Från Rilpedia

Mall:Wikipedia:Bybrunnen/Intro

Innehåll 1 Pågående diskussioner 1.1 Ny databasdump 1.2 Konstig kategorisering 1.3 Sorteringsordning i kategorier? 1.4 Upphovsrätten missbrukas för att ta bort fakta vissa inte gillar 1.5 Atlas för Wikipedia 1.6 Huvudförfattare och PDF-filer 1.7 Användar - sidan 1.8 Renodlat geneologiska personartiklar 1.9 Artikel om Tanja Bergkvist? 1.10 Loggan 1.11 Skandinavisk artikel på startsidan 1.12 Veckans tävling/Källa behövs 1.13 Spännande höst 1.14 Kartor 1.15 Uppdaterad statistik 1.16 Gymnasiekurser 1.17 Sverigekartorna från Nordisk familjebok (efterlysning) 1.18 Som ni kan se i sitenotice ovan... 1.19 Wikipedia:Artikelnomineringar 1.20 Pingstkyrkan Bredäng 1.21 Koordinater krockar med sitenotice 1.22 Kan en administratör avsättas? 1.23 Steve Sem-Sandberg 1.24 Utmärkelser till veckans samarbete har införts 1.25 Högsäsong för politikerbilder 1.26 SCB 1.27 Relevans för enskilda Kalle Anka-album 1.28 Ny resolution om biografier av levande personer 1.29 Navigator 1.30 Nytt häftigt skin 1.31 Onödigt att radera "Norlin 37" 1.32 Uppslagsord ska inte inledas med stor bokstav 1.33 Whois på användarbidrag. 1.34 Svwp:s målsättning och syfte 1.35 Ny kartfråga (OpenStreetMap eller något annat?) 1.36 Ta bort år- och datumlänkar 1.37 Sveriges äldsta personer och upplysning.se 1.38 Församling eller Socken 1.39 Wikipedia:Intressekonflikter 1.40 Standardisering av referensmallar (källmallar) 1.40.1 Angående krångligheten med att använda mallar 1.41 Mors dag 1.42 Statistikkontroll 1.43 Nya artiklar i maj mm 1.44 Datumartiklar 1.45 Kvalitetsmätningen - juni

Pågående diskussioner

Ny databasdump

En ny databasdump av svenska Wikipedia blev färdig idag, 5 maj 2009! Den förra var från februari, så detta är en efterlängtad nyhet. Databasdumpar används av bot-operatörer och andra som vill analysera innehållet med egen programvara. --LA2 6 maj 2009 kl. 06.43 (CEST)

Även en ny lista över basartiklar som visar stor förbättring och att vi passerade Ungerns wp. Dock var den katalanska wpn än bättre så vi har kvar en 12e plats. Wanpe 6 maj 2009 kl. 06.56 (CEST)

Det är fortfarande mycket stark jobbat av artikelförlängarna att hamna på plats två när det gäller poängökning i den ovan länkade tabellen! Starkt jobbat! //Sertion ^disk.|Bidrag 6 maj 2009 kl. 08.37 (CEST)

Ursäkta ordmärk men vi passerade ungerska Wikipedia... Har vi jobbat så hårt för att komma ifrån att koppla samman språkversioner med länder får vi försöka upprätthålla det. I alla fall är det här ju goda nyheter för alla. Personligen ser jag gärna uppdaterade listor över sidor med <font och <table. /Grillo 6 maj 2009 kl. 11.18 (CEST)

Ja, det är väldigt bra med andra plats för tillväxt! Jag tycker vi ska fortsätta att satsa på de grundläggande artiklarna, jag tror att förbättringar där kommer att sprida sig till övriga artiklar med tiden. Koios 6 maj 2009 kl. 11.35 (CEST)

Finns fortfarande en artikel som saknas: en:Town [[1]] /Redux 6 maj 2009 kl. 13.11 (CEST)

Nej, titta på interwikilänken: den går till Stad. Åtminstone när jag tittade.//Hannibal 6 maj 2009 kl. 13.55 (CEST)

Den svenska IW-länken lades till ganska nyligen så det kan vara så att listan uppdaterades innan det. //Sertion ^disk.|Bidrag 6 maj 2009 kl. 14.03 (CEST)

Tog upp detta på Wikipediadiskussion:Projekt basartiklar#Saknade basartiklar igår. Interwiki-länken till stad togs bort den 28 april, och sedan gjordes uppdateringen av listan, och sedan lades iw-länken till igår igen. / Elinnea 6 maj 2009 kl. 14.08 (CEST)

Artikeln Stad interwiki-länkar dock inte tillbaka till en:Town, utan till en:City. Därmed skapas en "interwiki-konflikt" för de interwiki-robotar som försöker uppdatera länkar från en:Town. Välviljan är alltså fullständigt missriktad. Interwiki-länken bör tas bort igen. Sanningen är att vi har en artikel (stad) som motsvarar en:City, men vi saknar en artikel som motsvarar en:Town. --LA2 6 maj 2009 kl. 15.51 (CEST)

Kan ort motsvara town? NERIUM 6 maj 2009 kl. 15.54 (CEST)

Man kan verkligen fråga sig varför en:Town (som är en rätt kort och dålig artikel, 37 kbyte, med bara 19 interwiki-länkar) finns med på listan över artiklar som alla språk av Wikipedia bör ha. Det är rimligen en:City (en mycket utförligare artikel, 62 kbyte, 113 interwiki-länkar) som borde stå på listan. --LA2 6 maj 2009 kl. 16.00 (CEST)

Det är inte konstigt: "town" är ett tämligen neutralt begrepp för en (i första hand mindre) stad. "City" innebar från början "domkyrkosäte", och det finns fortfarande en hel hög krav för att få kallas "city" (som skiljer sig mellan olika länder). Det är alltså snarare begreppet "urbant område" än "storstad", "stad med privilegier" man varit ute efter. Sedan är det nyligen någon som flyttat runt en massa iw-länkar, synbarligen utan att undersöka dem närmare. Problemet är alltså snarast att man har varit tvungen att välja en artikel när det är ett koncept man velat komma åt.

andejons 6 maj 2009 kl. 16.46 (CEST)

Hänger ni med nu? Nästa databasdump av svenska Wikipedia håller på att produceras, bara sex dygn efter den förra. --LA2 11 maj 2009 kl. 20.50 (CEST)

Suveränt med färsk statistik men jag hoppas att Wikipedia Statistics Swedish också kommer att uppdateras snart. NERIUM 11 maj 2009 kl. 21.34 (CEST)

Vem/vad är det som styr när databasdumparna produceras egentligen? undrar den nyfikna Jopparn 12 maj 2009 kl. 01.03 (CEST)

De som styr är anställda vid Wikimedia Foundation, i tur och ordning: Sue Gardner (VD), Erik Möller (vice VD), Brion Vibber (teknikchef) och Tomasz Finc (programmerare). Detaljerna brukar diskuteras på den öppna mailinglistan wikitech-l. Statistiken utvecklas däremot av Erik Zachte, frilans, som arbetar deltid på uppdrag av Brion Vibber. --LA2 13 maj 2009 kl. 13.02 (CEST)

Vet du varför det vanligtvis brukar ta så lång tid mellan uppdateringarna? Ekonomiska orsaker? Tekniska orsaker? Jopparn 19 maj 2009 kl. 03.40 (CEST)

Konstig kategorisering

Diskussion flyttad till Kategoridiskussion:Navbox utan name-parameter#Konstig kategorisering. --MagnusA 18 maj 2009 kl. 08.07 (CEST)

Sorteringsordning i kategorier?

Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Kategorier#Sorteringsordning i kategorier (gemener och versaler)?. --MagnusA 18 maj 2009 kl. 08.33 (CEST)

Upphovsrätten missbrukas för att ta bort fakta vissa inte gillar

Jag har stött på ett missbruk som jag tycker är mycket nesligt. Flera redaktörer missbrukar upphovsrätten som ett slagträ för att radera illustrationer som de inte gillar av andra skäl. Det har nu hänt flera gånger, här är två exempel:

• En enkel illustration baserad på en trästaty från 1300-talet raderades. Det påstådda syftet var att bilden samtidigt utgjorde ett "upphovsrättsbrott" genom att den avbildade ett stadsvapen. Men själva vapnet bygger i sin tur på samma staty. Bilden jag hade skapat (helt och hållet i Inkscape) var en ny version av en befintlig illustration på Wikipeda. Jag gjorde en ny därför att den gamla inte representerade sitt motiv särskilt väl (det finns skribenter som kritiserat svenska Wikipedia enbart för den dåliga originalillustrationen). Samma redaktör som hade gjort den första versionen markerade min uppgradering som "copyvio". Jag är säker på att bilden enbart markerades som "upphovsrättsbrott" så att redaktören skulle kunna få bort min version.

• En historisk karta har nu märkts med "upphovsrättsbrott" trots att jag personligen har skapat varenda byte i den från början. Argumentationen är att bilden skulle vara "för lik" ett original som använts för källdata. Men det är minimala delar som avbildas, enkla streck i låg upplösning. Om den illustrationen skulle vara ett "upphovsrättsbrott" så är det i princip omöjligt med vetenskapliga illustrationer på Wikipedia över huvud taget, eftersom alla original är upphovsrättsskyddade. Skälet till att bilden märkts upp är snarare ett annat: redaktören vill ha bort bilden för att han har ett visst perspektiv i sakfrågan.

