Linux
Från Rilpedia
- Denna artikel handlar om operativsystemet GNU/Linux. Se Linux (kärna) för artikeln om operativsystemkärnan, och Linux (olika betydelser).
| GNU/Linux | |
 Tux |
|
| Utvecklare | Allmänheten |
|---|---|
| OS-familj | Unix |
| Källkod | Fri Programvara/Öppen källkod |
| Licens | GPL |
| Kärntyp | Monolitisk kärna |
| Arbetsstatus | Pågående |
| Senaste version | 2.6.28.8 (kärnan) / 18 Mars 2009 |
| Webbplats | www.kernel.org www.gnu.org |
Linux, alternativt GNU/Linux, är ett operativsystem som till största delen (i många varianter helt) består av fri programvara. Det består av programmen från GNU-projektet, kärnan Linux samt annan programvara. Det är ett av de mer framstående exemplen på vad utveckling med fri programvara och öppen källkod kan åstadkomma.
En linuxdistribution är en samling programvara som förutom kärnan och GNU-systemet innehåller det som behövs för att få ett komplett, fungerande datorsystem. Det finns ett stort antal distributioner skapade av företag, privatpersoner och öppna projekt. Vissa distributioner är främst tänkta att användas på persondatorer och innehåller kompletta skrivbordsmiljöer med kontors- och multimediaprogram, andra är avsedda för servrar. Det finns även speciella distributioner för mobiltelefoner, handdatorer och andra inbyggda system. De större distributionerna är avsedda att kunna användas i de flesta sammanhang, och programvara som inte ingår i en viss distribution går ändå att installera där med måttligt besvär.
Linux blev ganska snabbt vanligt på internetservrar. Däremot var användningen på persondatorer länge begränsad av framförallt tillgången på kontorsprogram. Installation av tidiga Linux-distributioner krävde rätt stora kunskaper i persondatorteknik. Större institutioner med windows-miljö har också dragit sig för den skolning av administratörer och användare som en övergång kräver, och framförallt för att upprätthålla dubbla system, i de fall Linux inte helt kan ersätta den tidigare miljön.
Numera (2009) erbjuder Linux sedan länge ett gott programurval på nästan alla områden. Installationen av de flesta distributioner sker med ett grafiskt användargränssnitt och är automatiserad, inklusive detektering av hårdvara och val av drivrutiner. För en icke-teknisk användare är byte från Windows till en välanpassad Linux-variant knappast svårare än byte från en generation Windows-system till nästa. Flera distributioner är inriktade mot mindre avancerade användare.
Innehåll |
Historia
GNU var först
- Huvudartikel: GNU
Den 27 september 1983 tillkännagav Richard Stallman det ambitiösa GNU-projektet, med målet att skapa ett fullständigt fritt operativsystem kompatibelt med Unix[1]. Han sade upp sig från sitt jobb och inledde GNU-projektet tillsammans med andra programmerare som delade hans vision. De ville inte enbart skapa ett operativsystem utan även annan nödvändig programvara så att det skulle bli möjligt att använda en dator helt utan proprietära program[2].
Under 1980-talet skapade projektet textredigeraren Emacs, C-kompilatorn GCC och ett stort antal andra program. Men kärnan som systemet tänkt använda, GNU Hurd, var inte klar. Utvecklingen av denna hade stött på en mängd tekniska problem och när Linux dök upp i början på 90-talet skulle det fortfarande dröja över ett decennium innan det första programmet kunde köras med hjälp av Hurd[3].
Sedan kom Linux
- Huvudartikel: Linux (kärna)
1991 skapade den finlandssvenske programmeraren Linus Torvalds en Unix-liknande kärna för PC-datorer som han släppte fri på Internet[4]. Från början var det inte tänkt att den skulle användas för allmänt bruk utan han gjorde det mest för att lära sig mer om hur man bygger operativsystem[5]. Linux, som kärnan kom att kallas efter sin skapare, blev den pusselbit som hade saknats i GNUs operativsystem. Kombinationen blev snabbt populär men Linux har trots det aldrig inkluderats i GNU-projektet utan utvecklas alltjämt separat.
Nutid
Länge utvecklades Linux av enstaka individer och entusiaster, men numera deltar också ett antal större företag i utvecklingen, antingen direkt genom sina egna anställda, eller genom finanisering eller bidrag av olika slag. IBM, Sun, Hewlett-Packard och Novell är några av de bolag som satsar på Linux, och ser det som en framtida möjlighet. Motiven varierar, men ofta nämns flexibiliteten, möjligheten att påverka, låga kostnader och att det går att undvika Microsofts agenda.
