Värnplikt
Från Rilpedia
 |
Det har föreslagits att denna artikel ska brytas upp i artiklar vid namn Värnplikt och Värnplikt i världen, (om relevant via en förgreningssida). (Diskutera) |
██ Ingen försvarsmakt
██ Ingen värnplikt
██ Värnplikt under avveckling inom tre år
██ Värnplikt
██ Okänt
Värnplikt är en skyldighet att tjänstgöra i ett lands försvar. Den är oftast begränsad till medborgare, men kan även omfatta personer med exempelvis uppehållstillstånd. Kännetecknande för värnplikt är att soldater rekryteras med hjälp av tvång istället för på frivillig väg och att de får en ersättning som understiger den marknadsmässiga.
Värnplikt brukar i fredstid bestå av mönstring, grundutbildning och repetitionsutbildning. Den kan leda till inkallelse vid mobilisering. Värnplikt har traditionellt omfattat män, men värnplikt för båda kön finns i bland annat Israel.
Värnplikt i Europa
I Europa är tendensen att värnplikten avskaffas i allt fler länder. Sedan det kalla krigets slut har de värnpliktiga massarméerna avskaffats i allt fler länder och ersatts av betydligt mindre men mer kostnadseffektiva och högteknologiska yrkesearméer.
Som första europeiska land avskaffade Storbritannien 1963 värnplikten. Inom det sista dryga decenniet har Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Spanien, Italien, Ungern, Slovakien, Portugal, Tjeckien, Lettland, Rumänien, Malta och Slovenien övergått från värnpliktsarméer till yrkesarméer. Bulgarien och Polen skall avskaffa värnplikten 2008 respektive 2012.
I de länder som har kvar värnplikten har andelen värnpliktiga som verkligen inkallas till militär tjänstgöring blivit allt färre efter det kalla krigets slut och i de flesta europeiska länder är inte värnplikten längre allmän, utan kan definieras som utskrivning på den allmänna värnpliktens grund. Undantag finns emellertid. I exempelvis Finland, Grekland och Österrike tas fortfarande en stor majoritet av alla män ut till värnplikt.
Ett allvarligt problem med både de nya yrkesarméerna och de nygamla utskrivna arméerna är att manskapsstyrkan i allt högre utsträckning rekryteras från de lägsta socialgrupperna, medan framförallt den bildade medelklassen ställer sig alltmer främmande för att delta i landets försvar. Det blir därmed paradoxalt nog allt svårare att rekrytera de utbildade ungdomar som behövs för ett modernt högteknologiskt försvar.
Med värnpliktens avskaffande ökar motståndet mot ett militärt försvar. [källa?]
Albanien
Albanien har allmän värnplikt för män. Grundutbildningens längd är 6 månader för de med akademisk examen, 12 månader för övriga. Det är möjligt att köpa sig frikallelse från värnplikt genom att betala ca 3 000 euro.
Andorra
Andorra har ingen armé. Frankrike och Spanien svarar gemensamt för Andorras försvar.
Belgien
Belgien har sedan 1995 en yrkesarmé.
Bosnien och Hercegovina
Bosnien och Hercegovina har sedan 2006 en yrkesarmé.
Bulgarien
Bulgarien har sedan 2008 en yrkesarmé.
Cypern
Cypern har allmän värnplikt för grekisk-ortodoxa män med en cypriotisk fader. Män tillhörande andra av staten erkända kristna samfund, som katoliker, armenier och maroniter, kan frivilligt göra militärtjänst. Turk-cyprioter inkallas inte.
Tjänstgöringstiden är 26 månader.
Danmark
Danmark har värnplikt för män. Den är dock inte allmän, utan den danska värnpliktslagen föreskriver ett lottningssystem. I praktiken inkallas ungefär 30 % av de värnpliktiga till grundutbildning. 2/3 av dessa är frivilliga. Grundutbildningens längd är 4-14 månader. De flesta värnpliktiga tjänstgör 9 månader. Den danska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 28 000 personer, varav 6 000 värnpliktiga (år 2005). Värnpliktiga tjänstgör också i den statliga räddningstjänsten. Se Brandförsvar.
Grönländska och färöiska män är inte värnpliktiga.
Estland
Estland har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 30 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 8 eller 11 månader. Den som genomfört grundutbildningen kan inkallas till repetitionsutbildning vart femte år. Den estniska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 4 000 personer, varav 1 500 värnpliktiga (år 2005).
Finland
Finland har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 80 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 180, 270 eller 362 dagar. Repetitionsutbildningens längd är enligt lagen 40 eller 100 dagar, i praktiken betydligt kortare. Den finländska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 25 000 personer, varav 14 600 värnpliktiga och 130 frivilliga kvinnor (år 2007).
Personer med åländsk hembygdsrätt är befriade från värnplikt, då Åland enligt internationella avtal är en demilitariserad zon. Jehovas Vittnen är sedan 1985 befriade från värnpliktstjänstgöring i fredstid.
Frankrike
Frankrike har sedan 2001 en yrkesarmé.
