Tjockläppad multe
Från Rilpedia
| ?Tjockläppad multe | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Taggfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning: | Multeartade fiskar Mugiliformes |
| Familj: | Multar Mugilidae |
| Släkte: | Chelon |
| Art: | Tjockläppad multe C. labrosus |
|
|
|
| §Chelon labrosus Auktor: Risso, 1827 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Tjockläppad multe (Chelon labrosus) är en egentligen subtropisk fiskart som har ökat kraftigt i Skandinavien sedan 1960-talet.
Innehåll |
Utseende
Den tjockläppade multen är silverfärgad med längsgående ränder i blått eller grönt på sidorna. Överläppen är tjock och vårtig. Längden kan nå upp till 75 centimeter. Maxvikten är omkring 5 kilogram.[1]
Utbredning
Från Sudan norrut längs med Afrikas kust, i Medelhavet och längs västra Sydeuropas kust. Sommartid även i Nordsjön, runt Brittiska öarna och upp till Island, och in i Kattegatt.[2] Går tillfälligtvis så långt norr som till Färöarna. Vanlig runt Danmark, södra Norge och Sveriges västkust. Tillfällig i Östersjön och vid Finland.[3]
Vanor
Den lever i stim i salt- och brackvatten med mjuka, beväxta bottnar. Den vistas gärna i anslutning till varmvattensutsläpp ifrån till exempel kärnkraftverk, där den, även i norra delen av sitt utbredningsområde, kan stanna kvar också vintertid.[1]
Lektiden i Engelska kanalen är under våren och tidig sommar, men infaller tidigare söderöver. Den blir könsmogen omkring 4 års ålder.[2] Maxåldern är omkring 25 år.[1]
Den tjockläppade multen lever av växtdelar, alger, växtdelar och smådjur.[4]
Ekonomisk betydelse
En uppskattad matfisk som fiskas kommersiellt med drivgarn i Medelhavet och Nordsjön. Den är även en utmärkt sportfisk, av många ansedd som svår att fånga på fiskespö.[4] Svenskt sportfiskerekord är 5,196 kilogram.
Källor
- ↑ 1,0 1,1 1,2 Curry-Lindahl, Kai: Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa, Norstedt, Stockholm 1985, sid. 439-440. ISBN 91-1-844202-1.
- ↑ 2,0 2,1 Muus, Bernt J; Nielsen, Jørgen G; Svedberg, Ulf: Havsfisk och fiske i Nordeuropa, Prisma, Stockholm 1999, sid. 146. ISBN 91-518-3505-3.
- ↑ Pethon, Per; Svedberg, Ulf: Fiskar i färg, Norstedt, Stockholm 1995. ISBN 91-1-923132-6.
- ↑ 4,0 4,1 Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf: Våra fiskar, Prisma, Stockholm 2006, sid. 159. ISBN 91-518-4572-5.