Att upphovsrätten missbrukas för censurändamål har tyvärr blivit vanligt utanför Wikipedia och är ett känt problem. Men en fri encyklopedi bör vara bättre än så. En grund till problemet är en fundamentalistiskt restriktiv syn på upphovsrätten här på Wikipedia; återkommande så försvaras maximalt restriktiva tolkningar av upphovsrättsregler. Det skrämmer folk som inte är pålästa och skapar en felaktig bild av vad reglerna egentligen säger. Koios 13 maj 2009 kl. 00.45 (CEST)

Är det här ett allmänt problem eller handlar det bara om två fall som drabbat just dig? Skulle du kunna länka till de faktiska diskussionerna så att man hade kunnat bilda sig en egen uppfattning? Och om det har med bildfrågor att göra, är det här väl snarare en fråga för Commons än för svenska Wikipedia? /Grillo 13 maj 2009 kl. 00.48 (CEST)

Se commons:user talk:Koyos. Jag håller med med anmälan, kartorna är upphovsrättsintrång. Fast jag gärna skulle ha dem kvar. /Pieter Kuiper 13 maj 2009 kl. 00.59 (CEST)

Ja, självklart kan man hävda upphovsrätt för kartor. Annars hade vi inte skapat exempelvis OpenStreetMap. Sedan är det en helt annan sak om detta är bra eller dåligt. Wikipedia har dock inte som mål att vara rättshaveristiskt. /Grillo 13 maj 2009 kl. 01.09 (CEST)

Kan inte problemet vara att du inte förstår hur upphovsrätten fungerar Koios. Det finns ju knapast någon vektorbild som inte kan karaktäriseras "som enkla streck". Jag blev uppmärksam på dina bilder, eftersom jag inte tyckte att de passade i två artiklar, när jag kollar på källan för bilderna visar det sig sedan att du kopierat dem rakt av från SNA, varpå de självklart anmäls till radering på Commons. MiCkE 13 maj 2009 kl. 13.43 (CEST)

Vill man göra fria kartor får man ta basdatan (som förhoppningsvis inte är katalogskyddad) och göra en egen karta baserat på den, utan att snegla på SNA:s kartor. /Grillo 13 maj 2009 kl. 20.58 (CEST)

Finns höjddata att tillgå från OSM (i tillräcklig detaljeringsgrad)? I så fall kan man konstruera paleokartor från dessa med hjälp av publikationer som denna. MiCkE

Om man går till lagret cycle map (klicka på plusset uppe till höger så kan man välja lager), så syns där höjddata. Jag utgår ifrån att den är fri, men den syns inte i databasen så som jag känner till den (det vill säga vad man får upp när man redigerar genom java-programmet). Du som är lite mer haxxor kanske kan ta reda på det? /Grillo 17 maj 2009 kl. 04.29 (CEST)

Tippar att de använt sig av NASA:s Shuttle Radar Topography Mission eftersom det bara verkar finnas data mellan 60N och 60S, större delen av Sverige saknas därmed. Njaelkies Lea (d) 17 maj 2009 kl. 07.22 (CEST)

Upptäckte att stora delar inte var med ja... Finns det någon speciell anledning till det, och kommer det kompletteras i framtiden? /Grillo 17 maj 2009 kl. 18.21 (CEST)

Tyvärr är anledningen den att de inte kan skicka upp rymdfärjorna i en bana som tar dem närmare polerna än så, det finns alltså inget hopp om att denna samling data kommer att kompletteras. Vad som behövs är en satellit som går i polär bana, som NASA:s Terra. Hur lätt det är att göra något av dess data och hur bra det är har jag inte riktigt koll på, kan vara något värt att kika på kanske. Njaelkies Lea (d) 17 maj 2009 kl. 19.02 (CEST)

Micke, i det här fallet så försökte du först få bort bilderna av helt andra skäl än "upphovsrätt". Och naturligtvis finns det massor av vektorbilder som är mycket mer än enkla streck.

Det finns hundratals bilder på Commons som bygger på upphovsrättsskyddade kartor, vetenskapliga och tekniska bilder med mera och som citerar mer information än de här kartorna gör. Att driva en sån här linje konsekvent kan få stora konsekvenser. Upphovsrätten utvecklas till stor del genom praxis. Varje gång man accepterar än mer restriktiva tolkningar, så gör man situationen värre och värre.

Inom statistiken finns ett uttryck som heter "correlation is not causation". Dvs att x liknar y behöver inte betyda att x har orsakat y. Exempelvis så kan både x och y vara påverkade av z. Detta gör det svårt att säga "x är upphovsrättsbrott därför att den liknar y" när det gäller kartor. I fallet med kartan så är det mycket lite information som har överförts från x till y. Bildernas likhet beror framför allt på z; z i det här fallet är helt enkelt Sveriges geografiska utseende.

Det görs inom upphovsätten inget undantag för bilder, när det gäller citat. Självfallet får man återge aspekter av bilder eller betydelsen (idén) bakom bilder, på samma sätt som man får med text. För konstnärliga bilder görs undantag, där är reglerna hårdare när det gäller avbildning, men för vetenskapliga, informativa bilder råder samma citaträtt som för text. Se Olssons "Copyright". Koios 17 maj 2009 kl. 18.10 (CEST)

Var skriver Henry Olsson att i svensk rätt "informativa" eller "vetenskapliga" sådana innefattas av "citaträtten", men inte "konstnärliga" sådana? Se återgivningsrätt./83.172.124.101 18 maj 2009 kl. 19.29 (CEST)

Vad får dig att tro att olika regler gäller för "konstnärliga" bilder och "vetenskapliga, informativa" bilder? Någon sådan distinktion finns i varje fall inte i svensk lagstiftning. Plrk 18 maj 2009 kl. 19.26 (CEST)

Jo, lagstiftningen gör just en sådan distinktion. Se Olsson "Copyright", sid 237, stycket "Verk från vilka citat får göras":

"Som huvudprincip får citat göras från alla slags verk. När det gäller litterära verk bestående av ord föreligger inga större problem. Som litterära verk anses emellertid också kartor samt teckningar och dylikt av beskrivande art och här kan tillämpningen av citaträtten ställa sig svårare. Om det i en kritisk granskning av en lärobok i biologi med teckningar tas in någon av dessa teckningar får emellertid ett lagligt citat anses föreligga"

Notera här att det alltså är ok att kopiera hela bilder i dess original, om det handlar om kritiska / vetenskapliga sammanhang (som Wikipedia). Det är en mycket mer långtgående citaträtt än vad som föreligger i den här tråden!

Om att konstverk skiljer sig: "För konstverk finns istället särskilda regler i 23 § som behandlas i det följande...". Jag misstänker att den överdrivet restriktiva syn som några förespråkar beror på att de applicerar reglerna för konstverk på kartor och beskrivande bilder. Koios 19 maj 2009 kl. 02.01 (CEST)

Vad gäller utvecklingen av lagtolkning genom praxis är det förvisso möjligt att det är så (jag är inte jurist), men Wikipedias uppgift är knappast att gå i bräschen för en förändring av existerande tolkningar. Vi använder oss utav restriktiva tolkningar inte för att vi är rädda för att bli stämda, utan för att vi vill garantera att vi har lagen på vår sida i när vi licensierar material som fritt. Det är att jämföra med veganism: vi undviker kött inte för att vi är rädda för att bli stämda, utan för att vi vill garantera att den mat vi äter inte innehåller animaliska produkter. Vi använder oss av restriktiva tolkningar för att säkra denna rättrogenhet gentemot våra ideal. Plrk 18 maj 2009 kl. 19.31 (CEST)

Du förstår inte: den tolkning som förespråkas av många här på svenska wikipedia är mer restriktiv än vad lagen medger! Våra ideal handlar om att vi vill att kunskap ska vara fri, då ska vi inte acceptera glidningar som gör upphovsrätten mer och mer restriktiv och resulterar i mer och mer problem för Wikipedia. Koios 19 maj 2009 kl. 02.01 (CEST)

Ingenting har förespråkats här på svenska Wikipedia, mig veterligen. Saker som händer på Commons bör du ta upp på just Commons, att användare där även är användare på svenska Wikipedia innebär inte att svenska Wikipedias bybrunn är en lämplig arena. Plrk 20 maj 2009 kl. 10.54 (CEST)

Istället för att använda sekundärkällor (om ens det) kanske man borde se vad det står i lag, förarbeten etc..

• "Till litterära verk hänförs kartor, samt även andra i teckning eller grafik eller i plastisk form utförda verk av beskrivande art" (1 § upphovsrättslagen). Det är alltså riktigt att kartor inte utgör konstverk.
• Lagen gör ingen distinktion mellan "vetenskapliga" och "konstnärliga" bilder, utan mellan litterära och konstnärliga verk.