Från början var det endast tänkt att Linux skulle köras på Intels 80386-processorer och dess kloner och efterföljare, men efterhand har både kärnan och systemet blivit portat till nästan alla tänkbara och tillgängliga system, i vissa fall bara "för att se om det går", enligt den typiska hacker-mentaliteten. Bland annat finns Linux på iPod[6][7], Xbox[8] Amiga[9], System z och Nintendo DS[10] för att nämna några av de mer ovanliga exemplen. Linux är numera det dominerande operativsystemet på superdatorer.[11] Operativsystemet används även i mobiltelefoner och handdatorer, eftersom själva kärnan kan hållas relativt liten och resurssnål.
Upphovsrätt
Både Linuxkärnan och GNU-systemet är licensierade under GNU General Public License (GPL). Detta innebär att programvaran får spridas fritt (gratis eller mot betalning) så länge källkoden görs tillgänglig och så länge de distribuerade programmen fortfarande lyder under GPL. Även modifierade, utökade och förbättrade varianter får spridas. Antagligen är detta en orsak till GNU/Linuxkombinationens framgång[källa behövs]. Liknande system, till exempel BSD, har en licens som tillåter spridning av modifierade versioner men som inte kräver att dessa i sin tur skall göras fritt tillgängliga. Linus Torvalds har i en intervju sagt att valet att släppa Linuxkärnan under GPL var "det bästa han någonsin gjort". [12]
En konsekvens av GPL:s tillåtande inställning till ekonomisk ersättning jämfört med villkoren för exempelvis de flesta gratisprogram (freeware) är att många företag säljer delvis egenutvecklade distributioner samtidigt som de gör mjukvaran tillgänglig gratis. I priset för den kommersiella varianten ingår ofta någon form av support.
Operativsystemet kallas ofta kort och gott "Linux", även om "GNU/Linux" förespråkas av de som vill ge erkännande åt GNU-projektet. Richard Stallman och Free Software Foundation insisterar på den senare termen och har även en syn på fri programvara som skiljer sig något från den mer pragmatiska hållningen hos Linus Torvalds och andra.[13]
Installation
Tidigare var svårigheter med att installera Linux ett stort hinder för många användare och detta ligger även kvar som en av orsakerna till att operativsystemet av många upplevs som svårt och användarfientligt. Nuförtiden är många distributioner inte svårare att installera än till exempel Windows Vista, med bättre inbyggt hårdvarustöd. Det är dock värt att notera att många Windows-användare aldrig har installerat ett operativsystem, då det nästan alltid kommer förinstallerat på datorn, så problemet måste ses ur det perspektivet. Det enorma programutbudet i en normal distribution kan också göra installationen svårare, i synnerhet om användaren väljer att installera avancerad serverprogramvara.
Cd-skivor och ibland också dvd-versioner finns oftast att ladda ner som avbilder som kan brännas ut. Den ursprungliga installationen kan kompletteras och hållas uppdaterad över Internet. Kommersiella distributioner kan i regel även köpas i box med manual, extra proprietära program och teknisk support. Flera tillverkare säljer datorer, i synnerhet servrar, med GNU/Linux förinstallerat. OpenSUSE, Mandriva, Ubuntu och Fedora är exempel på distributioner som specifikt riktar sig mot vanliga användare.
En live-cd kan vara en bra metod för att prova Linux, i allmänhet eller en viss distribution, utan att behöva installera något permanent. Den startar ett komplett system i datorns minne utan att skriva något till hårddisken. Ett system som körs "live" är dock mycket långsammare än ett installerat system, vilket kan vara värt att ta i beaktande. Knoppix är den mest kända live-distributionen med en rik flora av program inkluderat på skivan. Den är därför ett vanligt val för användare som vill kunna köra Linux på datorer de inte kan installera systemet permanent på, till exempel i skolan eller på ett internetcafé. De flesta större distributioner har även live-versioner av sina vanliga operativsystem. Vissa distributioner, bland annat Ubuntu, kommer i form av en kombinerad live-cd och installations-cd, där man kan välja att göra en installation medan systemet körs "live". Det finns också en "wubi-installer" för att installera Ubuntu direkt i windows.
Användning
Linux kan användas på ett otal olika sätt, både gränssnitt och syfte kan variera stort mellan olika distributioner och enskilda installationer. Därför är det svårt att säga något slutgiltigt om lämplighet och användarvänlighet. Linux har dock "växt upp" och mognat betydligt på senare år, förmodligen delvis tack vare att större företag satsat på Linux och tilldelat personal och resurser till tråkigare uppgifter som hobbyister gärna skjuter på.
Numera är de större distributionerna mycket användarvänliga, med bra översättningar till en stor del av världens språk för åtminstone alla centrala tillämpningsprogram. Det finns ett stort utbud av programvara både för arbete och nöje. Som det står idag går det med visst fog att hävda att det inte är mer problem att använda vare sig Macintosh, Windows eller Linux - men att det däremot är olika problem vilket kan vara en barriär vid byte åt endera hållet.