Grekland
Grekland har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 75 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 12 eller 17 månader. Vissa kategorier värnpliktiga, som söner från stora familjer och män med två eller flera barn, har kortare grundutbildning. Den grekiska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 160 000 personer, varav 120 000 värnpliktiga (år 2005).
Irland
Irland har en yrkesarmé. Irland har aldrig haft värnplikt.
Island
Island har ingen armé. USA svarar för Islands försvar. Island har dock deltagit med fredsbevarande militär personal i Bosnien och Afghanistan.
Italien
Italien har sedan 2005 en yrkesarmé.
Kroatien
Kroatien har allmän värnplikt för män. Grundutbildningens längd är 6 månader. Den kroatiska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 60 000 personer, varav 20 000 värnpliktiga (år 2005).
Lettland
Lettland har sedan 2007 en yrkesarmé.
Liechtenstein
Liechtenstein har sedan 1867 ingen armé.
Litauen
Litauen har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 10 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 6 månader för de med akademisk examen, 12 månader för övriga. Den litauiska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 12 000 personer, varav 3 500 värnpliktiga (år 2005).
Luxemburg
Luxemburg har sedan 1967 en yrkesarmé.
Makedonien
Makedonien skall övergå till en yrkesarmé år 2008.
Malta
Malta har en yrkesarmé. Malta har aldrig haft värnplikt.
Moldavien
Moldavien har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 15 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 3 månader för den som avlagt akademisk examen, 12 månader för övriga. Den moldaviska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 7 000 personer, varav minst 5 000 värnpliktiga (år 2005).
Montenegro
Montenegro har efter sin självständighetsförklaring avskaffat värnplikten 2006 och infört en yrkesarmé.
Monaco
Monaco har ingen armé. Frankrike svarar för Monacos försvar.
Nederländerna
Nederländerna har sedan 1996 en yrkesarmé. Värnplikten är visserligen inte avskaffad, utan har skjutits upp, vilket i praktiken betyder att ingen behöver mönstra, men att alla män från 17 år till 45 år är värnpliktiga och därför ska göra militärtjänst om läget kräver det.
Norge
Norge har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 30 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 12 månader, men förkortas ofta till 8 eller 9 månader. De som uttagits för tjänstgöring i hemvärnet gör 6 månader. Repetitionsutbildningen inställs oftast i praktiken, utom för värnpliktiga hemvärnsmän, som skall göra två veckor per år till 44 års ålder. Den norska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 19 000 personer, varav 11 000 värnpliktiga (år 2005). Årligen inkallas också omkring 1 000 civilpliktiga män och kvinnor för tjänstgöring i civilförsvaret.
Polen
Polen har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 20 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 3 månader för de med akademisk examen, 9 månader för övriga. Den polska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 85 000 personer, varav 38 000 värnpliktiga (år 2005).
Polen skall övergå till en yrkesarmé år 2012.
Portugal
Portugal har sedan 2004 en yrkesarmé.
Rumänien
Rumänien har sedan 23 november 2006 en yrkesarmé.
Ryssland
Ryssland har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 11 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 12 månader för studenter och 24 månader för övriga. Deserteringar är mycket vanligt förekommande på grund av misshandel, utpressning och undernäring. Den ryska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 1 200 000 personer, varav hälften värnpliktiga (år 2005). En övergång till en yrkesarmé är under utredning, men försvarsbudgetens struktur och försvarsmaktens nuvarande organisation försvårar denna övergång.
San Marino
San Marino har ingen värnplikt.
Serbien
Serbien har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 50 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 9 månader. Den serbiska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 75 000 personer, varav 40 000 värnpliktiga (år 2005).
Schweiz
Schweiz har allmän värnplikt för män. Närmare 95 % av de värnpliktiga inkallas till grundutbildning, men på grund av frikallelser är det under senare år endast ungefär en tredjedel av alla inkallade som fullgör sin grundutbildning. Den som frikallas från värnplikten betalar 3 % [1] av den skattepliktiga inkomsten i värnpliktsskatt per år. Grundutbildningens längd är 21 veckor. Den årliga repetitionsutbildningens längd är sammanlagt 102 eller 119 dagar, som skall göras före 34 års ålder. Den schweiziska försvarsmakten är en milisarmé där nästan all personal, chefer, stabspersonal, instruktörer och tekniska specialister är värnpliktiga.
Slovakien
Slovakien har sedan 2006 en yrkesarmé.
Slovenien
Slovenien har sedan 2004 en yrkesarmé.
Spanien
Spanien har sedan 2002 en yrkesarmé.