Beträffande konstverk gäller följande (se återgivningsrätt):

• "[gällande] andra verk än litterära och musikaliska [finns] knappast utrymme för citat i egentlig mening" (SOU 1956:25 s. 201), något som "får anses ge uttryck för gällande rätts ståndpunkt" (Prop 1992/93:214 s 77). "Citatregeln kan alltså inte åberopas beträffande konstverk" (Prop 1992/93:214 s 77), något som hänvisas till i lagkommentaren Karnov. "Som huvudprincip får citat göras från alla slags verk" är alltså ett felaktigt påstående.
• Offentliggjorda konstverk får enligt 23 § upphovsrättslagen återges "i anslutning till texten i en vetenskaplig framställning som inte framställts i förvärvssyfte". "I uttrycket 'vetenskaplig framställning' innefattas, som framgår av allmänmotiveringen, inte populärvetenskapliga alster." (Prop 1992/93:214 s 116) "Bokförläggareföreningen anfört att populärvetenskapliga framställningar, t.ex. uppslagsverk, har stort värde för spridningen av information och att det är mycket olyckligt om rätten att återge konstverk i sådana framställningar läggs under konstnärernas ensamrätt. [... Departementschefen:] det kan krävas av framställarna av populärvetenskapliga arbeten att de inhämtar tillstånd till återgivning av konstverk" (Prop 1992/93:214 s 96). I uppslagsverk, som är populärvetenskapliga, får konstverk alltså inte återges utan tillstånd.
• Du påstår att Wikipedia är ett kritiskt/vetenskapligt "sammanhang". Som synes ovan är Wikipedia inte vetenskapligt i lagens mening. Gällande om konstverk får återges på Wikipedia för att Wikipedia skulle vara en "kritisk framställning", skall påpekas att det i den nämnda paragrafens står att konstverk får återges "i anslutning till texten i en kritisk framställning, dock inte i digital form", så Wikipedia faller, om inte annat, på den digitala formen.

Nu verkar det dock som om du inriktar dig på kartor och inte på konstverk. För att citatregeln överhuvudtaget ska vara tillämplig, ska det ske 1. i överensstämmelse med god sed och 2. i den omfattning som motiveras av ändamålet. Lagkommentaren anger att "Citatet skall i regel vara ett hjälpmedel inom ramen för eget arbete". Källa skall anges. Jag känner inte till någon rättspraxis i fråga om kartor och citaträtt. Känner du till någon praxis som skulle möjliggöra sådan användning som du förespråkar? Om inte, bör man lämpligen, som Plrk framhåller, låta bli att utveckla lagtolkningen, utan hålla sig restriktiv.

I vilket fall som helst är Plrks jämförelse med veganism rimlig. Citaträtten och återgivningsrätten utgör inskränkningar i upphovsmannens rätt. På Wikipedia ska bilder rimligen kunna användas helt fritt, och således inte bara t.ex. i enlighet med god sed eller i en kritisk framställning. Att lagen möjligen tillåter återgivning av kartor på Wikipedia, som en inskränkning i upphovsrättsinnehavarens rättigheter, innebär inte att man på svenska Wikipedia ska göra detta. Materialet är inte fritt för att det kan användas i enlighet med lagen. I enlighet med lagen kan jag "streama" en långfilm från t.ex. en asiatisk lagringssida, men det innebär självfallet inte att långfilmen kan läggas upp på Wikipedia./83.172.124.101 19 maj 2009 kl. 17.44 (CEST)

Slutligen: Koios, du är medveten om att om du faktiskt vill ha en förändring måste du ta upp saken på commons:Commons:Village pump? Plrk 18 maj 2009 kl. 19.43 (CEST)

Nej, jag föreslår ingen förändring mot vad som gäller på Commons idag. Det är andra användare här på SvWiki som förespråkar mer restriktiva regler än vad som gäller på Commons idag. Det finns hundratals bilder och kartor på Commons som citerar (avbildar former) från upphovsrättsskyddade bilder. Här är ett exempel på en karta som citerar större mängder upphovsrättsskyddad geografisk data än vad jag gör i mina bilder. Jämför med det här originalet Koios 19 maj 2009 kl. 02.01 (CEST)

Om du inte vill ha en ändring på Commons, vad är problemet? Det är på Commons du har stött på dessa "svwiki-användare"? Du bör observera att det inte är så att de är svwikiare på commons, utan på commons är de just commonsare och det är på commons du bör ifrågasätta vad de gör på commons. Om du uppfattar det som att din linje har stöd i praxis på commons så är det ju bara att konstatera sålunda i borttagningsdiskussionerna på commons. Att det finns hundratals bilder på kartor på Commons som också bryter mot upphovsrättslagstiftningen är knappast relevant, två fel är inte ett rätt. Plrk 20 maj 2009 kl. 10.52 (CEST)

Koios. Det hjälper inte att du kommer med konspirationsteorier. Om jag vill ta bort bilderna från vissa artiklar är det bara att ändra i wikikoden (vilket jag ju gjort i ett fall). Däremot tycker jag att det är uppenbart att du plagierat SNA (vilket du ju själv tillståt, du länkar ju till din källa själv) och av den anledningen tycker jag att de skall raderas från Commons. Jag har inget emot att det ligger vetenskapligt tvivelaktiga bilder på commons, däremot tycker jag inte att vi skall använda sådan i artiklar. Det åtgärdas på svwp. MiCkE 18 maj 2009 kl. 19.53 (CEST)

Aha, det var så det var. Mörkerman 19 maj 2009 kl. 00.25 (CEST)

83.172.124.101, din kommentar är till stora delar tokig. Om man beskriver kartor som "vetenskapliga" eller som "litterära verk" är oväsentligt i sammanhanget. Poängen är: det är tillåtet att citera från kartor på samma sätt som man får citera från text. Det är ingen som föreslår att fullständiga, skyddade verk som någon utomstående har skapat ska inkluderas i Wikipedia. Detta handlar om verk som till har skapats av wikipedias egna redaktörer eller andra som vill släppa sina verk fria, men som citerar information från tidigare verk. Koios 19 maj 2009 kl. 23.31 (CEST)

Det var ju du som började dra in "vetenskapliga och litterära verk" i det hela. Uppenbarligen så är det här en tvist om var gränsen går mellan citation och plagiat; men som sagt är det inget som rör svenska wikipedia då vi inte ens har bilduppladdning aktiverat. Plrk 20 maj 2009 kl. 10.52 (CEST)

Min kommentar kan oxå vara lite tokig, för ca 4 mänader sedan skrev jag till SNA för att få tillstånd att använda en blank karta (endast konturer av ett landskap) övriga saker på kartan skulle vi rita i själva inför tävlingen. Det färdiga resultatet skulle fotokopieras i ca 60 ex, men svaret från SNA var att atalet kopior var så stort att de tvingades ta ut en avgift, men detta gällde som sagt inte dataanvändning utan vår kartan skulle vara på papper då gäller kanske andra regler. Det går ju att maila info@sna.se och fråga om det är fritt att använda kartunderlag fritt i dator på webben. Janee 20 maj 2009 kl. 00.23 (CEST)

Atlas för Wikipedia

Hej har kollat på detta uppslags verk brukar inte ett uppslagsverk ha en avdelning som är en ren atlas. Varför inte skapa en karta där ma nkan zooma ner till gatu nivå upp till världsdels nivå. Med en sådan karta kunde ma nju använda en speciell karta över ett vist område en slags karta utan upphovsrätt om nu de går.--Skåne 13 maj 2009 kl. 23.10 (CEST)

Finns de ett sammarbete mellan Google och Wikipedia såg på Googles kartor att man kan välja att länga till Wikipedia på googles kartor är de då känkbart att Wikipedia får använda dessa karot för underlag till de olika artiklarna.--Skåne 13 maj 2009 kl. 23.18 (CEST)

Det är ett enormt arbete med att skapa en sådan karta, eftersom att allt måste göras från start. Men det finns faktiskt redan ett sådant projekt att skapa en fri karta enligt ungefär samma principer som Wikipedia, se OpenStreetMap. --Ankara 13 maj 2009 kl. 23.29 (CEST)

Ok är de kartor som man skulle kunna använda här i artiklarna utan strul med upphovsrätten--Skåne 13 maj 2009 kl. 23.34 (CEST)

Kollade på den kartan den är inte så delarik som Googles där kan man också välja om man vill ha kartan i en träng variant eller satellit variant.Och någon ska ju börja.--Skåne 13 maj 2009 kl. 23.38 (CEST)

Google Maps ägs av Google och Google har inget samarbete med Wikipedia. OpenStreetMap har inte heller något samarbete med Wikipedia, men ligger under en fri licens. Jag har ingen källa till det just nu, men fick höra på IRC för några veckor sedan att någon form av samarbete, i stil med vad du pratar om ovan, är på gång. Kom ihåg att OpenStreetMap skapas, precis som Wikipedia, av glada amatörer. Dock är OSM redan bättre än Google Maps i många sammanhang, bara jämför Bukarest i OSM med samma stad i Google Maps (och fundera över vilken av sidorna som har smartast permalänkstruktur...) /Grillo 14 maj 2009 kl. 01.19 (CEST)

En del information om OSM och WP finns på m:OpenStreetMap. /90.229.132.159 14 maj 2009 kl. 01.36 (CEST)

TeleAtlas som Google köpt kartor från har generellt dåligt utbud för östeuropa. --Bomkia 14 maj 2009 kl. 10.32 (CEST)

Det är intressant med kombinationen karta och wikipediaartikel i Google Maps. --NERIUM 14 maj 2009 kl. 11.45 (CEST)

Men gå in på Google och på deras kartor där finns en flik som heter mer där finns nåt som heter Wikipedia är de inget sammarbete då? Sen att Bukarest är så dåligt utritad är väl bara en utvecklings grej som väl byggs ut allt efter intresse ökar man borde kanske trycka på Googles att för bättre Bukarest det finns kanske fler orter som är under måliga.--Skåne 14 maj 2009 kl. 12.25 (CEST)

Tanken var att om man fick använda dessa kartor att man hämtar hem denne karta som ofta är på utrikes språk. Att man tog hem och redigerade text så de står på svenska så typ Atlantic Ocean blir Atlanten --Skåne 14 maj 2009 kl. 12.33 (CEST)

