Inkvisitionen
Från Rilpedia
Denna artikels neutralitet är ifrågasatt. Se diskussionssidan för mer information. Ta ej bort mallen förrän konsensus uppnåtts. |
Inkvisitionen (latin från ordet Iniquas undersökning), romersk-katolsk domstol eller myndighet med uppgift att bedöma och bekämpa irrläror. Det har funnits
- en medeltida inkvisition först under ledning av den enskilde stiftsbiskopen och fr.o.m. 1230-talet delvis under romerskt överseende
- den spanska inkvisitionen under ledning av den spanska kronan (grundad 1478)
- den portugisiska inkvisitionen, som liknade den spanska
- den romerska inkvisitionen, fr.o.m. Paulus III (1542), vilken idag verkar under annat namn (se Troskongregationen).
Innehåll |
Historik
I västerlandet fick inkvisitionen en särskild utformning cirka 1231. Uppkomsten av nya irrläriga rörelser som katarerna (albigenserna) och valdenserna fick påven Gregorius IX att upprätta en organisation för att undersöka deras utbredning.
Efter misslyckandet med de olika biskopliga inkvisitionerna under 1100-talet lät Gregorius IX sammanställa ett regelverk för inkvisitionens förfarande. Som inkvisitorer i detta nya system verkade företrädesvis dominikaner: dessa var skolade teologer med vana vid såväl resor som teologiska debatter. Samtidigt var de tiggarmunkar och därmed, ansågs det, mindre benägna att frestas av världsliga belöningar. En process byggde på en utredning varefter friande eller fällande domen avkunnades högtidligt (autodafé - trons handling), och eventuellt straff verkställdes. Till de vanliga straffen hörde böter, ålagda böner och perioder av botgöring samt kortare fängelsestraff. Dödsstraff var sällsynta och verkställdes av den världsliga makten.
I Portugal och Spanien, där inkvisitionen inleddes senare, centraliserades den från första början under en storinkvisitor utnämnd av kronan. Inkvisitionen var här verksam till 1821 respektive 1834. Den spanska inkvisitionen har anklagats för att under vissa perioder ha gått den politiska maktens ärenden snarare än kyrkans och därvid liknats vid säkerhetspolisen i moderna stater. Inte minst framhålls dess roll i samband med fördrivningen av muslimer och judar från Spanien i slutet av 1400-talet.
Den romerska inkvisitionen omorganiserades 1542, 1908 och 1965. Den bär numera namnet "Kongregationen för trosläran" (se Troskongregationen).
Under upplysningen och 1800-talet uppstod gällande inkvisitionen en rad vanföreställningar som trots den historiska vetenskapens rön visat sig ytterst livaktiga. Föreställningar om systematisk tortyr och massavrättningar eller Galileo Galileis bevingade ord "Men den snurrar likväl" i samband med sin rättegång inför inkvisitionen hör till de många vandringssägner som än idag omger inkvisitionen.
Berömda inkvisitionsprocesser
- Jeanne d'Arc - dömd till döden. Bränd på bål 30 maj 1431
- Ignatius Loyola – fängslad flera gånger 1520 – 1530
- Giordano Bruno – bränd på bål 17 februari 1600
- Galileo Galilei - ställd inför domstol 1633
Inkvisitionen i Spanien
Den spanska inkvisitionen är den troligtvis mest beryktade och minst förstådda. Polemiskt utmejslade legender om den är vanliga.
- In the mid-16th century to the mid-17th century, a time when Europe was torn apart by Catholic-Protestant strife, there began to appear from the pens of various European Protestant intellectuals, who generally had minimal or no direct access or experience of the Inquisition, what has come to be known as the Black Legend, as part of the Protestant polemic in support of the Reformation. With the gradual ebbing of religious hostilities professional historians began investigations, giving a detailed, nuanced and less exaggerated picture of the Inquisition.
- (ur engelska Wikipedia)
Modern forskning räknar med att den spanska inkvisitionen under åren 1476-1834 avkunnade mellan 3000 och 5000 dödsdomar.
Det har ibland hävdats att Spanien till följd av utvisningen av de spanska judarna gick tillbaka ekonomiskt, kulturellt och intellektuellt.
Inkvisition som metafor
I dag används inkvisition som nedsättande benämning för rättegångar utan vederbörlig hänsyn för idag gängse rättsprinciper. Jämför häxjakt.
Bibliografi
- Hamilton, Bernard, The Medieval inquisition. London: Arnold 1981.
- Kamen, Henry, The Spanish Inquisition: A Historical Revision, Yale University Press (pocketutgåva), 1999. ISBN 978-0-300-07880-0.
- Vekene, Emil van der, Bibliotheca bibliographica Historiae Sanctae Inquisitionis. Bibliographisches Verzeichnis des gedruckten Schrifttums zur Geschichte und Literatur der Inquisition. Bd. 1-3. Vaduz: Topos-Verlag 1982-1992.
- Vekene, Emil van der, La Inquisición en grabados originales. Exposición realizada con fondos de la colección Emile van der Vekene de la Universidad San Pablo-CEU, Aranjuez, 4-26 de Mayo de 2005. Madrid: Universidad Rey Juan Carlos 2005. ISBN 84-96144-86-0
- Wibeck, Sören, Inkvisitionen : terror och tortyr i Guds namn (2009) Allt om historia. (nr. 5).sid. 48-53.