Åklagare

Från Rilpedia

Version från den 3 maj 2009 kl. 18.04 av Lars Törnqvist (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Åklagare är en jurist som för det allmännas talan i brottmål.

Innehåll

Åklagare i Sverige

Åklagaren leder som förundersökningsledare de poliser som sysslar med tyngre brottslighet under en förundersökning i anledning av brott för att sen fatta beslut om en vidare rättslig process ska följa, som till exempel anhållande och åtal. Det är en vanlig missuppfattning att åklagaren är i en motsatsställning till den tilltalade (den person som misstänks ha begått ett brott), vilket inte är fallet. Enligt svenska rättegångsbalken är det klart och tydligt att åklagaren har skyldighet att presentera och söka även uppgifter som talar för den tilltalade, den så kallade objektivitetsprincipen. I Sverige bär sedan rättegångsbalkens införande 1948 åklagarna denna tjänstebenämning och de är anställda vid Åklagarmyndigheten. Före 1948 var det andra befattningshavare som förde allmänhetens talan i brottmål inför domstolen, till exempel landsfiskalen.

I inkvisitoriska rättsordningar ingår åklagaren även som ledamot i domstolen och deltar alltså i prövningen av sin egen utredning. I Sverige är detta inte fallet, utan det är åklagarens uppgift att inför domstol bevisa att en misstänkt person är skyldig till det brott han eller hon åtalats för. Domstolen avgör sedan åtalsfrågan utifrån vad både åklagare och den tilltalade lägger fram inför domstolen. Åklagaren yrkar en påföljd och försvaret likaså (eller bestrider helt påföljd). Åklagaren och försvarsadvokaten deltar inte i domstolens enskilda överläggningar, som var fallet under inkvisitionen.

Allmän åklagare är benämningen på en åklagare som är anställd av staten och som företräder samhället i brottmål.

Utbildning

För att bli åklagare krävs juris kandidatexamen samt notariemeritering (utbildningstjänstgöring under 2 år vid tings- eller länsrätt). Endast cirka 33 procent av juris kandidaterna genomgår sådan tjänstgöring till vilken antagningen sker baserat på betygen från juristutbildningen. Som ett led i rekryteringsprocessen av åklagare sker arbetspsykologiska tester under ledning av psykolog samt IQ-tester av de som söker anställning som åklagaraspirant/extra åklagare.

Åklagarkarriären inleds med 9-12 månaders provanställning som åklagaraspirant. Efter antagning som assistentåklagare sker en två år lång åklagarutbildning. Efter godkänd utbildning blir man kammaråklagare.

Advokater, personer med domarutbildning eller andra kvalificerade jurister som exempelvis kronofogdar kan anställas som extra åklagare. Efter 6-12 månaders tjänstgöring har de möjlighet att efter prövning bli kammaråklagare.

Specialisering

Det har i högre grad utvecklats en specialisering utifrån de vitt skilda krav de enskilda åklagarna måste uppfylla i olika ärendeslag. Åklagarmyndigheten har därför inrättat särskilda kontor för ärenden som rör ekonomisk brottslighet och miljöbrott. Vid dessa kontor har åklagarna bistånd av sakkunniga i till exempel skattefrågor eller naturvård. Det finns specialiståklagare för handläggning av brottmålsutredningar avseende grova narkotikabrott, kvinnovåld, sexualbrott mot barn, IT-relaterad brottslighet m m.

Internationell brottslighet och grov organiserad brottslighet utreds av åklagare vid någon av landets tre internationella åklagarkammare, som har placering i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Tjänster inom åklagarväsendet

Länsåklagare är en nu avskaffad chefstjänst inom det svenska åklagarväsendet och kan idag översättas till dagens chefsåklagare.

Överåklagare var 1996-2005 chef för en åklagarmyndighet i en åklagarregion. Sedan 2005 är en överåklagare chef för ett utvecklingscentrum inom åklagarmyndigheten.

Dessutom finns det överåklagare som tjänstgör i Riksåklagarens kansli. Generaldirektören och chefen för Ekobrottsmyndigheten har i åklagarfrågor ställning som överåklagare.

Åklagare i bibeln

Åklagare omnämnes och likställes även med anklagare, djävul i Bibeln. I Bibelns sakupplysningar finner man följande: Åklagare; Se Djävul. Åklagaren omnämnes såsom anklagare* i Jobs bok (Job 1:6-12) i de kristnas urkund,*källa Religionen.se.

Detta är en märklig historisk och antik syn på åklagare som en förlängd arm av djävulen. Detta har sin grund i att åklagaryrket är ett mycket gammalt yrke där åklagare förr inte behövde vara jurister utan enbart rättsrådiga samt ville se till att personer som begick brott fick sitt straff. Företeelsen är mycket mycket gammal. Ostridigt och oaktat av juristutbildning eller ej i yrkesutövningen, framgår det dock vidare av JOB 1:6 att ordet Satan är hebreiska för åklagare.

Personliga verktyg