Wikipedias material ligger under den fria upphovsrättslicensen GFDL. Detta innebär att Google kan göra så, utan att han någon form av avtal med Wikimedia Foundation. Google köper som sagt kartdata från TeleAtlas, och båda är kommersiella företag. Både Wikimedia Foundation och OpenStreetMap är ideella "föreningar" som bygger på fritt innehåll som vem som helst kan återanvända utan att behöva betala. Därför kommer Wikimedia Foundation med stor sannolikhet aldrig, på det sätt du menar, att samarbeta med Google. /Grillo 14 maj 2009 kl. 12.41 (CEST)

Om upphovsrätt till kartor: För en del år sedan talade jag med en f d arbetskamrat, som blivit verkställande direktör på ett företag, som framställde och sålde kartor av alla slag. Helt öppenhjärtigt sade han, att upphovsrättsskyddet för just kartor är utomordentligt svagt jämfört med annat bildmaterial eller textavsnitt. Slutsats: När det gäller just kartor behöver vi på Wikipedia inte oroa oss speciellt mycket, om vi kopierar kartor och placerar dem i Wikipedia-artiklar. Bra att veta. Max7437 17 maj 2009 kl. 14.39 (CEST)

Att skyddet är svagt innebär inte att det är ickeexisterande. Vi kan alltså inte kopiera in kartor i artiklar godtyckligt bara för att risken att bli anmäld är låg. Katalogskyddet varar visserligen bara i 15 år efter framställning, men för själva kartan gäller som jag förstått det upphovsrätten lite längre. Säkrast är det förstås att bara lägga in kartor som är PD eller under fri licens, såsom OpenStreetMap. Gamla ekonomiska kartor från 60-talet bör dock också vara fria. /Grillo 19 maj 2009 kl. 03.36 (CEST)

Man kan alltid citera från kartor, precis som man kan citera från all text. Koios 19 maj 2009 kl. 23.12 (CEST)

Huvudförfattare och PDF-filer

Längst ner i varje PDF-fil som skapas visas en rubrik som kallas "Article Sources and Contributors". Där finns en perm-länk till versionen av artikeln när PDF:en skapades och en lista över alla användare som har bidragit till artikeln. Listan är alfabetiskt sorterad och alla (inklusive de som har klottrat) användare visas där. Det betyder att en användare som har skrivit en hel artikel och har ett namn som börjar på Ö får lika mycket (om inte mindre) erkännande som användare A får. Användare A har dock bara klottrat i artikeln. Jag tycker att huvudförfattaren/na ska på något sätt utmärkas i PDF:erna. Det skulle till exempel kunna vara att deras namn fetmarkeras. Jag har ingen aning om det är tekniskt möjligt eller inte (förmodligen inte, i synerlighet i artiklar där det inte finns någon självklar huvudförfattare) och det kan vara möjligt att utvecklarna är medvetna om det här men det känns ändå bra att ta upp det. Personligen bryr jag mig egentligen inte om det, men det känns fel med ett sånt här problem. /Poxnar ^{(D | B)} 14 maj 2009 kl. 16.16 (CEST)

På grund av sådana här teknikaliteter - vore det inte idé att rensa bland klottret i historikerna? Denna historik är knappast trevlig, och inte heller denna är det. Det finns massor av sådana fall. En del av alla dessa klotterredigeringar som kommer att nämnas i "Article Sources and Contributors" undrar jag om de ens kan betraktas som lagliga.//--IP 14 maj 2009 kl. 16.27 (CEST)

Kanske kan man lyfta fram de bidragsgivare som gjort de största redigeringarna i antal tecken (fast mycket är ju inte alltid lika med bra)? /FredrikT 14 maj 2009 kl. 16.28 (CEST)

Att börja rensa bort klotterredigeringar ur historiken skulle vara alldeles för resurskrävande tycker jag. /-nothingman- 14 maj 2009 kl. 16.30 (CEST)

Det här är något som utvecklarna säkert vill veta, men jag tror tyvärr inte att de läser svenska Bybrunnen :-) Se en:Help:Books/Feedback eller meta:Book tool/Feedback. —CÆSAR 14 maj 2009 kl. 16.36 (CEST)

Är detta en tävling? Skall den som bidragit med flest byte i en artikel komma först? Ghostrider ♠ 15 maj 2009 kl. 09.03 (CEST)

Nej det här är ingen tävling. Det jag menade var att huvudförfattarna borde utmärkas på något sätt i PDF-filerna. Nu är det ju inte så vilket jag anser strider mot GFDL eftersom de som läser PDF:erna kan tro att de som står först är de som har bidragit mest. I alla fall så tror de nog att alla som står med i den listan har gjort någon nytta i artikeln, vilket inte alltid är fallet. /Poxnar ^{(D | B)} 22 maj 2009 kl. 12.36 (CEST)

Den här frågan fanns på meta:Book tool/Feedback:

How is the list of principal authors computed? It looks as if any contributor is listed.
  Currently there is no consensus on "who are the principal authors" in the community. Therefore all contributors are mentioned.

/Poxnar ^{(D | B)} 14 maj 2009 kl. 16.42 (CEST)

Här finns ett hjälpmedel för att se vilka som redigerat i en artikel på ett lite mer lättläst sätt än i historiken. /Ainali 14 maj 2009 kl. 20.11 (CEST)

Den sidan var kul, flitigaste redigerare på Bybrunnen har 756 edits, själv har jag bara nått upp till 10. Janee 14 maj 2009 kl. 22.55 (CEST)

Tänk på att all historik för bybrunnen innan 20 januari 2008 återfinns på en separat sida, så jag gissar att många på den listan har betydligt fler redigeringar här än vad som framgår av statistiken ;). MiCkE 15 maj 2009 kl. 08.48 (CEST)

o_O Njaelkies Lea (d) 15 maj 2009 kl. 08.53 (CEST)

Med tanke på licensbytet i juni är det nog inget som behöver arbetas på att implementera. /Grillo 22 maj 2009 kl. 15.48 (CEST)

Användar - sidan

Får andra gå in och ändra i någons användarsida?--Skåne 15 maj 2009 kl. 16.14 (CEST)

Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Användarsidor#Redigera andras användarsidor En eventuell diskussion kan hållas på relevant Wikipediasida, där övriga diskussioner i ämnet finns att titta på. --MagnusA 18 maj 2009 kl. 11.30 (CEST)

Renodlat geneologiska personartiklar

Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Biografiska artiklar#Renodlat geneologiska personartiklar. --MagnusA 18 maj 2009 kl. 07.56 (CEST)

Artikel om Tanja Bergkvist?

Diskussion flyttad till Wikipediadiskussion:Artiklar om nu levande personer#Artikel om Tanja Bergkvist?. --MagnusA 18 maj 2009 kl. 08.02 (CEST)

Loggan

Vilken bild har vi egentligen som logotyp? Är det bara jag som ser rätt så tydliga vita pixlar runt globen och även i texten, om man tittar noga? Ger inte ett helproffsigt intryck. Kan heller inte se samma (jpg-?)artefakter på enwp:s logga. Kan någon fixa det här? /Grillo 17 maj 2009 kl. 19.02 (CEST)

Jag zoomade in på våran logga och den engelska loggan och såg då en skillnad. Båda ser ut som PNG-bilder men pixlarna runt globen är mycket tydligare på våran logga vilket ger intrycket av vita pixlar runt globen. /Poxnar ^{(D | B)} 17 maj 2009 kl. 19.53 (CEST)

Vita pixlar även runt bokstäverna, främst W:t, D:t och A:t. /Grillo 17 maj 2009 kl. 19.57 (CEST)

Den engelska loggan har en fetare text än vad den svenska har. Det borde den svenska loggan också ha. /Poxnar ^{(D | B)} 17 maj 2009 kl. 20.08 (CEST)

Loggan ser också lite mer inzoomad ut på enwp. Det ser oproffsigt ut att inte ha samma logotyp och typsnitt. Jag är dock inte rätt person att göra något åt saken, men nu vet åtminstone de bildkunniga vad som är fel. /Grillo 17 maj 2009 kl. 20.12 (CEST)

Vet inte om vi på svwiki kan göra något över huvudtaget med tanke på vart originalfilen egentligen ligger. Detta är nog ett uppdrag för meta. //Sertion ^disk.|Bidrag 17 maj 2009 kl. 21.04 (CEST)

Fans mer information här. //Sertion ^disk.|Bidrag 17 maj 2009 kl. 21.15 (CEST)

Nu har jag inte kollat på dina länkar, men nowp lyckades byta logga till en som innehöll den norska flaggan (ugh) idag, något som nu har återställts. Se no:Wikipedia:Tinget#Gratulerer_med_dagen.21. Om de kan göra det utan föregående diskussion ens, borde det väl inte vara så svårt för oss heller, om någon bara kan ta tag i bilden och fixa till pixelfelen? /Grillo 17 maj 2009 kl. 22.13 (CEST)

Norrmännen gör det genom att de har sparat sin logga lokalt som no:Fil:Wiki.png och sedan på något sätt anmält till meta eller bugzilla att denna ska gälla, varefter de kan byta efter behag. Njaelkies Lea (d) 19 maj 2009 kl. 09.33 (CEST)

