Öppen källkod

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Öppen källkod, engelska Open Source, är datorprogram där källkoden är tillgänglig att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera för den som vill. Detta gör att användaren kan försäkra sig om att programmet gör vad det ska, eller anpassa det till sina behov. Sådana modifikationer erbjuds vanligen tillbaka till den ursprunglige upphovsmannen, som kan välja att göra dem till en del av den officiella versionen.

Typiskt för öppen källkod är att arbetet och underhållet sköts av ett antal personer, organisationer och företag som koordinerar sitt arbete via Internet. Detta till skillnad från klassisk proprietär källkod där det vanligen är ett enda företag som utvecklar och tillhandahåller produkten. Dock finns det även inom öppen källkods-projekt vanligen en fast hierarki med en eller ett fåtal personer som har sista ordet om vad som kommer att bli en del av den officiella produkten.

Begreppet spreds först av Open Source Initiative, som grundades av Eric S. Raymond och Bruce Perens. Definitionen på öppen källkod konstruerades efter den senares Debian Free Software Guidelines.

Begreppet "öppen källkod" kan beteckna:

  • En licens för program, vilka skyddas av upphovsrätten, som (genom att tillåta till exempel modifiering och vidarespridning av programmet) faller under OSIs öppen-källkods-definition;
  • Ett program som är distribuerat med en sådan licens;
  • En programvaruutvecklingsprocess som är förknippat med sådan programvara;
  • Kulturella företeelser som är förknippat med sådan programvara.

Innehåll

Öppen källkod kontra fri programvara

Öppen källkod och fri programvara är två olika namn för ungefär samma sak, men när man talar om öppen källkod gentemot fri programvara avser man skillnaden att öppen källkods-rörelsen inte använder samma politiska termer som den närbesläktade rörelsen för fri programvara. FSF, som skapade begreppet "fri programvara" på 1980-talet, har en uttalad politisk strävan för (vad dess förespråkare betecknar som) frihet och programmerares rättigheter medan OSI, som skapade begreppet "öppen källkod" på slutet av 1990-talet, försöker att bara tala om de praktiska skillnaderna och fördelarna (gentemot ofri programvara (också känd som stängd källkod)) som den här typen av programvara innebär för till exempel företag och investerare.

OSIs argument för det är att programmerare ofta redan känner till fördelarna med den här typen av licenser, till skillnad från företagskulturen som blir avskräckt av pratet om "frihet" och "rättigheter". Eric S. Raymond, som (tillsammans med Bruce Perens) var den förste att popularisera begreppet (efter att ha hört det från Christine Peterson) har betecknat "öppen källkod" som "ett sätt att marknadsföra fri programvara"; med det menade han att kvalitén hos sådan programvara och sådana utvecklingsprocesser är bra nog att stå på egna ben utan att behöva åtföljas av filosofiska resonemang.

En vanlig generalisering om de två grupperna är att de som använder termen "fri programvara" i större utsträckning skulle arbeta i ideella organisationer medan de som använder termen "öppen källkod" oftare skulle arbeta i den kommersiella företagsvärlden. Det finns dock många motexempel, till exempel Open Source Application Foundation och Cygnus Solutions.

Många väljer att ta avstånd från konflikten mellan OSI och FSF genom att använda en av de gemensamma förkortningarna FOSS (för Free, Open Source Software) eller FLOSS (för Free Libre Open Source Software).

Kritik mot begreppet

En av de främsta anledningarna till att begreppet "öppen källkod" myntades var för att ordet "fri" var så tvetydigt på engelska, där det ofta bara betyder "gratis". Många hävdar dock att begreppet "öppen källkod" också är väldigt tvetydigt, på grund av de många vanliga missförstånd som det har orsakat.

Exempel på sådana missförstånd är:

  • Att ett program vars källkod är tillgänglig för läsning alltid skulle vara "öppen källkod", även om dess licens inte tillåter till exempel fri vidarespridning
  • Att "öppen källkod" och "fri programvara" skulle vara olika saker. Motiven bakom de båda skiljer dock.
  • Att den ena rörelsens förespråkare skulle föredra copyleft-licenser och den andra inte göra det (det är egentligen en debatt som är ortogonal mot den här uppdelningen, och förespråkare för båda lägren finns inom både fri-programvara-kultur och öppen-källkods-kultur)

En annan kritik som riktats mot rörelsen är att den ägnar sig åt lika mycket filosoferande och politiserande som fri-programvara-rörelsen, men på ett annat sätt. Där förespråkare fri programvara diskuterar rättigheter och frihet diskuterar förespråkare för öppen källkod ofta utifrån ett politiskt och ekonomiskt system (företagskapitalismen) som de då bekräftar och bevarar.

Historiskt perspektiv

Införandet av begreppet sammanföll med att media fick upp ögonen för den här typen av programvara, och många är eniga om att begreppet "öppen källkod" påskyndade den processen på ett annat sätt än vad begreppet "fri programvara" har gjort. Många individer och företag som varit tveksamma att tala om, och använda, fri programvara kunde nu göra det under namnet öppen källkod.

Idag anser dock många att begreppen är så pass sammanblandade att den praktiska skillnaden bara är relevant för ett fåtal organisationer (deltagarna i licensgodkänningsgrupperna hos FSF, Debian och OSI – de två sistnämnda har dock uttryckt en önskan om ökad kommunikation mellan grupperna) och individer – Richard Stallman (på FSF) och Eric S. Raymond håller båda fast vid vardera begrepp som de själva myntat.

Skillnaden har luckrats upp, dels genom att företrädare för begreppet fri programvara i större grad än tidigare har börjat talat om de tekniska och ekonomiska fördelarna för företag och andra organisationer, dels genom att företrädare för begreppet öppen källkod i vissa sammanhang har talat om frihet och rättigheter.

Exempel

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg