Träd
Från Rilpedia
- Denna artikel handlar om de växter som kallas träd, för träd i annan betydelse se träd (graf)
Träd är växter som är stora och vedartade, har mycket cellulosa och lignin i stammen, vilket gör att den är hård.
Träd är större än buskar, som också har förvedad stam. Botaniskt finns inte någon entydigt fastslagen gräns mellan träd och buskar. Vissa trädslag uppträder både som träd och buske beroende på växtförhållandena. Enligt Nationalencyklopedin anses att ett träd ska kunna nå en höjd av minst fem meter, vilket dock många buskar också kan göra. Vissa arter som platsar både som buske och träd benämns ibland buskträd.
Benämningen träd används både på barrträd, som är större medlemmar av gruppen barrväxter (ordningen Coniferales) och på lövträd, som är större medlemmar i gruppen gömfröväxter (underdivisionen Angiospermae), även kallade blomväxter. Barrträd är en evolutionärt sett betydligt äldre grupp, och lövträden är trots sin storlek betydligt närmare släkt med gräs och vanliga prydnadsblommor än vad de är med barrträd.
Träd i Europa kan bli kring 100 meter höga[källa behövs] och i vissa fall mer än 1000 år gamla, men de flesta faller eller går under av rötangrepp långt innan dess. Svenska tallar och granar i normalt trakthyggesbruk blir sällan, i alla fall i den södra delen av landet, äldre än 100 år innan de avverkas. En gran i Fulufjället i nordvästra Dalarna är enligt uppgift i Svenska Dagbladet[1] genetiskt identisk med träd som vuxit där 9 550 år tidigare, vilket torde vara rekord bland kända träd. Här är det alltså inte fråga om ett enskilt träds ålder i normal ordning, utan att trädet överlevt genom kloner.
Världens högsta träd är Nordamerikanska barrträd som amerikansk sekvoja, mammutträd, douglasgran och jätteädelgran, och en australisk eukalyptusart.
Ett träd består av rötter, stam, grenar, kvistar och löv (=blad) eller barr. Formen på träd kan variera och man skiljer på palmtyp, ektyp och grantyp.
Inom skogsbruket övergår en planta till att vara ett träd när den uppnått brösthöjd (1,3 meter), det är också vid den höjden stamomkretsen normalt mäts. Med sly avses unga träd, oftast lövträd, utan ekonomiskt värde för skogsbruket.
Inom plantskolenäringen mäts ett träds stamomfång (stamomkrets) en meter från marken. Den minsta storleken till försäljning brukar vara 6-8 cm i stamomfång, och den största ca 60-70 cm. Det är dock endast specialiserade plantskolor som kan leverera så stora träd. Träd som är mindre än 6-8 cm i stamomfång mäts i topphöjd (höjd mellan mark och topp) och brukar benämnas ungträd. Ungträd är dock minst en meter i topphöjd.
Personer som arbetar med vård och inspektion av träd kallas för arborister, efter latinets arbor, träd.
Innehåll |
Kulturhistoria
Träd som kultföremål och mytomspunna finns i de flesta kulturer. Världsträdet Yggdrasil är inte bara känt i Norden som den fornnordiska myten ur vilken de första människorna Ask och Embla skapades. Gamla offerlundar i såväl Gamla Uppsala och i Lejre i Danmark vittnar om sin tids mystik och världsuppfattning. Många är också de enstaka träd som pekas ut som väsensknutna, såväl i den grekiska mytologin (se: Dodona) som i den buddhistiska religionen.
Även i sagans värld uppträder myter om träd, som i Askungen där ett träd anses hysa en avlidens själ. Den gamla svenska folkloren berättar om utvalda träd som hälsobringande och offerplatser där sjukdomar kunde avlämnas eller kärleksrelationer befästas.
Traditionen av att plantera vårdträd är ganska sentida, men har förekommit som tecken på någons födelse, eller för gårdens framtida välgång. I Finland har man vid en avfärd från hembygden ofta planterat ett träd till åminnelse, kallat karsikko.