Engelska Wikipedia använder den snygga men ofria fonten en:Hoefler Text i sin logotyp. Ett tidigare förslag att svenska Wikipedia borde använda samma (den här - en tydlig skillnad är bokstaven k som har en ögla i Hoeffler, men inte i den fria fonten) har avslagits. Allt ligger under commons:Kategori:Wikipedia logos. --LA2 17 maj 2009 kl. 22.39 (CEST)

Jag hade för mig att det fanns stöd för att byta till den versionen (alltså den som stämmer med enwp). Orkar dock inte leta efter diskussionen. Hur som helst tycker jag att vi borde byta; den ser bättre ut och är mer enhetlig med enwp:s. /Fenix 18 maj 2009 kl. 17.18 (CEST)

Knappast någon som sitter med förstoringsglas och detaljgranskar skillnaderna mellan SVWPs logga och ENWPs. Jag håller helt med att pixel-"felen" bör åtgärdas, men att vi skall byta typsnitt till ett ofritt ställer jag mig starkt emot. --Ojan 18 maj 2009 kl. 18.06 (CEST)

Tja, loggan är ju i alla fall ofri, så jag vet inte riktigt vad det skulle göra för skillnad. /Fenix 19 maj 2009 kl. 09.13 (CEST)

Dessutom är texter som använder ofria teckensnitt ändå inte upphovsrättsskyddade. En textbaserad logotyp uppnår i alla fall inte tillräcklig verkshöjd för att skyddas av upphovsrätten (dock varumärkesskyddas den), oavsett om den använder ett fritt eller ofritt teckensnitt. -- [ jiˈesˌdeːo ] 19 maj 2009 kl. 10.41 (CEST)

Bara för att förklara tydligt: att själva typsnittet inte är i public domain har ingen som helst betydelse för om en resulterande logga eller textavbildning i sig kan läggas under en fri licens. Koios 19 maj 2009 kl. 23.10 (CEST)

Upptäckte att det faktiskt redan finns en förbättrad version av den svenska loggan, här, alltså utan de vita pixlarna. Men den används av någon anledning inte. Det borde bara vara att ladda upp den fixade versionen på rätt ställe. Koios 19 maj 2009 kl. 01.25 (CEST)

Ja, det är den loggan som LA2 nämner ovan (alltså den med samma font som enwp:s). /Fenix 19 maj 2009 kl. 09.13 (CEST)

Kan inte någon som vet hur man gör ladda upp den loggan istället för den nuvarande då, så kan vi på en gång fixa den felaktiga antialiasen på texten? Det ser verkligen oproffsigt ut, precis som Grillo skriver. Själv använder jag tämligen hög upplösning så för mig gör det inte så mycket, men för en genomsnittsanvändare ser det verkligen inte bra ut. Koios 19 maj 2009 kl. 23.10 (CEST)

Tyska Wikipedia har en tredje variant. Det är inte (ofria) fonten Hoeffler, men inte heller samma som svenska Wikipedia, eftersom "k" har en ögla. Snyggast av de tre är engelska Wikipedias logotyp. --LA2 20 maj 2009 kl. 07.27 (CEST)

Skandinavisk artikel på startsidan

Både norska och danska Wikipedia har en ruta på sina startsidor med en artikel från ett annat skandinaviskt land; alltså Sverige, Norge eller Danmark. Jag tycker det vore trevligt och kul om svenska Wikipedia också kunde ha en sådan. Jag anför följande argument för att införa detta:

• Det är en trevlig gest till våra grannländer. Det ser dessutom lite otrevligt ut om de har en och inte vi.
• Våra språk är så lika att det inte är några större problem att förstå varandras artiklar.
• Vi får en innehållsrikare och bättre svensk Wikipedia

—Johanr (diskussion • bidrag) 7 maj 2009 kl. 21.14, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Diskussionen fortsätter/är flyttad till Portaldiskussion:Huvudsida#Skandinavisk artikel på startsidan. --MagnusA 18 maj 2009 kl. 16.36 (CEST)

Veckans tävling/Källa behövs

Om en knapp timme börjar en ny veckans tävling, Källa behövs.

Tävlingen går ut på en enda sak; att byta ut så många {{Källa behövs}} som möjligt mot en referens. Målsättningen är att minska antalet artiklar där våra läsare möts av synen {{Källa behövs}} och att de istället ska mötas av en text som stöds av trovärdiga källor. Tanken till denna tävlingen föddes när jag av en slump råkade se denna redigering [2]. När jag tittade i kategorin visade sig finnas över 4600 artiklar där mallen används. Genom att åtgärda de artiklarna gör vi inte bara Wikipedia till ett bättre och trovärdigare uppslagsverk, vi förbättrar också den bilden som läsarna får av Wikipedia.

Poängsystemet är väldigt enkelt, det ges poäng för varje mall som byts ut mot en referens och det ges en bonuspoäng om samtliga mallar i en artikel byts ut mot referenser.--Ankara 17 maj 2009 kl. 23.14 (CEST)

Bra idé! Jag vill bara propsa på att man inte bör vara rädd att ta bort ett påstående om ingen trovärdig källa hittas. Om personen som lagt till det en gång i tiden hittar en källa kan påståendet läggas till igen, men bara då. --Bomkia 18 maj 2009 kl. 10.11 (CEST)

En liten avrapportering av tävlingen. Totalt lyckades de flitiga tävlande ersätta samtliga kb-mallar i 100 artiklar och lägga till 131 nya referenser. Tio användare deltog och segrare blev Scuzzer, grattis! Tack till alla som bidrog.

Nu finns det en ny veckans tävling, De kortaste artiklarna med Elinnea som tävlingsledare. --Ankara 25 maj 2009 kl. 10.10 (CEST)

Spännande höst

I höst startar en ny tävling på Wikipedia som sträcker sig från den 1 oktober till den 31 december. Idag har endast runt 2 promille av våra artiklar någon kvalitetsmärkning, så målet är att få fler utvalda artiklar. Om man vill får man arbeta i lag. Jag har valt att förlägga den till hösten på grund av att många Wikipedianer brukar vara frånvarande på sommaren. Mer information kommer.

Inför tävlingen håller jag även på att översätta den mera utförligare tyskspråkiga versionen av Rilpedia:Hur man skriver en bra artikel, hjälp mottages tacksamt här av tyskspråkiga! M.M.S. 18 maj 2009 kl. 18.21 (CEST)

Kul tävling! Får se om jag får tid att gå med i den då. /Poxnar ^{(D | B)} 18 maj 2009 kl. 19.37 (CEST)

Kartor

Har en karta över Piteå på 1880 talet kan jag kopiera den och sätta upp den på wikipedia. De borde väl inte vara upphovsrätt på en så gammalkarta?Wolfmann 20 maj 2009 kl. 00.10 (CEST)

Nej, det är ingen upphovsrätt för den kartan, upphovsrättstiden har gått ut för länge sedan. Koios 20 maj 2009 kl. 00.23 (CEST)

Det beror förstås på om det är en karta över Piteå från 1880-talet eller en karta över 1880-talets Piteå, ritad förra året. --Idrougge 21 maj 2009 kl. 03.06 (CEST)

Uppdaterad statistik

Äntligen har statistiksidan uppdaterats efter tre månaders väntan. Se här för svenska Wikipedias statistik. Enligt denna rullar arbetet med förbättrandet av kvaliteten av artiklarna på. Huruvida det går fort eller inte är nog en bedömningsfråga. Faktum är att vi i jämförelse med andra Wikipedior fortfarande har deprimerande dålig statistik. Vi ligger på 67:e plats vad gäller medelstorleken på artiklarna (1599 byte), 61:a plats när det gäller artiklar större än 512 byte (66%) och 65:e plats för artiklar större än 2 Kb (19%). Positivt är däremot att vi på ett år klättrat i alla dessa tre kategorier: från 88:e till 67:e i medelstorlek, från 84:e till 61:a i artiklar över 0,5 Kb och från 86:e till 65:e i artiklar över 2 Kb. Men med tanke på att vi ligger på 11:e plats i antal artiklar och på 12:e plats i antal aktiva Wikipedianer är placeringarna vad gäller kvalitet något generande. -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 maj 2009 kl. 19.59 (CEST)

Ah! Trevligt med ny statistik! Förstår jag det rätt att antalet bilder har minskat med ca 40 000 sedan januari? Vad beror detta på? /-nothingman- 20 maj 2009 kl. 20.17 (CEST)

Hmm. Statistiksidan kanske har missat att bild-kommandot bytt namn till Fil? -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 maj 2009 kl. 20.18 (CEST)

Det låter som en trolig orsak... /-nothingman- 20 maj 2009 kl. 20.28 (CEST)

Fast i så fall borde väl det se lika ut på alla språkversioner, men så verkar det inte vara... /Ainali 20 maj 2009 kl. 21.09 (CEST)

Kan det vara så att vi blivit bättre att flytta ut rena gallerisidor till Commons? Förr användes gallery-taggen friskt, numera tycker jag mig ha sett en stor ökning länkningar till Commons istället. Tänker man efter är drygt en bild per artikel rätt så orimligt, så rätt så många artiklar har nog haft överdrivet många bilder tidigare. /Grillo 21 maj 2009 kl. 05.14 (CEST)

För talen som anges är väl antal bildlänkar, och inte storleken på bildtaggarna gemensamt i bytes? /Grillo 21 maj 2009 kl. 05.17 (CEST)