Typer av användare
För användare som vill ha en dator för hemmet eller kontoret och är vana vid Windows finns det ett flertal användarvänliga distributioner idag som väl matchar behoven hos de flesta, med undantag för utbudet av kommersiella datorspel. De fria systemen Mandriva Linux, SuSE, Ubuntu och Fedora har alla gott rykte om sig som lätta att komma in i och använda. Dessutom finns kommersiella varianter som Linspire och Xandros för de som är villiga att betala för en extra enkel upplevelse.
Linux har blivit ett standardoperativsystem för serverdatorer, även för verksamhetskritiska tillämpningar. På flera större och medelstora företag används numera Linux på servrar som traditionellt skulle ha kört under någon Unix-version. Linux används även på IBM's stordatorer, System z. I segmentet för tjänster med låga krav på processkraft men desto högre på stabilitet och realtidsegenskaper hör Telias tjänst Fröken Ur. De som vill lära sig mer om hur ett system fungerar "under huven" eller värderar möjligheten att ställa in systemet precis som användaren själv vill ha det kan istället titta närmare på Arch Linux, Gentoo, Slackware eller Debian. Alla dessa byggs mer upp från grunden och användaren har en hög grad av kontroll över vad som ingår i systemet och vilka inställningar komponenterna har. Dessa distributioner lämpar sig därför extra väl för dem som vill sätta upp en server eller göra något av en gammal dator med låg prestanda.
Linux i den offentliga sektorn
I fler och fler länders offentliga sektor har Linux blivit ett alternativ till kommersiell programvara. Detta gäller till exempel i Venezuela där man planerar att helt gå över till öppen programvara år 2009, samt i de Spanien regionerna Andalusien och Extremadura. Den huvudsakliga drivkraften till detta är lägre kostnader och bättre säkerhet, då Microsoft bara ger support för äldre programvara under begränsad tid. När supporttiden upphör kan det uppstå säkerhetsproblem om man inte köper nya versioner av programmet, vilket förstås kostar en del. Stora linuxanvändare i Sverige är Rikspolisstyrelsen och Apoteket AB.
Kommandotolk
En viktig del av GNU-systemet består av de program som används för att utföra vanliga Unix-kommandon. På Linux-system, liksom på alla andra Unix-likande system, har man tillgång till dessa via ett textgränssnitt och en kommandotolk eller skal. Man kan låta systemet starta utan grafiskt gränssnitt och bara använda skalet, vanligare är att man har kommandoskalet tillgängligt i ett separat fönster. De vanliga Unix-kommandona utför funktioner som att manipulera, flytta, kopiera och radera filer och kontrollera och styra de program som körs på systemet. Moderna skrivbordsmiljöer kan i princip ersätta komandoskalet helt, men många användare anser att ett textbaserat gränssnitt är flexiblare och snabbare för många typer av arbete.
Administratörer av servrar ansluter ofta till andra datorers skal över nätverk eller Internet via gränssnittet SSH. Det är inte ovanligt att webbhotell som kör Linux eller BSD erbjuder denna sorts inloggning till sina kunder, vilket gör att användaren kan arbeta smidigare än via FTP. I vissa fall är det dessutom tillåtet att köra och kompilera program samt att ha schemalagda körningar i detta konto.
Bash är det absolut vanligaste skalet i dag även om det finns ett antal alternativ, som t ex C shell och Z shell.
Programmering
I ett antal år utvecklades Linux i mångt och mycket av programmerare som skrev program och funktioner för att uppfylla sina egna behov och det är först på senare tid som fokus har lagts på att skapa ett användarvänligt operativsystem för alla. Med den bakgrunden är det inte förvånande att det finns många program för utveckling och stöd för ett otal programspråk.
Kompilerade språk
GNU Compiler Collection är en samling kompilatorer och tillhörande kringprogram som kan kompilera ett antal olika programspråk som C, C++ och Java. Även om det finns fler kompilatorer tillgängliga för Linux, har GCC blivit de facto-standard och följer med i de flesta distributioner.
Skriptspråk
Linux, liksom alla UNIX-lika miljöer har dessutom en stark tradition av att använda skriptspråk för att göra arbetet och livet lättare. Skript är program skrivna i språk som tolkas under körningen vilket ger långsammare program men mycket flexiblare och effektivare utveckling. Vanliga exempel som ofta finns inkluderade, förutom de olika kommandotolkarnas inbyggda språk, är Perl, PHP, Python och Ruby.
