Debian GNU/Linux

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Debian)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Debian GNU/Linux
Debian-OpenLogo.svg
Debian-logotypen
Utvecklare Allmänheten
OS-familj GNU/Linux
Källkod Öppen källkod
Licens GPL m.fl.
Kärntyp Monolitisk kärna
Arbetsstatus Pågående
Senaste version 5.0 "lenny" / 14 februari 2009
Webbplats www.debian.org
Debian

Debian GNU/Linux är en av de största och äldsta linuxdistributionerna, skapad 1993. Debian betonar frihet och kvalitet, det senare med följden att programvaran i de officiella versionerna är äldre än i många andra distributioner. Debian stöder ett dussintal olika datorarkitekturer och förutom Linux också vissa andra operativsystemkärnor.

Namnet GNU/Linux kommer från operativsystemskärnan Linux och GNU-projektet, inom vilket begreppet fri programvara och många av de flesta linuxdistributioners centrala delar har skapats.

Innehåll

Bakgrund

Debian skiljer sig från många andra stora linuxdistributioner genom att organisationen bakom distributionen är en ideell organisation och inte ett företag. Utvecklarna deltar som enskilda frivilliga. Det hindrar inte att Debian används också kommersiellt och att en del av utvecklarna arbetar med Debian som del av sitt lönearbete. Debianprojektet har strängare krav på programvarans frihet än många andra distributioner.

Programmen som ingår i Debian är anpassade för att kunna fungera mot en mångfald av datorarkitekturer. Debian strävar också efter att kunna använda flera kärnor än Linux, tex. Hurd, NetBSD eller FreeBSD. Ett exempel är varianten Debian GNU/kFreeBSD.

Debianutvecklare antas genom en formell procedur. En debianutvecklare förutsätts känna till rätt omfattande dokumentation om hur debianprojektet fungerar och hur paketen skall konstrueras och detta försäkras genom proceduren. För att accepteras som utvecklare bör man ha bidragit till projektet tidigare genom att skicka in felrapporter, rättelser och förbättringar eller till exempel arbeta som översättare. Genom att en utvecklare ställer upp som sponsor kan man till och med bli ansvarig för ett paket innan man blir antagen som utvecklare.

Mjukvara

Debian erbuder ett mycket stort urval datorprogram. Den senaste stabila utgåvan våren 2009, lenny, har över 23 000 paket, sammanlagt kring 30 CD-skivor eller 4-5 DVD-skivor. Mjukvaran erbjuds som källkod och som färdigt kompilerade binärpaket för tolv datorarkitekturer (kvantiteten ovan avser källkodspaket eller binärpaket för en arkitektur).

Paketutbudet kan alltså betraktas som relativt komplett, med förbehållet att endast fri programvara ingår i det officiella utbudet. Viss ofri programvara tillhandahålls med hjälp av distributionens infrastruktur, men utan att officiellt räknas som en del av Debian. Debian har här en mindre absolut hållning än Free Software Foundation[1], också om synen på fri programvara är ännu strängare (en del av FSF:s dokument kategoriseras som ofria).

Debian strävar efter stor stabilitet och har stränga kvalitetskrav på programvaran. Detta i kombination med det stora paketutbudet och de många stödda arkitekturerna betyder att programvaran redan då den publiceras i en officiell utgåva är äldre än i många andra linuxdistributioner (detta gäller inte uttestningsutgåvan, se nedan).

Debians pakethanterare är dpkg, apt och aptitude och paketformatet är .deb. Formatet har betecknats som bättre än rpm, men detta beror kanske i högre grad på Debians kvalitetskontroll och på att rpm-paket i viss mån används i kors mellan olika linuxdistributioner, utan tillräcklig standardisering, än på de egentliga skillnaderna[källa behövs].

Med hjälp av pakethanteraren är det möjligt att uppdatera ett helt debiansystem från en version till en annan utan att användarna behöver avbryta sitt arbete. I praktiken måste datorn startas om för uppdatering av operativsystemkärnan, men detta kan ofta göras skilt från den övriga uppdateringen. Vid installation av enskilda programpaket hämtas övriga paket som anses nödvändiga eller (beroende på inställningar) önskvärda för programmets funktion automatiskt över Internet, från installationsmedierna eller från någon annan angiven paketkälla och installeras tillsammans med det efterfrågade programmet. Paket installerade på grund av sådana beroenden avinstalleras automatiskt då de inte längre behövs.