Intressant med den nya funktionen (tack vare att WMF har anställt en statistik-kille på heltid blir det nog mer sådana grejer framöver). Jag undrar vad det beror på: för folk är uppenbarligen aktiva på svenskspråkiga Wikipedia, men de redigerar inte artiklar och gör dem längre... Hmmm... Jag har definitivt inte varit Det flygande spaghettimonstrets bästa barn, men jag försöker värva andra som kan skriva artiklar istället ;-) Nu ska jag försöka sluta skriva på diskussionssidorna så mycket...//Hannibal 20 maj 2009 kl. 23.46 (CEST)

Alla våra siffror är mycket bra förutom längden på artiklarna. Och detta ser jag inte som beroende på få som redigerar utan att vi accepterar mycket korta artiklar, som drar ner snittet. Och om detta är en reell brist eller inte är inte självklart. Och i alla fall när förslag på hårdare tag diskuteras mot dessa så har det hittills alltid varit en klar majoritet emot. Wanpe 21 maj 2009 kl. 06.48 (CEST)

Sedan bör man väl fråga sig vad målet med Wikipedia är: att sprida kunskap eller att ha ett högt snitt jämfört med övriga språkversioner? Klart det är bra att ligga bra till i statistiken, men det är inte statistiska mått vi eftersträvar, utan att sprida kunskap. Då är en kort artikel bättre än ingen, om ingen innebär att informationen försvinner. /Grillo 21 maj 2009 kl. 06.50 (CEST)

Äntligen! Det är skönt att se att arbetet ändå går framåt, och att vi tagit rätt många placeringar, även om vi har lång väg kvar att gå. Jag önskar att vi dragit i bromsen tidigare och satt igång med substubarbetet för länge sen, men det är lätt att vara efterklok, en annan attityd rådde på den tiden, det var mer "ju fler artiklar desto bättre" och allt man såg var "antal artiklar-räkneverket". Den substubsjuka som härjade under svenskspråkiga Wikipedias barndom är efterverkningar som vi helt enkelt får tampas med idag, men glädjas över att de artiklar som skrivs numera i de flesta fall är något längre. Det finns ett annat synsätt, fler har kvalitetstänkande snarare än kvantitetstänkande. Det är många oavbrutet som gör ett bra jobb på Rilpedia:Projekt substubbar och successivt flyttar fram gränsen för våra kortaste artiklar. Bra jobbat, allihop! Veckans tävling nästa vecka kommer att handla om förlängning av våra allra kortaste artiklar, hoppas att många deltar och att vi, när nästa statistikuppdatering kommer, har tagit ytterligare några skutt framåt. Många av våra kortaste artiklar är visserligen förgreningssidor och att de är korta är det ofta inte så mycket att göra något åt, men vi fick nyligen ett redskap som sållar ut agnarna från vetet och som visar de kortaste sidorna som inte är förgreningssidor. Bokmärk http://toolserver.org/~endumen/kortasidor.html och ta gärna för vana att kolla på den regelbundet och se om det finns några sidor som du kan förlänga eller infoga. Glad att höra att en statistik-kille anställts, jag tycker att det är bra att få dessa siffror då och då som en sporre så man ser att arbetet bär går framåt. / Elinnea 21 maj 2009 kl. 06.59 (CEST)

Å andra sidan är ju Wikipedia ett uppslagsverk, där man ska kunna bilda sig ett hum om det mesta, vilket man inte får av röda återvändsgränder. Men det avhjälps nog av att locka fler skribenter. En naturlig utveckling brukar vara att folk först skriver lite om mycket och sedan mer och mer går över till att skriva mycket om lite. Vivo 21 maj 2009 kl. 15.45 (CEST)

Man ser i alla fall väldigt mycket mer sällan extremkorta artiklar från etablerade användare än man gjorde förut, vilket glädjer mig, nya som kommer tar ju givetvis efter hur vi andra gör. Artiklar får gärna vara korta, men de bör kunna stå på egna ben från ruta ett och förklara vad de handlar om tillfredsställande väl, vilket oftast kräver 2-3 fullständiga meningar. Njaelkies Lea (d) 21 maj 2009 kl. 15.56 (CEST)

Även vad beträffande att locks nya behöver vi inte känna oss alltför nedslagna. Jag ser var och varannan dag nu nya duktiga skribenter som ofta skriver en gruppering artiklar i specialområden, ibland korta artiklar men ibland också längre, se tex Användare:Fernbom2 som skriver flera artiklar om dagen > 1000 tecken stora om tyska teologer från reformationen. Wanpe 21 maj 2009 kl. 16.43 (CEST)

Liksom Grillo och Wanpe en bit upp berör, vill jag lite flagga för att man inte heller ska stirra sig blind på artikelstorlek som kvalitetsmått. De flesta är nog överens om att onödiga småartiklar som lätt kan infogas, meningslösa substubbar och kortartiklar som inte utgör praktiska ämnesavgränsningar och aldrig kommer få interwikilänkar ska bort, men alla korta artiklar gör ju ändå inte kvaliteten på Wikipedia sämre. En artikel, kanske runt 512 bytes (utan att kolla exakt hur lång en sådan är), kan ge god grundläggande information (under förutsättning att den är välskriven), och hjälpa användaren att hitta mer info på ett för denne bekant annat språk, om den har interwikilänkar. Mer info på kortare textmassa är också att föredra framför lika mycket info i längre textmassa, för det mesta (fluff höjer ju alltså förstås inte kvaliteten). På alla dessa sätt borde relativt korta artiklar kunna bidra till en högre kvalitet på svenska Wikipedia, genom att helt enkelt göra den mer användbar. Med tanke på att vi är en av många ganska små språkgrupper, kanske inte samma kvalitetsmått är att eftersträva för att göra just svenska Wikipedia så bra som möjligt, som till exempel tyska eller engelska Wikipedia. Att bara se till artikelstorlek kan också vara ett sätt att bara tänka på kvantitet istället för kvalitet. Jag vill bara passa på att lyfta fram även denna aspekt. --flinga 22 maj 2009 kl. 17.32 (CEST)

Om man nu inte antar att artiklar som är längre är uppfluffade med meningslös text, är det däremot självklart att längre artiklar innehåller mer information än korta artiklar. Våra artiklar är därför i genomsnitt mindre användbara än andra språkversioners, vilket tyder på sämre kvalitet. Att hänvisa till att man kan leta vidare i andra språkversioner är lite att undvika problemet. Detta är svenskspråkiga Wikipedia och då bör personer kunna hitta information på svenska. Som statistiken visar är svWP fortfarande 12:e största i antal aktiva användare, vilket i synnerhet gör det illa att kvaliteten på våra artiklar är så dålig. Jag förordar däremot inga raderingar av artiklar, förutom substubbar, utan önskar bara att fler arbetar med att utöka existerande korta artiklar. Jag har till exempel tagit på mig att förbättra artiklar med anknytning till Helsingborg och för lite personlig statstik om arbetet. På ett halvår har andelen artiklar (bland de jag arbetar med) under 0,5 Kb minskat från 7,7% till 1,6% och andelen över 2 Kb ökat från 34,8% till 51,1%. Dock anger bytesantalen av praktiska skäl inte antal tecken, utan faktiska bytes, så statistikunderlaget är lite positivare än på statistiksidan, som mäter antal tecken. Skillnaden bör däremot inte vara så stor. -- [ jiˈesˌdeːo ] 23 maj 2009 kl. 12.20 (CEST)

Det tror jag inte heller att de generellt sätt är, uppfluffade alltså, men i de fallen de är det? Frågan är om så mycket vinns om en artikel utökats med snyggare formuleringar, om den varit substubbmärkt? Det är väl inte normalfallet, men jag kan tro att det händer, och det kan vara ett exempel på en möjlig negativ konsekvens av storleksfixering. Kortartiklar är inte nödvändigtvis dåliga i sig, och jag tycker verkligen att sådana som gör det lättare att hitta info mellan språkversionerna faktiskt ökar kvaliteten på svenska Wikipedia, vilket till exempel kan vara värt att tänka på vid vissa infogningar. Hittar jag till exempel en företeelse på engelska Wikipedia, som jag vill veta den svenska benämningen för, är jag naturligtvis glad om där finns en länk till även en substub, eller åtminstone en kort artikel, på svenska, snarare än ingen information alls (under förutsättning att det inte är ett hopplöst ämne för en artikel). Däremot är det förstås absolut ett gott jobb att utöka alla korta artiklar med mer information, det gynnar absolut också kvaliteten, men jag ville lyfta fram att kvaliteten ändå har fler aspekter än fakta/textmängd, som till exempel disoposition och åtkomlighet. Det nämns helt enkelt sällan. --flinga 23 maj 2009 kl. 21.27 (CEST)

(Nu är det förstås inte negativt att förbättra formuleringar i staccatomässiga artiklar, det gör jag själv gärna, som jag fick det att låta, men det var från början en liten invändning mot att längre text inte alltid är av godo; det beror på textkvaliteten.) --flinga 23 maj 2009 kl. 21.54 (CEST)

Ett bra exempel på en lång artikel som wikifierats helt okritiskt trots fullständigt tokigt innehåll är numera raderade Lii (se Diskussion:Lii, ni som inte är admins). /Grillo 23 maj 2009 kl. 22.05 (CEST)

Nu (28 maj) är statistiken uppdaterad igen: LA2-bot räknas nu bland bottarna och inte bland användarna. Antalet "image links" har sjunkit från 270K till 150K, vilket beror sättet att räkna: Bilder som infogas via mall räknas inte med i den här statistiken (förvirrande, anser jag). Det är också förklaringen till att antalet sjönk från 175K till 146K i februari, då mallen {{flaggbild}} sattes in i stället för [[Fil: ...]] i en massa artiklar. --LA2 28 maj 2009 kl. 01.32 (CEST)