Programmering för Internet
När internet blev vanligt började många använda skript för att skapa dynamiska webbsidor och koppla innehållet till databaser och logik. Detta är fortfarande vanligt, även om specialiserade språk som PHP har blivit vanligare. Linux och Perl, Python, eller PHP tillsammans med webbservern Apache och databasen MySQL brukar betecknas med förkortningen LAMP och är förmodligen den vanligaste konfigurationen hos webbhotell och webbplatser. Nuförtiden skrivs även ganska många program direkt i skriptspråk, då det finns kopplingar till förkompilerade grafik- och fönsterbibliotek, och själva logiken som skriptet ansvarar för bara försumbart påverkar programmets körtid.
Utvecklingsmiljöer och andra program
Det finns ett antal utvecklingsmiljöer för Linux, däribland Anjuta, KDevelop, Code::Blocks, NetBeans IDE och Eclipse, även om många istället använder sig av avancerade textredigerare som Emacs, Vim eller Kate. Det finns även en Visual Basic-liknande miljö vid namn Gambas som är tänkt att vara lika lätt att använda men ännu mera kraftfull.
För att jobba med HTML och designa webbsidor finns Nvu och Quanta Plus som precis som Dreamweaver kan jobba med WYSIWYG ("vad du ser är vad du får") eller direkt med koden och växla mellan dessa lägen. För den som bara vill knacka ren kod direkt finns bland andra Bluefish som har många funktioner för HTML och PHP och dessutom har de flesta avancerade textredigerare minst rudimentärt stöd för detta arbete.
Grafiska gränssnitt
I Linux och andra UNIX-lika system är det mesta uppbyggt i lager, från kärnan och utåt finns det olika program som bygger på varandra och tar ansvar för varsin uppgift; så också i frågan om grafik och gränssnitt. En skillnad mot till exempel Windows är att användargränssnitten är fristående från själva operativsystemet – det är möjligt att köra flera skrivbordsmiljöer på samma linuxsystem, också samtidigt, och de flesta program fungerar åtminstone i teorin ungefär likadant oavsett vilken grafisk miljö som valts. Det omvända gäller också, till exempel används GNOME-miljön även i andra operativsystem.
Användargränssnittets uppbyggnad
Längst ner i systemet ligger drivrutinerna och kommunicerar med grafikkorten med hjälp av kärnan. I grafiskt läge används med fönstersystemet X Window System (ofta kallat X11 eller bara X) distribuerade rutiner. Fönstersystemet har hand om de allra mest grundläggande uppgifterna när det gäller att hantera och rita upp grafik på skärmen, förmedla information och fördela resurser mellan klienterna.
Utseende på olika grafiska element och det mesta av användargränssnittets funktion bestäms av de programbibliotek skrivbordsmiljön, fönsterhanteraren och tillämpningsprogrammen använder, och hur systemet konfigurerats. Dessa program är ur fönstersystemets synvinkel jämlika klienter och arbetsfördelningen dem emellan bestäms främst av konventioner. Det går att köra enkla tillämpningsprogram direkt på X, utan fönsterhanterare och skrivbordsmiljö, och de flesta fönsterhanterare kan användas i vilken som helst skrivbordsmiljö.
Grafiska miljöer
Nuförtiden använder de flesta en komplett skrivbordsmiljö som inkluderar en egen fönsterhanterare, inställningar och regler för hur systemet ska bete sig, menyer, paneler och aktivitetsfält. I vanliga fall ingår även en grunduppsättning nödvändiga program som filhanterare, miniräknare, textredigerare, webbläsare, mediaspelare med mera, anpassade till denna miljö.
De två absolut vanligaste skrivbordsmiljöerna idag är GNOME och KDE, och likheterna mellan dessa är större än skillnaderna. En Windows- eller Macanvändare som idag sätter sig vid en modern Linuxdator med någon av dessa miljöer kommer antagligen inte ha några problem med att navigera och känna igen sig. Det finns små skillnader i arbetssätt och placeringar av knappar med mera, men inte större än mellan Windows och Mac. I stort sett följer alla moderna system någorlunda samma paradigm för interaktion. De flesta grafiska miljöer för Linux har ärvt några funktioner från sina föregångare i Unix-världen, bland annat möjligheten till flera virtuella arbetsytor.
En alternativ, resurssnålare, skrivbordsmiljö är Xfce. Slutligen finns också linuxversioner av äldre fönsterhanterare som TWM och FVWM. Den senare är under aktiv utveckling och har stöd för eventuell skrivbordsmiljö.
Nästa generation
Under utveckling är även 3D-accelerade grafiska miljöer för Linux där systemet utnyttjar OpenGL för att rita upp fönster och skrivbord. Det mest kända exemplet är XGL och Compiz som utvecklats av Novell[14]. Detta ger dels möjligheten att åstadkomma avancerade effekter med tredimensionella skrivbord, transparenta fönster och snurrande fönster[15], men systemet får också mer resurser över då alla beräkningar läggs på grafikkortet istället. XGL är fritt tillgängligt och användbart idag även om det fortfarande är att betrakta som experimentellt.
