Från Rilpedia

En tupp är bennämning på hannen bland hönsfåglar, som tamhönset, kalkonsläktet, orren, tjädern och ripsläktet. Eftersom tuppen har en tendens att gala i gryningen har människorna tillskrivit den diverse mytologiska och magiska egenskaper.

Tuppens betydelse inom mytologin och tro

Tuppen är en gammal sinnebild för ljuset, elden och stridslust. Framför allt är han fiende till de mörka makterna: mörkrets onda makter jagas bort av galandet. Den var därför en helig fågel bland de germanska folken. Inom den grekiska mytologin var han helgad åt solguden, krigsguden m.fl. Inom den nordiska mytologin satt det en guldfjädrad tupp högst upp i världsträdets topp (Gullinkambi, "guldkammen"), som väcker einherjarna i Valhall vid Ragnaröks inbrott. Den vindflöjeln i form av en tupp på kyrktornen (kyrktuppen), symboliserar förkunnandet av kristendomen "den andliga gryningen".

I stora delar av Europa var det vanligt att man letade efter drunknade med hjälp av tuppar. Man rodde ut på vattnet med en tupp i båten och är båten befinner sig över den döda kroppen skulle tuppen ha börjat gala. Tuppblod var även en vanlig folklig medicin mot epilepsi.

Litteratur: Eric Rasmusson: Kuckeliku! berättelser om en galning i dikt och verklighet. 1990.