Stödda arkitekturer

Debian stöder officiellt 12 olika datorarkitekturer:

Versioner

Tre eller fyra olika versioner av Debian underhålls vid en viss tidpunkt: stable, testing och unstable samt oldstable en tid efter att en ny stabil version publicerats. Äldre versioner arkiveras. Programvara kan också hållas i experimental tills den är mogen att inkluderas i distributionen.

Stable, den ”stabila” utgåvan, är den senaste officiella versionen av Debian, och rekommenderas för servrar och andra datorer vars stabilitet är viktig. Programvaran i den stabila utgåvan uppdateras i regel inte vad gäller funktionalitet. Rättelser för säkerhetsproblem och grava fel publiceras regelbundet, men inarbetade i de gamla programversionerna. Uppdateringarna görs dels enskillt vad gäller säkerhetsfel, dels som underutgåvor med vanligen några månaders mellanrum.

Tack vare denna princip introduceras sällan nya fel i en stabil version, men programpaket som Mozilla (med en helt annorlunda praxis) kan med tiden vara svåra att underhålla. Då nya versioner av stable har publicerats med ungefär två års mellanrum kommer en del central programvara antagligen att vara närmare tre år gammal innan en ny version publiceras.

Testing, ”uttestningsutgåvan”, innehåller programvara som funnits tillgänglig för testanvändning i unstable i viss tid (oftast tio dagar, men ibland mycket längre på grund av beroenden) utan att allvarliga problem rapporterats. Genom att använda testing kan man hålla sig med någotsånär ny men i allmänhet pålitlig programvara. Stödet ifråga om datasäkerhet och allvarliga fel är sämre än för stable.

Då en ny version av Debian skall publiceras förklaras testing ”frusen” och nya versioner av mjukvara tas in främst i den mån de rättar allvarliga fel. När utgåvan anses ha nått en tillräcklig kvalitetsnivå, efter ungefär ett halvt år, publiceras den som ny stabil utgåva, med samma kodnamn som utgåvan hade i uttestningsfasen. Samtidigt får utgåvan ett versionsnummer. En ny uttestningsutgåva skapas, med ett nytt kodnamn.

Unstable, den ”ostabila” utgåvan, är den där nya versioner av mjukvaran i allmänhet först publiceras för testning. Debian rekommenderar att versioner med stor risk för problem först testas annanstans innan de publiceras här, men den som använder unstable antas kapabel att reparera sitt system och villig att rapportera problem. Säkerhetsproblem hanteras inte separat.

Experimental används för programvara som överhuvudtaget inte bedöms mogen för allmänt bruk i Debian, till exempel för programversioner som avsevärt avviker från de tidigare versionerna och inte ännu samordnats med dessa och relaterade program.

Oldstable är den tidigare stabila versionen. Stödet motsvarar i stora drag stödet för stable. Förra oldstable sarge stöddes ett knappt år efter att etch publicerats, sammanlaggt knappt tre år. Äldre versioner arkiveras.[uppdatering behövs]

Alla debianversioner har kodnamn från filmen Toy Story. Våren 2009 har de senaste versionerna följande status:

  • woody (3.0, juli 2002): arkiverad
  • sarge (3.1, juni 2005): arkiverad
  • etch (4.0, april 2007): oldstable
  • lenny (5.0, februari 2009): stable
  • squeeze: testing
  • sid: unstable (bestående namn, testing avskiljs från unstable efter att föregående version publicerats och får då ett annat namn)

Varje version är uppdelad i tre grenar: den officiella main, non-free för paket som inte uppfyller kraven på frihet och därför inte inkluderas i den officiella grenen och contrib som består av i sig fria paket som är beroende av ofria paket eller som vid installation laddar ner ofria komponenter. Dessutom finns volatile, som innehåller virusdatabaser och annat material som måste uppdateras förbi de normala procedurerna.

Debianbaserade Linuxdistributioner

Se även

Referenser

  1. FSF, länkar till fri programvara "We do not have links to web sites of the well-known GNU/Linux system distributions, or to the well-known BSD system distributions, because all those sites explicitly describe, and facilitate access to, various non-free programs. We would be glad to know of other free software web sites that we could link to here." Debian hör till de här beskrivna distributionerna.

Externa länkar


Personliga verktyg