Tillämpningsprogram för kontor och nät
Webbläsare
Att surfa på nätet har blivit den kanske vanligaste aktiviteten vid en dator idag, så då är det viktigt att operativsystemet har en bra webbläsare.
Mozilla Firefox som blivit en mycket vanlig läsare är numera standard i många distributioner. I GNOME-baserade system finns numera en enkel men kompetent läsare i Epiphany som använder sig av samma bas som Firefox, men har en del nytänkande vad gäller favoriter[16] och surfande. KDE kommer med Konqueror som användes som bas för Apples Safari. Bland grafiska webbläsare som distribueras med de flesta linuxsystem kan också nämnas Galeon och Seamonkey, den senare en variant av Mozilla.
Operas Linux-version är numera gratis och annonsfri. Det är också möjligt att köra Internet Explorer via Wine eller CrossOver Office, något som används för testning av webbdesign och -utveckling.
Slutligen finns det ett antal textbaserade webbläsare, som Lynx, w3m och Links, vilka kan vara praktiska för de som av en eller annan anledning inte använder sig av ett grafiskt gränssnitt.
E-post
Det finns likaså ett antal program för e-post. Det är vanligt att köra en egen e-postserver för intern e-post, för sortering och filtrering av e-post utifrån och för mer avancerade köfunktioner för utgående post. Nedan e-postklienter:
Mozilla Thunderbird är ett systerprojekt till Firefox och har bland annat ett inbyggt system för att hantera skräppost, så kallad spam. Evolution är ett program för e-post, kalender och adresser utvecklat av Ximian och Novell som integrerar väl med Gnome och andra program i miljön. Evolution kan ansluta till Microsofts Exchange och har en del innovativa funktioner för att sortering och sökning av brev. KDE erbjuder klienten KMail och webbläsaren Opera kan också hantera e-post. Slutligen finns det ett flertal textbaserade klienter som Mutt och Pine.
Webbaserade tjänster som Gmail och Hotmail fungerar precis som vanligt i de vanligaste webbläsarna.
Kontorsprogram
De flesta användare behöver någon form av programsvit för kontorsarbete, om inte annat för att det är så vanligt att andra människor skickar dokument i Microsoft Word eller Excel-format.
Idag är det vanligt även på Windows att användare kör det fria programmet OpenOffice.org som ett alternativ, då det klarar av att öppna nästan alla Microsoft Office-dokument och spara dem tillbaka i samma format. OpenOffice.org är också ett av de vanligaste programmen under Linux, då många moderna distributioner inkluderar det redan vid installation och det annars finns tillgängligt för enkel installation.
KDE har sin egen programsvit för detta, kallad KOffice, som också innehåller alla vanliga programdelar användaren kan förvänta sig. Likaså har GNOME vissa delar i form av AbiWord och Gnumeric, men än så länge är stödet för avancerade funktioner andra format än de egna bristfälligt på vissa punkter.
Stödet för PDF och Postscript är gott i Linux och de flesta ordbehandlare klarar att skriva ut dokument i dessa format. För läsning av PDF-dokument finns Evince i Gnome, KPDF i KDE och de självständiga Xpdf och Ghostview. Också Adobe Reader finns att få för Linux. Stödet för nya PDF-funktioner kan vara bristfälligt. Det finns också ett otal små verktyg för att konvertera mellan olika format och manipulera filerna på olika sätt.
Traditionellt sköts ordbehandling på GNU-system med en textredigerare och TeX eller LaTeX. Nuförtiden finns vid sidan av de till kontorssviterna hörande ordbehandlarna också LyX, som internt använder LaTeX.
Chattprogram
Två av de vanligaste programmen för chatt i Linux är i dagsläget Pidgin i GNOME-baserade system och Kopete för KDE. Båda programmen stöder alla de vanligaste protokollen, som MSN, ICQ/AIM, Jabber/Google Talk, Yahoo och även IRC. Precis som Trillian och Miranda IM för Windows så kan användaren ha kontakter för flera olika protokoll i samma kontaktlista och slipper därmed ha flera program igång samtidigt.
Som vanligt finns det mängder av alternativa och specialiserade program som aMSN, Licq och även som Centericq. Den som inte känner sig riktigt bekväm med de vanligaste kan med fördel prova fler alternativ. Textbaserade IRC-klienter såsom Irssi används ofta av entusiaster i kombination med det sessionssparande programmet Screen rentav som kommersiell tjänst från shellservrar, där fördelen det vill säga ligger i att utöver konceptet med proxy ha en ständig IRC-närvaro till vilken man kan koppla sig varifrån som helst via en SSH-förbindelse.
Musik och video
Juridiska problem med mjukvarupatent
Det finns ett stort antal avancerade och kompetenta spelare för Linux. Dock finns det stora problem på detta område då det gäller olika format och kodekar som är skyddade av programvarupatent. Företag som sitter på dessa patent vill ha betalt för rätten att använda just deras format. Linuxdistributörer som tar betalt för sina produkter kan i vissa fall betala för den rätten för just sin specifika variant av Linux. Det gör bland annat Linspire och Xandros, samt flera av de andra företagen som har kommersiella versioner av sina distributioner.
De som inte tar betalt eller som inte vill distribuera ofria komponenter ligger sämre till. I bästa fall befinner användaren sig i en juridisk gråzon när denne då gör något så elementärt som att spela upp en dvd eller en MP3. Många distributioner inkluderar därför inte stöd för dessa och andra kommersiella format, som till exempel Microsofts och Apples skyddade kodekar. Användaren får då själv installera stödet i efterhand; installation för eget bruk är i allmänhet tillåtet också då distribuering inte är det.
I många fall innebär alltså till exempel patenterade kodekar mest några extra åtgärder innan systemet fungerar fullt ut. Vill användaren påverka situationen kan denne själv istället använda öppna format som Ogg och engagera sig för att stoppa programvarupatent i EU[17].
Musikspelare
- XMMS var under många år den vanligaste musikspelaren i Linux, och är en klassisk Winamp-klon. Projektet underhålls dock inte längre. Efterföljaren XMMS2 är ett bakgrundsprogram med en mångfald separata användargränssnitt för olika miljöer.
- Audacious och BMPx är moderniserade varianter av XMMS.
- Rhythmbox är Gnome-projektets iTunes-klon med stöd för musikbibliotek, radiostationer och iPod.
- AmaroK är KDE:s motsvarighet till iTunes-klonen Rhythmbox.
Videospelare
- Totem är GNOME-projektets mediaspelare.
- MPlayer är en gammal trotjänare i UNIX-sammanhang som kan använda kodekar från Windows.
- VLC media player finns även till Windows och är känt för att kunna spela nästan vad som helst utan extra kodekar.
- xine är en annan vanlig spelare som funnits länge. Kan använda kodekar från Windows.
- Kaffeine är en spelare för KDE som använder xine för att spela upp film.
- Ogle är en DVD-spelare med svenskt ursprung.
Spel till Linux
Det finns inte lika många stora datorspel till Linux som till Windows. Främsta anledningen är att det finns jämförelsevis få Linux-system jämfört med Windows-system, varför många kommersiella speltillverkare inte anser det vara värt kostnaden att utveckla en kompatibel version. Däremot är tillgången på små, enkla och fria spel god, till exempel olika kortspel.
Det är också vanligt att speltillverkare använder sig av proprietära format och API:er som DirectX som inte Linux har naturligt stöd för (men se Via emulator nedan). Detta kan innebära att det är ett alldeles för stort och dyrt arbete för ett företag att göra om spelet för en annan plattform. Dock finns det idag inga tekniska begränsningar i hårdvara eller drivrutiner som hindrar moderna spel att köra lika bra som på andra plattformar. Om utvecklarna använder sig av öppna standarder som OpenGL och OpenAL eller av en spelmotor som kan hantera både dessa och Microsofts specifika format kan en konvertering vara mycket enkel att göra, speciellt om den varit med i planeringen från starten.
Konverteringar
Trots allt händer det att konverteringar görs, antingen att företaget i fråga av olika anledningar vill stödja Linux-plattformen eller för att de släpper källkoden fri och fristående hackers portar spelet i fråga. Vanligtvis släpps inte övriga resurser som grafik och ljud fritt, utan datorspelaren måste fortfarande äga en kopia av originalspelet för att kunna spela konverteringen.
Id Software släppte för flera år sedan källkoden till Doom under GPL och det finns ett antal projekt som har utvecklat spelmotorn vidare. Samma datafiler som användes till originalspelet kan därför nu användas för att spela Doom på ett Linux-system. Sedan dess har Id börjat släppa fler titlar som Quake 4 och Doom 3 direkt i Linuxversioner och dessutom brukar de släppa källkoden till spelen efter något år, bland annat finns Quake III Arena tillgängligt på detta vis[18]. I samma genre har även Epic Games släppt flera spel ur Unreal-serien för Linux, dock utan källkod.
I vissa fall återskapar fristående utvecklare ett spel utan att ha tillgång till källkoden, exempel på detta är OpenTTD som är en helt fristående implementation av Transport Tycoon Deluxe och Freeciv som har klonat Civilization II. Båda dessa har senare utvecklats vidare och försetts med bättre funktioner och mer balanserade regler än originalen.
