Vårdträd
Från Rilpedia
Vårdträdet var i svensk folktro det stora dominerande trädet invid släktens gård, som troddes bära släktens lycka och välgång. Att skada trädet eller ens bryta löv av det ansågs medföra säker olycka och sjukdom. Hustomten, alternativt gårdens vättar, sades bo under vårdträdet, och åt dessa offrade man för att avvända sjukdom och olycka från människor och boskap. Det finns också en praktisk aspekt av vårdträd, det skyddar gården vid blixtnedslag.
Vanliga vårdträdsarter är ek, kastanj, lind, lönn, ask och alm. Även björk och rönn förekommer, i synnerhet norr om den biologiska norrlandsgränsen som skär genom Svealand. Mera ovanligt är att ett fruktträd utses till vårdträd. Barrträd förekommer över huvud taget inte. Flera släkter har tagit namn efter sin hemgårds vårdträd, till exempel släkterna Almén, Linnaeus, Lindelius och Tiliander.
På gårdar "på skogen" i Sverige där rönn utgör vårdträd har troligtvis skogsfinnar bott. Rönnen var en viktig symbol för de finnar som migrerade till Sverige under 1600-talet, då Sverige och Finland var en gemensam nation. "Helig rönnen är på gården" heter det i Kalevala.
