Ägg

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
För andra betydelser, se Ägg (olika betydelser).
Ett fågeläggs beståndsdelar:
1. Kalkskal
2. Yttre skalhinna
3. Inre skalhinna
4. Äggsnodd
5. Tunn vita
6. Tjock vita
7. Gulmembran
8. Latebra, primärgula
9. Groddskiva inklusive påse
10. Mörk gula
11. Ljus gula
12. Tunn vita
13. Äggsnodd
14. Luftblåsa som bildas mellan skalmembranen
15. Kutikula (skyddande hinna över skalet)

Ägg är den kvinnliga könscellen vid en sexuell fortplantning. Hos däggdjur samt vissa levandefödande tandkarpar och broskfiskar sker fosterutvecklingen inuti honans kropp, men hos de flesta andra djur sker detta utanför kroppen, i form av äggläggning. Hos fiskar, groddjur, kräftdjur och kräldjur kallas äggen rom.

Om man lägger ett ägg i ättikstyrka några dagar så kommer skalet att lösas. Sköljer man därefter av ägget med vattnet kan man se gulan inuti. [1]

Innehåll

Fågelägg

Alla fåglar lägger ägg. Omedelbart efter att ägget befruktats inne i fågelhonans kropp, börjar fostret utvecklas. Fosterutvecklingen kräver en hög och jämn temperatur, och sedan ägget är värpt tillförs denna värme ofta av båda föräldarna genom ruvning.

De flesta fåglar lägger flera ägg, vanligtvis ett om dagen. Bland vissa fågelarter kläcks ungarna samtidigt. Hos dessa fåglar avstannar äggens utveckling tills alla ägg har lagts. Då börjar honan ruva och äggens utvecklingen fortsätter. På detta sätt kommer ungarna att kläckas samtidigt.

Det vanligaste är att ägget har en päronform, medan andra ägg kan vara nästan helt sfäriska. Sillgrisslans ägg är extremt koniskt format för att inte rulla ned från klipphyllan där föräldrarna ruvar ägget. Vanligtvis är äggen vita hos fåglar som ruvar i hål eller överbyggda bon, medan arter som lägger ägg direkt på marken eller i öppna bon har fläckiga mörkare ägg, ofta i olivgrönt, grått och brunt. Världens största fågelägg läggs av strutsen medan det största ägget i förhållande till honans kroppsvikt läggs av en av kivierna; där väger ägget cirka en fjärdedel av honans kroppsvikt. Världens minsta fågelägg läggs av dvärgkolibrin (Mellisuga minima) som lever på Jamaica och två närliggande öar. De två minsta ägg som dokumenterats var mindre än 10 mm långa och vägde endast 0,365 respektive 0,375 gram. Världens största ägg som man känner till, lades 20 september 2006 i Borlänge, Sverige. Det var ett strutsägg på 2,519 kg, vilket motsvarar ungefär 42 normalstora hönsägg.[2]

Fågeläggets anatomi

Äggskalet består i huvudsak av kalcium och är fullt av mikroskopiskt små porer, vilka olika slags gaser kan passera igenom. Skalet på ett hönsägg har ungeför 10 000 porer, vardera med en diameter på 0,017 millimeter. Ägget innehåller alla beståndsdelar som fostret behöver för att utvecklas, förutom syre. Syrgasen tar sig in via äggskalets porer genom diffusion, eftersom koncentrationen av syrgas är lägre inne i ägget än utanför, som ett resultat av att fostret förbrukar gasen. (Jämför med osmos.) Den koldioxid och vattenånga som fostret producerar tar sig ut ur ägget på samma sätt. Under de 21 dagar som ägget ruvas tar det upp cirka 6 liter syrgas, avger 4,5 liter koldioxid och 11 liter vattenånga.

Äggvitan innehåller 90 % vatten och 10 % rent äggviteämne, alltså protein. Vitan är olika tjock i olika delar av ägget. Den är tjockast i äggsnoddarna, som hjälper till att hålla gulan på plats. Det är i äggulan – det egentliga ägget – som den befruktade cellen växer till för att bli en kyckling.

Användning av människor

Livsmedel

Hönsägg i rede

Ägg från fåglar, särskilt höns, betraktas av många nutritionister som ett nyttigt livsmedel. Äggvita utgör två tredjedelar av massan hos ett hönsägg, och innehåller mycket protein. Det förekommer också att man äter ägg från fisk och skaldjur. Till de vanligaste tillagningsmetoderna hör kokning och stekning. Ett väldigt färskt ägg kan vid kokning vara svårskalat.

I försäljningsledet brukar man dela upp hönsäggen i tre kategorier:

  • Ägg från burhöns – ägg från höns som levt hela sitt liv i bur
  • Ägg från frigående höns – ägg från höns som går fritt inomhus. I Sverige håller de flesta hönsfarmer sina höns på detta vis
  • Ägg från ekologisk produktion – ägg från höns som går fritt både inomhus och ute. Dessa ägg är oftast kravmärkta

Ägg som används i matlagning är obefruktade, och det är alltså endast den kvinnliga könscellen som äts. Sannolikheten för att man ska hitta ett embryo i ett ägg är oerhört liten. Inom industriell burhållning av höns kommer aldrig hönorna i kontakt med en tupp, vilket alltså gör det omöjligt för dessa ägg att befruktas. Däremot skulle ett befruktat ägg kunna slinka igenom den kontroll som sker – med bland annat genomlysning av varje ägg – om det är ägg från frigående höns. I dessa flockar av höns håller hönsfarmare ofta en tupp för att upprätthålla hönsens sociala strukturer. Även om man genomlyser ägget är det mycket svårt att se om det är befruktat förrän ägget är ca 4–7 dygn gammalt.

För att kontrollera färskheten på ett vanligt hönsägg kan man lägga det i en skål med vatten. Flyter det så är det för gammalt.

Äggulor används som emulgeringsmedel i bland annat majonnäs.

I västvärlden är ägg traditionell mat under påsken. Detta hänger ihop med att hönsen, genetiskt och med liten tillgång på foder, hade uppehåll i äggproduktionen under vintern. Produktionen kom igång igen ungefär lagom till fastan, då det dock inte var tillåtet att äta ägg, vilket skapade ett äggöverskott. Dagens avelstammar av höns kan dock lägga ägg året runt.

Exempel på äggbaserade livsmedel

Annan användning

Ägg används för tillverkning av äggoljetempera.

Se även

Externa länkar

Källor

  1. ↑ Bravo apelsinjuice, baksidan. Läst den 14 november 2008
  2. ↑ Expressen: Världens största ägg har lagts – i Borlänge
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/%C3%84gg"
Personliga verktyg