Jeg synes at det er fornuftigt ikke at medregne billeder som indsættes af mallar fordi mange administrative mallar indsætter billeder som ikke har relevans for en artikels emne. For eksempel stubb- og förgreningsmallar og mange andre. Byrial 28 maj 2009 kl. 09.05 (CEST)

Jo, det är sant. De som borde räknas med är väl de i infoboxar, men det är säkert svårt att skilja ut dem ifrån andra mall-bilder. --BoİviE  28 maj 2009 kl. 09.25 (CEST)

Gymnasiekurser

Hej! Det finns 883 nationella gymnasiekurser. Bör det ses som praxis att varje sådan kurs ska ha en egen artikel på wikipedia? Ta till exempel Matematik A-E eller Kemi A som exempel. / Hålslaget 20 maj 2009 kl. 23.59 (CEST)

Inte direkt... Det är väl vettigare i så fall med en artikel om matematik (skolämne) som kan ta upp hur matematiken lärs ut runt om i världen. /Grillo 21 maj 2009 kl. 05.10 (CEST)

Det är knappast speciellt bestående information. En artikel, "Gymnasieutbildning i matematik i Sverige", vore nog bättre. --Ace90 22 maj 2009 kl. 09.02 (CEST)

Det verkar onödigt. Jag skulle nog förespråka att de vanligaste ämnena slås ihop till en artikel per ämne, som svenska (skolämne). Att ha artiklar om t ex Musselodling, 50 p verkar helt överflödigt, och i sådana fall kan man nämna det antingen i relaterade artiklar, eller kanske göra en samlingsartikel för svenska skolämnen där huvudämnet "Vattenbruk" tas upp. Som jag ser det blir det trots allt en oerhört stor obalans åt sverigerelaterade ämnen om vi ska ha en artikel per svensk gymnasiekurs, när vi inte lär få motsvarande sådana artiklar för andra länders gymnasiekurser på långa tider (och jag skulle förorda att, som Ace är inne på, matematik A - E och liknande nu uppdelade ämnesartiklar slås ihop på samma sätt som svenska (skolämne) har blivit). --flinga 22 maj 2009 kl. 17.48 (CEST)

Som Ace90 skriver är detta inte så bestående information, gymnasiereformer sker med jämna mellanrum och det är nog en vettigare angreppspunkt att beskriva en allmän artikel om matematikundervisning (och motsvarande om andra större ämnen). //Essin 22 maj 2009 kl. 18.35 (CEST)

Jag skulle dock gärna se att sammanfattningsartiklar innehåller "Sverige" i titeln, så att ämnet hålls skilt från tillämpningen i Sverige. --Ace90 24 maj 2009 kl. 09.14 (CEST)

Fast om man skippar "Sverige" i titeln, så blir ju artikelämnet potentiellt t ex all världens matematikundervisning. Det är en bredare öppning, och det tycker i alla fall jag är bättre..? Underrubriker får ju skriva ut till exempel "Matematikämnet i Sverige", och dylikt. --flinga 24 maj 2009 kl. 18.38 (CEST)

Sverigekartorna från Nordisk familjebok (efterlysning)

Projekt Runebergs utgåva av NF har en uppsättning inscannade översiktskartor över Sverige. Tyvärr saknas de mer detaljerade kartorna över landet. Det sägs på Projekt Runeberg-sidan för detta NF-band att "Bara översikterna är inscannade, inte de 12 kartbladen, som är för stora för vår scanner".

Frågan är då: har någon tillgång till NF i pappersform och möjlighet att scanna in dessa blad? Även om det är besvärligt att scanna hela bladen, kanske de kan scannas i mindre delar? Får man bara in hela landskap och andra enheter i varje scan, skulle även sådana delar vara av värde separat. Kanske finns det till och med någon photoshop-guru som kan foga samman bladen digitalt efteråt, men jag tror faktiskt att dessa kartblad är av större värde för Wikipedia i småportioner än hela de otympliga bladen skulle vara. --Hegvald 21 maj 2009 kl. 14.04 (CEST)

LA2 nämnde på en wikiträff någon gång att han hade använt en digitalkamera på stativ för att "skanna" in böcker som inte lämpade sig att lägga i skannern (för stora? för känsliga?). Kanske den tekniken kan användas även på dessa kartor. —CÆSAR 21 maj 2009 kl. 16.04 (CEST)

Upplysning från en som har NF, men ingen scanner. Det verkar som om kartsidor i NF har höjden 23,5 cm och bredderna 15, 30, 45, 60 eller 75 cm, alltefter behov. De aktuella tolv "översiktsbladen" var alla 75 cm breda. Så här [3] ser en av de nuvarande 15 x 23,5 cm Runebergska scanningarna ut. Mitt över Medelpad och Härjedalen ligger ett rosa band. Det anger det område som den 75 cm breda "översikts-utvikskartan" omfattar, och som Runeberg saknade resurser att scanna. Om denna karta skulle scannas i 1 eller 5 delar måste diskuteras. Vill man kunna se kartans millimeterstora detaljer, eller vill man se länets översiktsgeografi? Förmodligen bägge delarna. Scanningåtagandet får göras mycket genomtänkt!
En annan aspekt på kartmaterialet i NF är följande exempel. Uppslagsordet "Växtgeografi" innehöll en karta 45 cm bred och i färgtryck. Den scannades in i 3 delar av Runebergsprojektet [4] [5] [6] - men i svartvitt, så den informationen blir mycket svårtolkad. Den som vill hjälpa NF att få komplettare bildåtergivning har möjlighet till omfattande arbete, om man vill gå utöver de tolv Sverigekartorna. Mvh / Mkh 21 maj 2009 kl. 17.01 (CEST)

Jag har både NF och en A3-scanner. Skulle jag kunna hjälpa, kanske? /Hedning 21 maj 2009 kl. 17.23 (CEST)

Har du råd att skära loss de stora utvikskartorna ur band 29. "Tidsekvation - Trompe" (1919)? Jag har utskurna sådana i Linköping, som alltså inte är scannade. --LA2 21 maj 2009 kl. 20.17 (CEST)

Låter bra. Och om LA2 kan bespara Hedning besväret att slakta sin NF-volym är det ännu bättre (jag hade inte tänkt på att bladen skulle behöva skäras ut för att kunna scannas). För övrigt lär man inte komma undan att göra en del digitalt klippande och klistrande. Vill man till exempel ha en hel karta över Dalarna eller Småland måste man kombinera delar av tre kartblad. (Är det förresten bara jag som undrar varför det står "Skånes Järnvägar" mitt ute i havet?) --Hegvald 22 maj 2009 kl. 00.21 (CEST)

"Skånes Järnvägar" är en extrakarta över Skåne, placerad längst till höger på den utvikta kartan. Anledningen är att "huvudkartan" över Skåne är ett gytter av landsvägar, terrängdetaljer, ortsnamn, kyrkor och slott, etc. Lupp eller förstoringsglas rekommenderas. (Vid digitalisering av kartorna bör slutprodukten kunna klickas till förstorad del av bild) Extrakartan, rensad från detaljer, innehåller huvudsakligen järnvägsnätet med stationsnamn utsatta. En liknande extraruta finns i högerkanten av kartblad XII, den rutan innehåller teckenförklaring för de tolv kartorna. (Men allt detta är väl mera Runebergs bekymmer, och inte wikipedias?) Mvh / Mkh 22 maj 2009 kl. 18.07 (CEST)

Tack för förklaringen! --Hegvald 22 maj 2009 kl. 22.34 (CEST)

Jag slaktar inte min NF, men jag ska se vad jag kan göra./Hedning 22 maj 2009 kl. 21.55 (CEST)

Jag hade, som sagt, inte föreställt mig att det skulle behövas... Förhoppningsvis är det bara den allra innersta lilla biten av kartan som blir svår att scanna. --Hegvald 22 maj 2009 kl. 22.33 (CEST)

Nu har jag gjort ett första försök, och är den godkänd av församlingen så kan jag sakta men säkert tugga mig igenom resten av kartorna på samma sätt innan sommaren. NF har följt med mig till jobbet. /Hedning 28 maj 2009 kl. 16.38 (CEST)

Det kan väl inte bli så mycket bättre. I kartan i mitt ex av NF mätte jag upp 1,0 mm originalhöjd hos bokstäverna G och d i det finstilta ordet Gjedser som är namnet på fyren i sydspetsen av ön Falster. Den sträckan motsvarar ungefär 11,5 pixel om jag har räknat rätt på högupplösningen. Upplösningen hos användarna blir väl beroende av respektive datorers bildkvalitet.

För övrigt läste jag i bildens beskrivningsfil - "Skapare: unknown". På uggle-sidan http://runeberg.org/nfci/0460.html finns utförliga uppgifter om kartornas tillkomst. Mvh / Mkh 28 maj 2009 kl. 17.17 (CEST)

Jag lade upp dem snabbt och skall komplettera med skapare. /Hedning 28 maj 2009 kl. 21.56 (CEST)

Jättebra! Som Mkh skriver är upplösningen nog så bra den kan bli med tanke på tryckkvaliteten i NF. --Hegvald 29 maj 2009 kl. 11.57 (CEST)

Nja. "Så bra den kan bli" kan jag hålla med om. Det måste få räcka för Wiki-behov. Nej förresten, det är ju Runebergs behov!