Höga träd
Rapporter om höga träd är vanskliga att värdera eftersom de ofta mätts stående, vilket inte alltid är en lätt uppgift särskilt i tätvuxen skog. En del uppgifter är dessutom gamla och osäkra på andra sätt. Det verkar i alla fall finnas åtminstone sex trädarter som har någorlunda trovärdiga uppgifter om att ha nått 100 meters höjd, eller mycket nära denna höjd. Fem av dessa är barrträd hemahörande i Nordamerika och det sjätte är ett lövträd i Tasmanien.
Barrträd
- Cypressväxtfamiljen:
- Amerikansk sekvoja (S. sempervirens) - det idag högsta levande trädet tillhör denna art.
- Mammutträd (S. giganteum)
- Tallväxtfamiljen:
- Douglasgran Pseudotsuga menziesii - enligt vissa uppgifter det barrträd som blivit högst - 125 - 130 meter.
- Sitkagran Picea sitchensis
- Kaskadgran Abies procera
Lövträd
- Eucalyptus regnans - finns uppgifter om ett träd som skulle varit 140 - 150 meter som föll på 1800-talet. Det är i så fall det högsta kända trädet.
)
Trädtyper
Ektyp
Ektyp är ett sätt för träd att växa. Termen används tekniskt och biologiskt. Ett träd av ektyp har ofta grenad stam och har långa grenar som kan växa opportunistiskt i olika riktning. Miljön avgör alltså trädets form, och har den möjlighet att breda ut sig kan den forma stora kronor. De flesta lövträd är av mer eller mindre utpräglad ektyp - typiska exempel är ek och lönn, men även flera gymnospermer, som tallar, tempelträd och ceder är av ektyp - dock i regel inte så utpräglade som vissa lövträd.
Grantyp
Ett träd av grantyp har i regel ogrenad stam och har många regelbundet fördelade och relativt korta primära grenar med täta sekundära och tertiära grenar, vilket ger trädet ett lampborstliknande utseende. Trädets form är troligen till stor del genetiskt betingat, till skillnad från träd av ektyp. Grantyp förekommer främst hos barrträd, och i utpräglad form hos granar, lärkträd och ädelgranar. Mindre utpräglad grantyp har till exempel douglasgranar, idegranar och hemlock. Den kan betecknas som en mer primitiv form än ektypen.
Grantypen är en gynnsam typ av träd för teknisk användning eftersom den är lätt att grena och i regel lätt kan sågas till långa brädor. Om vissa lövträd, som björk och eukalyptus, växer tätt, exempelvis i plantager, kan de få en form som påminner om grantyp.
Palmtyp
Ett träd av palmtyp har oftast inga grenar, även om delade stammar förekommer. Bladen som ofta är mycket stora bildar en stor "rosett" längst upp på stammen/stammarna, men det finns inte blad längre ner. Stammen är i regel ungefär lika tjock över hela trädet; detta till skillnad från träd av grantyp och ektyp. Träd av palmtyp bildas av växter som bara har primär tillväxt, och alltså saknar förmågan till egentlig sekundär tillväxt. Det här innebär att "veden" i träd av palmtyp är helt annorlunda uppbyggd än hos träd av ektyp och grantyp] som har egentlig ved (sekundärt xylem), och palmtypsträd är därför i regel inte lämpliga för att såga plank av. Dock används hela stammar ofta för konstruktionsändamål, staket med mera.
Träd av palmtyp kan var den äldsta typen av träd, och förekommer i i flera inte nära besläktade grupper som trädormbunkar, kottepalmer, palmer, och i några andra grupper av enhjärtbladiga växter, som t.ex. det australiska grästrädet.
Se även
- Lista över svenska träd och buskar
- Lista över vanligaste träden i Sverige
- Fraktal, Grafteori
- Perenn, Fleråriga växter
Litteratur
- Träd från hela världen av Eric A Bourdo Jr i översättning av Ulf Schenkmanis och Lars-Eric Samuelsson (2000)
- Europas träd av Bob Press i översättning av Henni Wanntorp (1992)
- Våra skogsträd från Skogsvårdsstyrelsen (1980)
- Träd och buskar av Ingmar Holmåsen (1989)
- Vilda och förvildade träd och buskar i Sverige av Dag Ekholm, Thomas Karlsson och Ebba Werner. (1991)
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Träd
- Fråga om skog
- Träcentrum
- Ett klick för skogen
- Våra 14 vanligaste lövträd
Referenser
Noter