Spel gjorda för Linux
Kommersiella storspel gjorda med Linux i åtanke är fortfarande mycket sällsynta, utom några få exempel som Id Software ovan, och moderna spel med Linux som huvudsaklig målgrupp existerar nog inte alls. Däremot finns det en stor mängd mindre spel, kommersiella såväl som fria, gjorda av indies och hobbyister världen över. Det finns även ett och annat projekt under utveckling som siktar på att bli stort, PlaneShift till exempel har som mål att skapa ett fullskaligt MMORPG baserat helt på öppen källkod. Värda att nämna är också öppna och fria dans/rytm/musikspel som StepMania och Frets on Fire, speciellt då den förstnämnda uttryckligen är avsedd att spelas med originalspeltypens kontroller, i det här fallet en dansmatta. Även Frets on Fire kan med hjälp av lämpliga adapters spelas med Guitar Heros gitarrliknande kontroller. Tibia är ett MMORPG spel som stödjer Linux, man kan ladda ner spelet till Linux direkt på deras webbplats. Ett liknande spel, Zezenia, finns även till Linux vilket som bara växer och växer. Zezenias hemsida är http://www.zezeniaonline.com/.
Windows-spel i linux
Många Windows-spel går att spela under Linux helt eller nästan helt utan förluster i prestanda med hjälp av Wine och Cedega (som baseras på wine men har bättre stöd för många spel, samt kostar pengar). Wine står för "Wine Is Not a (CPU) Emulator". Båda två har ett utbrett stöd för DirectX och Cedega har även specifika avtal med speltillverkare för att korrekt kunna hantera kopieringsskydd.
Det finns också olika specifika emulatorer, som MAME, DOSBox och DOSEMU för MS-DOS, eller ScummVM för LucasArts gamla äventyrsspel med vilkas hjälp användaren kan spela äldre spel.
Se även:
Teknisk översikt
Kärnan Linux
- Huvudartikel: Linux (kärna)
Linux är kärnan, en liten, men ytterst central del av ett komplett Linuxoperativsystem. Kärnan har som uppgift att hålla reda på och kommunicera med de olika delarna av datorns hårdvara, som CPU, arbetsminne och hårddiskar, samt fördela tillgång och resurser till de olika program som körs i systemet. Även om stöd och sammansättning kan varieras när linuxanvändaren bygger en kärna så brukar vanligtvis det mesta utrymmet tas upp av drivrutiner för olika sorters hårdvara.
Kärnan är det första programmet som startas i ett system, efter BIOS och en bootloader. Kärnans första uppgifter brukar vara att samla in information om vilken hårdvara som finns tillgänglig och ladda in alla drivrutiner för dessa. Efter detta lämnar kärnan över till resten av systemet och lägger sig i bakgrunden för att fördela och ge tillgång till olika resurser för programmen som körs.
Linux är, liksom i de flesta andra Unix-liknande system, en monolitisk kärna. Med detta menas att de flesta systemprocesser som in- och utmatning, minneshantering och drivrutiner körs som en del av kärnan och inte som separata processer. Denna arkitektur kan vara riskabel, då ett fel i en relativt oviktig modul kan stoppa processen och därmed hela systemet. Om implementationen är stabil och felfri så ger å andra sidan den täta kopplingen väldigt höga hastigheter och bra prestanda.
Linuxkärnan utsätts för noggranna tester och översikter innan varje ny version släpps[källa behövs] och allvarliga fel av det här slaget är mycket ovanliga, vilket återspeglas i dess allmänt goda rykte vad gäller stabilitet och driftsäkerhet.
GNU
- Huvudartikel: GNU
För att ett operativsystem ska kunna användas av en människa krävs mer än bara en kärna, det behövs någon form av gränssnitt som kan översätta de kommandon användaren ger. Här bidrar GNU-projektet med tusentals små och stora program som körs utanpå kärnan, kommunicerar med både denna och användaren och ser till att datorn faktiskt gör någonting. Det kanske viktigaste programmet som GNU bidrar med är GCC, GNU Compiler Collection, en samling kompilatorer och tillhörande program som gör att användaren kan skriva och kompilera andra program. Faktum är att kärnan Linux inte kunnat komma dit den är idag om inte GCC funnits och kunnat bygga den.
GNU bidrar dock med mycket mer, från de flesta små kommandon som kan användas i skalet Bash till den kompletta skrivbordsmiljön GNOME och bildbehandlingsprogrammet GIMP, via schackprogram som GNU Chess, en fri ersättning för PGP kallad GPG, bootloadern GRUB och glibc, ett bibliotek av funktioner som används av de allra flesta Linuxprogram. Projektet fortsätter konstant att utöka sin lista över program som gör det möjligt att jobba i en helt fri miljö.
Övriga komponenter
Vid sidan av Linux och program ur GNU-projektet innehåller ett Linux-system program från många olika källor, både central infrastruktur såsom X eller utskriftssystemet Cups och mindre program från enskilda företag eller entusiaster.
