Från Rilpedia

För andra betydelser, se Tiger (olika betydelser).

?Tiger Status i världen: Starkt hotad[1]
Sibirisk tiger
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Rovdjur Carnivora
Familj:	Kattdjur Felidae
Släkte:	Panthera
Art:	Tiger P. tigris
Vetenskapligt namn
§Panthera tigris Auktor: Linné, 1758
Tigerns utbredningsområden 1900 (orange) och 1990 (rött)
Underarter
Se text
Sibirisk tiger
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Tiger, Panthera tigris, är ett kattdjur som endast lever i Asien och Oceanien. Tigern är det största nu levande kattdjuret.

Namnet tiger kommer ifrån det grekiska ordet tigris som troligtvis står i sammanhang med det avestiska ordet för pil, tigri. Ordet syftar på djurets höga hastighet.

De flesta tigrar lever i fuktig tropisk och subtropisk lövskog, men finns även i tempererade löv och barrskogar. I denna miljö utgör pälsens mönster bra kamouflage. Tigern är en god simmare och badar ofta. Den jagar ensam och äter främst medelstora djur ur familjerna svindjur och hjortdjur, men tigern är opportunistisk och äter det den kommer över, så dieten inkluderar även fisk, fåglar, insekter, amfibier, reptiler, gnagare, piggsvin och primater. Människan är den enda art som utgör något allvarligt hot mot tigern. Tjuvjakt och människans omvandling av miljön i de områden där den lever har tillsammans reducerat tigerpopulationerna kraftigt, så att den nu räknas som starkt hotad.

Innehåll 1 Kännetecken 2 Levnadssätt 2.1 Jaktmetod 3 Underarter av tiger 4 Evolution 5 Referenser 6 Noter 6.1 Tryckta källor 6.2 Webbkällor 7 Externa länkar

Kännetecken

Hannar väger vanligen 150-310 kg och honor 100-150 kg. Hannarna är 2,6-3,3 meter långa och honorna 2,3-2,8 meter.

Pälsens grundfärg varierar från gul till orangeröd, med vita områden på bröstet, nacken och insidan av benen. Ränderna varierar från svart till grått och brunt. De flesta tigrar har drygt 100 ränder. Varje individ har ett eget unikt mönster av ränder. Mönstret tycks ha betydelse för tigerns överlevnad genom att det gör att bytesdjuren har svårt att se den. Mönstret finns förutom i pälshåren också i själva huden. Vita tigrar är inte albinos vilket man kan konstatera eftersom de har blåa ögon.

Pälsen är hos de flesta underarterna kort men amurtigern har ,genom evolutionens drivkrafter anpassats till det kalla klimatet, en lång och tät päls. Kungstigerns hår är till exempel en centimeter långt medan amurtigerns hår når fem centimeter på djurets rygg och upp till tio centimeter på buken.^{[källa behövs]} Tigerns klor kan vara upp till 10 centimeter långa och hörntänderna kan vara 6 cm långa.^{[källa behövs]}

Levnadssätt

Tiger lever ensam och därför träffas honor och hanar bara en kort tid vid parningen. De har ett revir som markeras vid gränsen med urin. Revirets storlek är avhängig från kön och från tillgången till föda. I södra Asien har reviret en storlek av 30 till 50 km² men i norra områden kan territoriet vara 250 km² stor.^{[källa behövs]} Honornas revir är oftast tydligt mindre an hanarnas territorium. Varje individ försvarar sitt revir mot artfränder. Honor kan vara särskild aggressiva när de har nyfödda ungar.

Efter dräktigheten som varar i 100 till 110 dagar föder honan vanligtvis två till tre ungdjur.^{[källa behövs]} I sällsynta fall föder honan bara 1 ungdjur eller upp till 6 ungar. Ungarna stannar cirka tre år vid honan och därför syns nästan bara honor i sällskap av ungar. Efter denna tid eller lite senare är ungarna könsmogna. Medellivslängden ligger mellan 20 och 25 år.

Det finns bara ca 7500 tigrar kvar i världen som går fritt. Runt 20.00 tigrar finns på djurparker.

Jaktmetod

Tigern som de andra kattdjuren smyger sig på bytet och gör sedan blixtutfall och använder sin kroppstyngd och styrka till att knuffa bytet ur balans. De kan övermanna bytet från nästan vilket håll som helst, vanligtvis från ett bakhåll. De biter i halsen och kan ofta bita av ryggraden, luftstrupen eller en artär. Tigern kan även ta större djur som gauroxen, som kan väga upp till ett ton.

Underarter av tiger

• Balinesisk tiger: P.t. balica, Utdöd. Den sista individen, en hona, sköts 27 september 1937.
• Bengalisk tiger, kungstiger eller indisk tiger: P.t. tigris, lever i Indien men finns också i Bangladesh, Nepal, Bhutan och västra Burma. Utrotningshotad. Finns även i vit variant, så kallad "vit tiger".
• Indokinesisk tiger: P.t. corbetti Svårt hotad finns mellan 700-1 300 individer kvar i världen.
• Javatiger P.t. sondaica, Utdöd. Sista javatigern sågs 1976.
• Kaspisk tiger: P.t. virgata, Utdöd. Dog ut omkring 1970.
• Malayatiger: P.t jacksoni, en underart till sumatratigern som lever i Västmalaysia. Svårt hotad, finns ungefär 500 individer kvar.
• Sibirisk tiger eller amurtiger: P.t. altaica, lever i sydöstra Ryssland och är världens största kattdjur. Kan uppnå en längd på 3 meter och väga över 300 kg.
• Sumatratiger: P.t. sumatrae, lever på ön Sumatra i Indonesien. Svårt hotad - det finns 400-500 individer kvar.
• Sydkinesisk tiger: P.t. amoyensis, utdöd i det vilda, finns endast cirka 70 individer kvar i fångenskap.

Evolution

Det finns inte många fossil av arten och därför är det svårt att rekonstruera tigerns evolution. De äldsta fynd från ett kattdjur som liknade tigern finns från Kina och Java. Dessa fossil klassificerades i början som Felis palaeosinensis. Denna art tros ha levat vid början av pleistocen för 2 miljoner år sedan (enligt evolutionsmodellen) och var mindre än den nuvarande tigern. Tidiga äkta fossil av Panthera tigris dateras till 1,8 till 1,6 miljoner år gamla (enligt evolutionsmodellen) och hittades på Java. För mellersta pleistocen finns fynd från Kina, Sumatra och Java. Fynd från Indien, Altaj, nordöstra Ryssland och andra delar av Asien finns först från pleistocens slut. Några fossil finns från öar som utgör resten av den förmodade landbro som fanns mellan Asien och Amerika (men inte från Amerika själv), från Sachalin och från Japan. I början av holocen fanns arten även på Borneo. De fossil man hittat tyder på att tigern inte förändrats särskilt mycket fram till våra dagar. Någon makroevolution uppvisas inte i fossilerna utan tigern verkar ha skapats fullt färdig och sedan anpassat sig till rådande miljö och levnadsförhållanden (mikroevolution).

Referenser

Noter

1. ↑ IUCN - Panthera tigris Läst 20081022.

Tryckta källor

• K. Ullas Karanth: Tigers. Colin Baxter, Grantown-on-Spey 2001. ISBN 1-84107-081-5
• Ernest Pillsbury Walker, R. M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Bd 1. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1964, 1999, S.825ff. ISBN 0-8018-3970-X

Webbkällor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Tiger
  Bilder & media