Fatwa
Från Rilpedia
 |
Denna artikel eller avsnitt har källhänvisningar eller externa länkar men källan är fortfarande oklar eftersom dessa inte markeras med fotnoter i texten. Förklara på diskussionssidan vilka påståenden som behöver fotnotas eller märk ut dem med mallen {{källa behövs}}. |
|
|||
Fatwa (arabiska: فتوى, plur. fatawafatawa, sv. plur. "fatwor"; arab. av verbet afta, "avge ett utlåtande", varav ordet mufti är ett particip), den tekniska benämningen på varje juridiskt utlåtande, som en muslimsk mufti avger rörande en honom förelagd rättsfråga.
En sådan fatwa grundades ursprungligen på ett koranställe eller ett traditionellt yttrande av Profeten, men numera, sedan man föranstaltat storartade samlingar av de mest berömda rättslärdas utlåtanden (hadith), åberopas vanligen som grund en redan bekant fatwa rörande ett likartat fall. Därigenom får fatwa inom den islamiska rätten samma betydelse som prejudikat inom t.ex. svenskt rättsväsende. Dagens muslimer i Sverige kan vända sig till en mufti för att få ett utlåtande om hur de ska leva i dagens samhälle när de muslimska idealen krockar med det dagliga livet i Sverige. Muslimer har många möjligheter att få svar på sina frågor om muslimskt vardagsliv. På internet finns fatwa-hemsidor där man kan få svar och läsa andras frågor och svar. Man kan även skriva till stormuftier i muslimska länder och deras ifta-kontor, eller exempelvis ringa/mejla till tv-kanalen Al-Jaziras frågeprogram. Många av dessa frågor handlar om hur religiösa ritualer ska utföras på rätt sätt, samt frågor om t.ex. klädsel och om hur nya moderna företeelser ska tolkas i ljuset av islam. Muslimer som bor i länder i väst, med exempelvis en kristen majoritetsbefolkning, kan ställa frågor om hur de ska agera i sitt vardagsliv för att upprätthålla god muslimsk etik och hur de ska lösa problem de stöter på i sitt religiösa vardagsliv (bönetider, fasta och religiös klädsel är några sådana exempel). Dagens internetbaserade fatwor utgör därför viktig vägledning för många muslimer boende i exempelvis Sverige.
I det osmanska Turkiet fanns ett särskilt ämbetsverk, fetya-eminis byrå, där varje enskild mot skriftlig ansökan kunde erhålla en fatwa över vilken uppgiven tvistefråga som helst. Denna ansökan skulle alltid av byråns skrivare omsättas i en hävdvunnen frågande form, där de verkliga namnen utbyttes mot de stående Zeid, Amr etc. (motsvarande vårt A, B, etc.), varefter muftins svar påtecknades, i vanliga fall med den allra största korthet, såsom: "ja", "nej", "tillåtet", "otillåtet" och dylikt. Blott vid viktigare fall motiverades utlåtandet på ovan anförda sätt. Även sultanen brukade i tvistiga politiska frågor inhämta en fatwa från någon berömd mufti.
Det finns tre olika typer av fatwa, som fungerar inom olika områden i enlighet med dess ändamål såsom juridiskt, politiskt och privat. Privata frågor kan gälla religiösa ritualer, renhet, vardagsliv m.m. Muftin fungerar här som en personlig rådgivare. De politiska fatawā besvarar en politisk enhets, eller persons rådfrågande angående politiskt ställningstagande eller agerande. De politiska fatawa fungerar idag mer i enlighet med privata fatawa då politiska partier mer sällan råds att agera utifrån en muftis uttalande. Politiska fatawa har dock spelat roll i historien, till exempel under den Iranska Revolutionen 1906-9. De vanligaste fatawa är de juridiska. Reglerna för fråga och svar ser inom detta område annorlunda ut. Frågan som ställs ska vara formellt formulerad vilken muftin svarar på med lagen som källa. Muftin har dock inget ansvar, eftersom muftin fungerar som tolkare av lagen ej som domare. I teorin är alla åsikter uttalade av religiöst lärda, likvärdiga, dock får vissa uttalanden i praktiken mer auktoritet än andra. Det är upp till individen vem man ska följa vid motstridiga fatwor. Med internets framväxt har diverse webbplatser för fatwor växt fram, såsom www.islamonline.net och www.askimam.se. Den förstnämnda innehåller både resonemang och svar och används mest av muslimer i väst, medan den sistnämnda webbplatsen är något mer traditionalistisk och endast ger sitt tillåtande eller ej.
Teoretiskt sett bör en fatwa vara verbaliserad, men är och verkar oftast i skriven form. Historiskt har reglerna för fatwa varierat. Under den klassiska perioden skulle muftin svara på samma pappersark som frågan, istiftā, förmodligen för att undvika eventuell manipulation. Det fanns även regler för hur frågan skulle formuleras gällande innehållet vilket skulle vara så relevant som möjligt, samt gällande de involverades anonymitet . Då muftin fungerar som representant för sharia, ska svaret på en fråga vara i objektiv form.
Begreppet fatwa översätts ofta missvisande i media med dödsdom. Ett känt exempel är Ayatollah Khomeinis utlåtande rörande författaren Salman Rushdie.
Källor
- Vikör, Knut S, Between God and the Sultan 2005, London
- Hjärpe, Jan. 2005. Sharia. Stockholm: Norstedts Förlag
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