Kritik
Den vanligaste kritiken är att Linux allmänt anses som alldeles för svårt att installera och använda, och det har påståtts att Total Cost of Ownership (TCO) för Linux är större än för Microsoft Windows. På senare år har det dock kommit flera distributioner som är lika lätta att installera och använda som andra operativsystem.
Hårdvarustöd
En central fråga vad gäller enkelhet är stödet för hårdvara. Förr var hårdvarustödet ett väsentligt problem för Linux. Stöd erbjuds i hög grad av Linux-utvecklarna själva, ibland med aktivt stöd från hårdvarutillverkarna, ibland trots oginhet från deras sida. Detta betyder dels att det mesta hårdvarustödet kommer med operativsystemet, dels att stödet för olika hårdvara varierar enligt andra lagbundenheter än då stödet ges direkt av hårdvarutillverkare. Stödet för väldigt ny hårdvara är ofta bristfälligt, medan populär hårdvara stöds långt efter att tillverkaren mist intresset eller gått i konkurs.
Rättstvister
- Huvudartikel: SCOs rättstvister
Företaget SCO Group stämde IBM i mars 2003, där SCO bland annat hävdar att IBM har bidragit med upphovsrättskyddad kod som tillhör SCO till Linuxkärnan, något som bryter mot den licens IBM innehar för att använda UNIX. SCO kontaktade även ett antal andra företag och varnade dem för att ett olicensierat användande av Linux skulle följas upp av fler stämningar. SCO har även stämt Novell, DaimlerChrysler och AutoZone, medan bland annat Red Hat har kontrat med att stämma SCO.
SCO har ännu inte visat upp bevis på någon överträdelse[källa behövs]. Företag som Microsoft och Sun Microsystems har köpt licenser från SCO, enligt utsago för att respektera företagets upphovsrätt och för att undvika att bli stämda, men andra hävdar att åtminstone Microsoft via SCO finansierar en smutskastningskampanj mot Linux. [19]. Inom IT-pressen har det under början av 2007 dessutom med stöd av uttalanden från relevanta personer inom branschen antagits att Microsoft baserat på vaga påståenden om immaterialrättsliga övertramp eventuellt krävt stora summor pengar av vissa stora bolag som använder sig av Linux.[20]
Se även
Relaterade operativsystem
- BSD
- GNU/Hurd – använder samma GNU-komponenter men har ersatt Linux-kärnan med kärnan Hurd
- Solaris – (äkta) Unix-variant som numera finns tillgänglig under en öppen källkodslicens.
Referenser
- ↑ Richard Stallman (September 1983). ”Det ursprungliga tillkännagivandet av GNU-projektet i svensk översättning”. http://www.gnu.org/gnu/initial-announcement.sv.html.
- ↑ Richard Stallman. ”About the GNU Project” (på en). http://www.gnu.org/gnu/thegnuproject.html.
- ↑ Engelska Wikinews rapporterar att GNU Hurd har kört sitt första program i februari 2005.
- ↑ Linux släpps på internet för första gången.
- ↑ Torvalds annonserar sitt hobbyprojekt, som senare skulle komma att bli Linux på comp.os.minix.
- ↑ ”iPod Linux - Linux for your iPod” (på en). Arkiverad från originalet den 2008-02-05. http://web.archive.org/web/20080205093958rn_1/ipodlinux.org/Main_Page.
- ↑ ”SourceForge.net: Linux on iPod” (på en). http://sourceforge.net/projects/ipodlinux/. Läst 2008-08-30.
- ↑ Linux på Xbox
- ↑ Linux på m68k
- ↑ http://www.dslinux.org
- ↑ Operating system Family share for 11/2008
- ↑ ”The Pragmatist of Free Software, intervju med Linus Torvalds av Hiroo Yamagata.”]. http://www.netshooter.com/linux/linus-interview.html.
- ↑ Richard Stallman: Linux, Gnu and Freedom. Tillgänglig på GNU:s webbplats, läst 27 maj 2007.
- ↑ Officiella hemsidan för XGL hos Novell.com
- ↑ 12 minuter lång demonstration av XGL (Google video)
- ↑ Epiphany's "Hierarchical" Bookmark System av Peter Harvey.
- ↑ Nej till mjukvarupatent!, www.nosoftwarepatents.com
- ↑ Källkoden till Quake III Arena (Zip-fil på FTP)
- ↑ E-mail läckt från SCO som exponerar Microsofts relation till företaget, annoterat av Eric S. Raymond
- ↑ http://www.itworldcanada.com/a/Daily-News/c11627ed-d99b-49d2-983d-d22856181888.html
Externa länkar
- Att använda GNU/Linux, bok av Linus Walleij, gratis PDF och PostScript. Boken är inte licensierad under en fri licens.
- Varför Gnu/Linux...och inte bara Linux?
- GNU är inte Unix!, den officiella webbplatsen för GNU-projektet.
|
|||||||
