiska korsarmar, västtorn samt en stor sakristia vid koret i vinkel mot norra korsarmen. Tornet har en huv med lanternin. Ingången återfinns i tornets västmur. Murarna består av gråsten, putsad både utvändigt och invändigt. Tegel är använt i valv samt i omfattningar kring dörrar och fönsteröppningar. Det valmade taket är klätt med skiffer och tornöverbyggnaden med koppar. Betydande delar av Bälinge kyrka byggdes under medeltiden men exteriören präglas framför allt av omgestaltningen under 1700-talets senare hälft. Invändiga medeltida inslag finns bevarade i form av korvalvet och dess målningar samt två altarskåp. Även barocken gör sig påmind, här både genom predikstolen och den pampiga orgelfasaden, som ursprungligen haft sin plats i Storkyrkan, Stockholm.

Historik

De äldsta murpartierna av gråsten härrör troligen från 1200-talets slut. Då byggdes tornet, långhuset av vilket huvuddelarna kvarstår, samt ett numera rivet kor. Möjligen under 1300-talet revs detta kor, kyrkan förlängdes mot öster och det nuvarande koret byggdes. Under 1400-talet slogs tegelvalv och kalkmålningar tillkom i två omgångar. De senaste utfördes under seklets tredje fjärdedel och tillhör Albertus Pictors skola. Nord- och sydportaler byggdes före 1350, exakt datering osäker. Sakristieportalen från koret är ännu bevarad. Möjligen har korsarmar byggts redan under medeltiden. 1784-1788 genomgick kyrkan en grundlig renovering och ombyggnad. Vapenhus, sakristia och de eventuella korsarmarna revs. Korsmittens valv nybyggdes. Större, tunnvälvda korsarmar och en ny sakristia uppfördes. Nya fönster togs upp. De medeltida långhusvalven ersattes av stora tunnvalv. Innermurarna delades in med arkadbågar. Kalkmålningarna överputsades. Vid en renovering 1938 återställdes en del av den medeltida karaktären, främst genom att kalkmålningarna i koret framtogs. Nya bänkar insattes. 1941 härjades kyrkan av eld, varvid yttertaket och tornets övre del brann ner och måste ersättas.

Inventarier

Bland inventarierna märks:

Orglar

Läktarorglar

Bälinge läktarorgel
  • 1632-1640: Nybyggnad av en 51-stämmig orgel på läktaren i Storkyrkan, Stockholm, genom orgelbyggarna George Herman († trol. 1655) & Philip Eisenmenger († efter 1657), Stockholm. Fasadens sniderier skapas av den tyske bildhuggaren Mårten Redtmer († 1655), som inkallats till Sverige för att smycka regalskeppet Wasa.
  • 1674: Översyn av hovorgelbyggare Franz Boll (o. 1628-1676), Stockholm
  • 1690-1698: Ombyggnad av klavér- och orgelbyggare Georg Woytzig (†1706), Stockholm
  • 1713: Omdisponering av orgelbyggare Johan Niclas Cahman (1680-1737), Stockholm
  • 1738: Omdisponering av orgelbyggare Olof Hedlund (†1749), Stockholm
  • 1751: Renovering av orgelbyggare Jonas Gren (1715-1765), Stockholm
  • 1760-talet: Översyn av orgelbyggare Carl Wåhlström (1736-efter 1789?), Stockholm
  • 1776: Reparation av orgelbyggare Olof Schwan (1744-1812), Stockholm
  • 1788: Uppsättning och ombyggnad av Storkyrkans ryggpositiv på läktaren i Bälinge kyrka genom Olof Schwan
  • 1805: Omdisponering av orgelbyggeridirektör Johan Ewerhardt d.y. (1760-1847), Stockholm
  • 1862: Omdisponering av snickare, vaktmästare vid Korrektionsanstalten i Uppsala) & amatörorgelbyggare Johan Peter Eriksson Forssell (1810-1881), Uppsala
  • 1890: Omdisponering av Carl Gustaf Hög, Bälinge
  • 1938: Översyn av firma E. A. Setterquist & Son, Örebro, som också bygger ett nytt pneumatisk instrument med rooseveltlådor bakom den gamla orgeln, vilken fr.o.m. nu luftförsörjs från det nya verket.

Disposition Setterquistorgeln:

Huvudverk (I) C-g³ Svällverk (II) C-g³ Pedal C-f¹ Koppel
Kvintadena 16' Fugara 8' Subbas 16' II/I
Principal 8' Rörflöjt 8' Octavbas 8' 4' II/I
Gedackt 8' Nachthorn 4' Flöjt 4' 16' II/I
Octava 4' Salicett 4’ 4' I/I
Octava 2' Nasard 2 2/3' 16' II/II
Mixtur IV chor. Gemshorn 2' I/P
Ters 1 3/5' II/P
Krumhorn 8'
Tremulant
Crescendosvällare Registersvällare

Disposition 1788 och nu

Manual C-d³ Pedal C-g°
Principal 8' (fasad) bihängd
Quintadena 16'
Vigol de Gamba 8’
Rörfleut 8’
Octava 4’
Quinta 3’ (i modernt språkbruk 2 2/3’)
Octava 2'
Decima fr. 4’ (i mod. språkbruk Ters 1 3/5')
Sesquialtera II chor, 1 1/3’ + 4/5’ (rep.)
Scharf IV chor, 1' + 2/3' + 1/2' + 1/3'
Trumpet 8’, Bas/Discant

Kororgel

Orgelbyggare Reinhard Kohlus, Vadstena, uppför 1978 en kororgel med slejflådor och mekanisk traktur och registratur i norra korsarmens västra del.

Disposition:

Huvudverk C-g³ Svällverk C-g³ Pedal C-f¹ Koppel
Rörflöjt 8' Fugara 8' Subbas 16' II/I
Principal 4' Gedackt 8' Kvintadena 4' I/P
Koppelflöjt 4' Flöjt 4' II/P
Waldflöjt 2' Principal 2'
Mixtur III-IV, 1 1/3’ Ters 1 3/5’
Dulcian 8’ Nasat 1 1/3’
Tremulant
Crescendosvällare

Externa länkar och källor

Litteratur och ytterligare källor

  • Sten L. Carlsson: Sveriges kyrkorglar, Håkan Ohlssons förlag, Lund 1973. ISBN 91-7114-046-8. 
  • Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm 1985. ISBN 91-7118-499-6. 
  • Einar Erici & R. Axel Unnerbäck: Orgelinventarium, Proprius förlag, Stockholm 1988. ISBN 91-7118-557-7. 
  • Dag W. Edholm: Stockholm - orgelstaden, Verbums förlag, Stockholm (1997), ISBN 91-526-2587-7
  • Gösta Larsson & Niclas Fredriksson: Barockorgeln i Bälinge kyrka - en krönika och orgelhistoriska aspekter och noteringar från restaureringen.
  • Tidskriften Orgelforum 2006, nr 1, sid 28-29 & 42, Svenska orgelsällskapet, ISSN 0280-0047
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/B%C3%A4linge_kyrka,_Uppland"
Personliga verktyg