Storbritannien
Storbritannien har en yrkesarmé. Storbritannien har haft värnplikt 1916-1919 och 1939-1960. Se: Storbritanniens försvarsmakt
Sverige
Sverige har sedan 1901 allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 15 % av de värnpliktiga till grundutbildning som i regel är 11 månader lång uppdelad på två terminer. Den svenska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka på omkring 27 000 personer, varav 8 500 värnpliktiga (år 2007). Kvinnor har rätt att frivilligt antagningspröva för att genomföra värnplikt. Diskussioner förs på politisk nivå om en övergång till yrkesarmé. Omkring 40 män per år döms i Sverige till fängelse för att de vägrar göra värnplikt. [källa behövs]
Idag kan den svenska värnplikten i princip anses vara en frivillig organisation eftersom nästan alla inryckande personer har ansökt på frivilliga grunder. Alla svenska män blir dock fortfarande tillfrågade om de är intresserade av att göra värnplikt. Det år en svensk man fyller 18 får han ett brev med en inloggningskod och en personlig underskriftskod. Den första koden är till för att logga in på Pliktverkets hemsida och där besvara ett frågeformulär. Frågorna handlar bland annat om viljan att genomföra värnplikten, familj, vänner, skola, träning och medicinska frågor. Efter att alla frågor är besvarade undertecknas formuläret med den personliga underskriftskoden.
Om mannen bedöms som lämplig för tjänstgöring kallas han via brev till mönstring på ett av Pliktverkets regionskontor. Kvinnor som ansökt om det kallas till antagningsprövning, vilken går till på samma sätt som mönstring.
Under mönstringen/antagningsprövningen genomförs vidare tester i form av konditionstest, styrketest, inskrivningsprov och en allmän medicinsk undersökning där bland annat rörelsemekaniken, lungor och hjärta (EKG) kontrolleras, följt av samtal med psykolog och läkare. Slutligen får aspiranten träffa en inskrivningsförättare som hjälper aspiranten att hitta tre passande tjänster och finns inom ramen för aspirantens mönstrings-/antagningsprövningsresultat. Aspirantens ansökan skickas sedan till förbanden som med hjälp av resultaten från mönstringen/antagningsprövningen avgör om aspiranten blir antagen.
Tjeckien
Tjeckien har sedan 2005 en yrkesarmé.
Tyskland
Tyskland har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 15 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 9 månader. Den tyska försvarsmakten, Bundeswehr, har i fredstid en personalstyrka om ca 190 000 personer, varav 60 000 värnpliktiga (år 2005).
Män som är gifta eller samboende frikallas från värnplikten.
Ukraina
Ukraina har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 20 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 12 månader. Den ukrainska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 300 000 personer, varav 250 000 värnpliktiga (år 2005). Ukraina planerar att övergå till en yrkesarmé år 2015.
Ungern
Ungern har sedan 2005 en yrkesarmé.
Vatikanstaten
Vatikanstaten har en yrkesarmé. Se: Vatikanstatens militär.
Vitryssland
Vitryssland har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 35 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 12 månader för den som avlagt akademisk examen, 18 månader för övriga. Den vitryska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 80 000 personer, varav 30 000 värnpliktiga (år 2005).
Österrike
Österrike har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 75 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 6 eller 8 månader. Repetitionsutbildningens längd är 2 månader för dem som gjort 6 månaders grundutbildning. Den österrikiska försvarsmakten, Bundesheer, har i fredstid en personalstyrka om ca 40 000 personer, varav 17 000 värnpliktiga (år 2005).
Värnplikt i övriga världsdelar
Australien
Australien har ingen värnplikt utan yrkesmilitär.
Iran
Iran har allmän värnplikt för män.
Israel
Israel har värnplikt för både män och kvinnor, kvinnor gör 22 månaders värnplikt, men inga repetitionstjänst, män gör 36 månaders värnplikt och repetitionstjänst tills 55 års ålder. Värnplikten gäller judar och druser, men inte kristna och muslimer.
Sydafrika
Sydafrika har ingen värnplikt utan yrkesmilitär.
Thailand
Thailand har en blandad version av obligatorisk och frivillig värnplikt för män. Vid mönstringen, som kan ske när som helst mellan 21 (frivilligt från 18 år) och 30 års ålder, har varje region ett fast antal platser som ska tillsättas. Urvalet sker genom att alla som genomfört och godkänts på proven får plocka en boll ur en dold behållare. Svart boll innebär ingen värnplikt, röd boll innebär värnplikt. Först tas de frivilliga ut och lika många röda bollar plockas ur behållaren, därefter får de som inte inte frivilligt överlämnat sig till värnplikt ta en boll var. I teorin kan alla tas ut frivilligt. De som blir uttagna gör en värnplikt på 24 månader, de som frivilligt antagits bara sex till åtta månader.
USA
USA har aldrig haft allmän värnplikt i den meningen att alla vapenföra män verkligen inkallats till tjänstgöring, men 1862-1865 (inbördeskriget), 1917-1919 (första världskriget), och 1940-1972 (andra världskriget och därefter), uttogs en stor del av årsklasserna för militär utbildning och tjänstgöring.
Under vietnamkriget blev de stora förlusterna för de värnpliktiga en politisk belastning, som undergrävde det amerikanska folkets vilja att slutföra kriget. Därför infördes 1973 en yrkesarmé med frivillig rekrytering och tidsbegränsad anställning. Armén fungerar även som ett medel för låginkomsttagare att få utbildning, arméns utbildningar rankas högt. Armén kan även efter avtjänad tid betala en plats på college.
Wikimedia Commons har media som rör Värnplikt
