Barsebäcks kärnkraftverk

	Barsebäck 2
Start	1977
Stängning	2005
Typ	Kokvattenreaktor
Termisk effekt	1800 MW
Nettoeffekt	600 MW

	Barsebäck 1
Start	1975
Stängning	1999
Typ	Kokvattenreaktor
Termisk effekt	1800 MW
Nettoeffekt	600 MW

	Barsebäcks kärnkraftverk
Plats	Barsebäck, Kävlinge kommun
Land	Sverige
Ägare	Barsebäck kraft AB (Sydkraft, Vattenfall)
Togs i kommersiell drift	15 maj 1975
Reaktorer
Nedstängda reaktorer	Reaktor 1:; 30 november 1999 (24 år); Reaktor2:; 31 maj 2005 (28 år)
Kapacitet
Medelproduktion under 5 år	3 572 GWh
Total produktion	187 018 GWh

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Barsebäcks kärnkraftverk var ett kärnkraftverk utanför Barsebäck i Kävlinge kommun.

Det finns två kokvattenreaktorer på kärnkraftverket som togs i drift 1975 och 1977. Efter folkomröstningen om kärnkraften i Sverige 1980 har avvecklande av kärnkraften diskuterats flitigt. Under 1980-talet skedde flera protester vid verket, något som dock ebbade ut under 1990-talet. Reaktorerna togs ur drift 1999 och 2005 som en del av en energipolitisk uppgörelse mellan socialdemokraterna, centerparitet och vänsterpartiet.

Historia

Sydkrafts styrelse beslutade den 10 december 1965 att köpa mark för 9,5 miljoner kronor av Greve Ian Hamilton, ägare av Barsebäcks fideikomiss. Området ansågs som väl lämpat för ett kärnkraftverk då relativt få människor bodde inom 5-kilometers radie och närhet till färdigdragna kraftledningar var god. Från platsen såg man även potential att leverera hetvatten till Malmö och Lund.

Nedläggning och rivning

Uppröjningsarbetet vid Barsebäck kommer att starta 2020 och arbetet beräknas ta sju år. Kävlinge kommun har uttryckt önskemål om att rivningen skall påbörjas tidigare så att man kan använda marken till bostäder^{[källa behövs]}, men det anses^{[källa behövs]} inte finnas kapacitet att ta hand om det lågaktiva kärnavfallet förrän utbyggnader gjorts kring Forsmarks kärnkraftverk (se SFR).

Miljöpåverkan

I samband med kärnkraftsproduktion används ofta havsvatten för att kyla reaktorn, ungefär som kylaren på en bil. Det uppvärmda vattnet släpps sedan tillbaka ut i havet. Det varma vattnet har medfört att mycket fisk dragit sig till området. Bland annat gädda har växt till sig storlekar upp till 21 kg som har fångats i närbelägna Lödde å i samband med leken, även vanlig abborre har vuxit sig stora upp till 2,5 kg. Dessutom har nya arter som havsabborre och tjockläppad multe dykt upp längs med kusten. ^{[källa behövs]}

Barsebäcksverket

Barsebäck 1

År 1969 beställer Sydkraft reaktor 1 av Asea-Atom till en kostnad av knappt en miljard kr. Då ingick även första laddningen av bränsle. Efter att leverans av reaktorn skett vid nyår 1974-1975 sker den första kärnklyvningen 18 januari. Den 15 maj samma år kl 21.43 leveras så den första elen ut på nätet. Efter riksdagens beslut om extra säkerhetsfilter installeras detta på reaktor 1 10 år efter uppstarten, 1985. 30 november 1999 stängs Barsebäck reaktor 1 av för gott.

I september 1992 drog kärnkraftinspektionen in drifttillståndet för Barsebäck 1 och fyra andra äldre kokarreaktorer då en incident i Barsebäck 2 den 28 juli visat på allvarliga brister i nödkylsystemen, bister som funnits sedan dessa reaktorer startades på 1970-talet. Lösriven mineralull skulle täppt igen silarna till både härdpsrinkling och inneslutningssprinkling. Reaktorn återstartades den 16 januari 1993. Händelsen klassades (för Barsebäck 2) som en två på den internationella skalan INES.<Kärnkraftssäkerhet och utbildning: Drifterfarenheter 1992 och 1993>

Detta korta avsnitt behöver utökas.

Barsebäck 2

1970 beställde Sydkraft reaktorn Barsebäck 2 av Asea-Atom. Byggandet av verket påbörjades 1971 och den andra reaktorn togs i drift den 21 mars 1977. Den 12 juni hade verket full effekt.

Laddningen av Barsebäck 2 var på sin tid en känslig stridsfråga. Efter valet 1976 hade en borgerlig regering tillträtt med statsminister Thorbjörn Fälldin som stark kärnkraftsmotståndare och hade under valrörelsen lovat att "inte dagtinga med sitt samvete" när det gällde att ladda nya reaktorer. Bägge koalitionsparterna moderaterna och folkpartiet var dock för en fortsatt kärnkraftsutbyggnad, och kostnaderna för att avbryta de kontrakt som fanns med ASEA skulle bli så höga att Fälldin till sist tvingades gå med på att ladda reaktorn under en svår intern svekdebatt från sitt eget parti.

En incident i Barsebäck 2 den 28 juli 1992 visade på allvarliga brister i nödkylsystemen, brister som funnits även i Barsebäck 1, Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1, sedan dessa reaktorer startades på 1970-talet. Lösriven mineralull skulle täppt igen silarna till både härdsprinkling och inneslutningssprinkling om systemen behövt användas. Reaktorn återstartades den 10 januari 1993. Händelsen klassades som en tvåa på den internationella skalan INES.<Kärnkraftssäkerhet och utbildning: Drifterfarenheter 1992 och 1993> 25 maj 1999 inträffade ytterligare en allvarlig incident, även den en tvåa enligt INES, då två huvudcirkulationspumpar stoppade pga hög temperatur. Havsvattenkylningen hade blockerats på grund av att operatörerna inte följt instruktionen. .<Kärnkraftssäkerhet och utbildning: Drifterfarenheter 1999> I februari 1997 enades socialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartiet om att stänga ner Barsebäck 2 den 1 juli 2001, något som dock inte genomfördes eftersom man ännu inte hade kommit igång med produktionen av förnybar energi. I samband med släckandet av Barsebäck 1 1999 kom Sydkraft, Vattenfall och regeringen överens om att lägga Barsebäcks enda reaktor under Ringhals AB den 1 augusti 2000. Under hösten 2004 bestämdes reaktorns öde. Socialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartiet kom överens i oktober. Den 24 november lämnade Näringsdepartementet förslag om tillståndsindragning och den 16 december fattade regeringen beslutet.

Klockan 18.00 den 31 maj 2005 påbörjades minskningen av reaktorns produktion och vid midnatt var nedstängningen avklarad.