Om kvaliteten skulle skärpas kommer det att behövas gigantiska bildfiler. "Tryckkvaliteten i NF" är, för dessa kartor, klart högre än i Hednings nuvarande bildfiler. Vissa klart synliga detaljer (betydelselösa för läsbarheten) i bokstavsgrafiken gissar jag (som inte är grafiker) skulle kräva kanske 30 pixlar för 1 mm stapelhöjd för att uppfylla en grafikers krav. Den nuvarande kvaliteten kan nog räcka för de flesta behov. Mvh / Mkh 31 maj 2009 kl. 23.27 (CEST), pet 31 maj 2009 kl. 23.29 (CEST)

Som ni kan se i sitenotice ovan...

För några timmar sedan annonserade Michael Snow, ordförande för Wikimedia Foundations Board of trustees att:

”

In light of the vote results announced regarding the proposed licensing update, the Wikimedia Foundation Board of Trustees has unanimously passed the following resolution: Resolved that: Whereas the Wikimedia community, in a project-wide vote, has expressed very strong support for changing the licensing terms of Wikimedia sites, and whereas the Board of Trustees has previously adopted a license update resolution requesting that such a change be made possible, the Board hereby declares its intent to implement these changes. Accordingly, the Wikimedia Foundation exercises its option under Version 1.3 of the GNU Free Documentation License to relicense the Wikimedia sites as Massive Multiauthor Collaborations under the Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 license, effective June 15, 2009. The Board of Trustees hereby instructs the Executive Director to have all Wikimedia licensing terms updated and terms of use implemented consistent with the proposal at http://meta.wikimedia.org/wiki/Licensing_update

”

Är det här något för tidningarna?//Hannibal 21 maj 2009 kl. 21.45 (CEST)

Kan någon kortfattat och på svenska förklara vad det innebär? hejkompis (disk) 21 maj 2009 kl. 23.09 (CEST)

Den nuvarande upphovsrättsliga licensen Gnu Free Documentation License är väldigt omständlig att använda bl.a. eftersom en lång bilaga med licenstexten måste bifogas varje kopia av materialet. Creative Commons-licenserna är enklare utformade än Gnu-licenserna (men har i praktiken samma innebörd). Den licens som Wikimedia-projekten hädanefter kommer att använda kallas i korthet CC-BY-SA och innebär att man får kopiera, sprida och redigera materialet på villkor att man 1) redovisar alla upphovsmän och 2) fortsätter upplåta materialet, inklusive eventuella ändringar, under samma licens. Om jag lägger upp ett foto på mig under CC-BY-SA så får du rita dit en mustasch om du vill, kalla det för konst och sedan sälja ditt konstverk, så länge du talar om att jag tog det ursprungliga fotot och att vem som helst får göra samma sak med ditt konstverk. /92.254.216.231 21 maj 2009 kl. 23.20 (CEST)

Vilka tidningar? Jag misstänker att tidningsläsare i allmänhet inte är tillräckligt insatta för att förstå vad som hänt. Begrepp såsom GNU FDL och CC är inte allmänt kända, tyvärr. --Andreas Rejbrand 21 maj 2009 kl. 23.12 (CEST)

Precis. Det här är bra för alla, men för de som bara läser kommer det inte att märkas. Visst förlorar man inget på att skicka ut ett pressmeddelande, men har inte historien visat att pressen skriver om Wikipedia vid alla möjliga tillfällen, förutom när vi skickar ut pressmeddelanden...? /Grillo 21 maj 2009 kl. 23.27 (CEST)

Ska vi inte ändra det här på sidfoten? Kstaden 22 maj 2009 kl. 08.45 (CEST)

Kanske inte förrän det är genomfört... "intent to implement" står det. /Grillo 22 maj 2009 kl. 12.17 (CEST)

Hurra! —CÆSAR 22 maj 2009 kl. 11.42 (CEST)

Underbara nyheter! Vilka projekt och språkversioner gäller detta? Alla Wikimedia-projekt på alla språk? --Ojan 24 maj 2009 kl. 23.14 (CEST)

Har någon talat med Seriewikin (och andra svenska GFDL-sajter) om detta? Måste de införa samma ändring för att behålla licenskompatibiliteten? --LA2 25 maj 2009 kl. 15.53 (CEST)

Jo, jag funderade på det. I och med licensbytet (och uppgraderingen till 1.3 för ett tag sen) blir (blev) det ju omöjligt att importera material från andra GFDL-wikier. Detta borde nog förtydligas i redigeringsrutan och läggas in en blänkare om i sitenotice, när ändringen väl slagit igenom. Den som har lust får ju gärna kontakta andra viktiga wikier. Vad jag vet tillhör User:Bomkia "högsta hönsen" på fzwiki. /Grillo 25 maj 2009 kl. 21.53 (CEST)

Seriewikin kör fortfarande GFDL 1.2 och har ännu inte bytt upp till 1.3, där klausul 11 är den som reglerar övergången till CC-BY-SA. Hur ska man egentligen tolka delkrav "(2) were thus incorporated prior to November 1, 2008" i klausul 11? Betyder det att sajten måste ha växlat till GFDL 1.3 före november 2008? I så fall skulle Seriewikin vara ute ur spelet redan. Eller är det gott nog att köra GFDL 1.2 och först nu byta till 1.3? --LA2 27 maj 2009 kl. 20.56 (CEST)

Jag har meddelat seriewikin om denna diskussion. Mason 29 maj 2009 kl. 18.35 (CEST)

Sajten måste nog redan vara tillgänglig under GFDL 1.3. Antingen genom att ha licensen GFDL utan någon angiven version, eller genom att licensen är "GFDL 1.2 eller senare version". Om sajten bara har licensen "GFDL 1.2" så bör det vara 1.2 som gäller. För att byta till 1.3 måste man då fråga bidragsgivarna om det, och då kan man lika gärna direkt fråga om att byta till CC-licensen.

Wikipedia:Artikelnomineringar

En lite blänkare, gå gärna in på Rilpedia:Artikelnomineringar och lämna era kommentarer, just nu finns nio artiklar (Stureplansmorden, Stavkyrka, Elektricitet i Stockholm, Mary av Teck, Central remdrift, Fräsmaskin, Glödlampa, Ronaldinho och Mose) nominerade samt en artikel är avnominerad, Karelen. Ghostrider ♠ 23 maj 2009 kl. 11.52 (CEST)

Pingstkyrkan Bredäng

Just nu pågår det en SFFR-diskussion om Pingstkyrkan Bredäng som lutar åt konsensus saknas. Det vore toppen om fler kunde säga sin mening där så att vi fick ett tydligt utslag i den diskussionen, för att bättre veta hur vi ska hantera artiklar om frikyrkosamlingar hädanefter. Obelix 23 maj 2009 kl. 15.11 (CEST)

Det är (som oftast) en beklaglig sammanblandning av föremålet (kyrkan, församlingen) och artikeln. Artikeln förklarar inte föremålets relevans. Det betyder att artikeln är dålig, inte att föremålet är irrelevant. Även om den nuvarande artikeln raderas, så kan någon annan skriva en bra artikel om samma föremål. Den nuvarande artikeln saknar till exempel fotografier och texten inleds med att kyrkan "är den enda" i sin förort, vilket inte är en beskrivning av kyrkan, utan en egenskap hos förorten. Det som saknas är inte mer detaljerade regler om vilka frikyrkor eller lättmargarinsmaker som ska tillåtas inträde i Wikipedia. Det som saknas är bättre artiklar. --LA2 25 maj 2009 kl. 01.09 (CEST)

Koordinater krockar med sitenotice

Jag kikade just på Hönshylte skans och noterade då överst i högra hörnet att koordinaterna krockar med länkarna i sitenotice. Går det att göra något åt det problemet, som bör vara likadant för alla sidor med koordinater när det samtidigt finns något meddelande? Åsa L 23 maj 2009 kl. 15.18 (CEST)

Har själv påpekat samma sak på annan plats, men aldrig fått respons. Det ska finnas något skript man kan stoppa in någonstans för att åtminstone jag själv ska slippa se eländet. Har någon en länk där man kan se ett sådant skript? -- Lavallen 23 maj 2009 kl. 20.52 (CEST)

För att få bort sitenotice skriver du

#siteNotice {
        display: none;
}

i Special:Mypage/monobook.css. /Grillo 23 maj 2009 kl. 20.56 (CEST)

Lysande! -- Lavallen 23 maj 2009 kl. 20.57 (CEST)

Detta löser dock inte att oinloggade (och användare utan detta tillägg) fortfarande har kvar problemet. //Sertion ^disk.|Bidrag 23 maj 2009 kl. 21.05 (CEST)

Precis, ytterst få kommer ändra det, så för den absoluta majoriteten kvarstår problemet. Samsas inte koordinaterna och Sitenotice på ENWP? Kan vi inte kopiera vad dom gjort? --Ojan 24 maj 2009 kl. 23.17 (CEST)

Enwiki har samma problem. //Sertion ^disk.|Bidrag 25 maj 2009 kl. 00.02 (CEST)

Dock så kom jag på en möjlig lösning. Dock kräver detta att vi ändrar ganska mycket för att behålla det som vi har det nu. Men ändringen skulle betyda att vi aldrig mer skulle ha problem med koordinaterna.

#bodyContent{position:relative}

Det man får ändra i och med detta är att man istället för som nu, använda positiva top-värden, använda negativa värden för att tvinga upp koordinaterna över artikelrubriken. Alternativt så låter vi alla utmärk-stjärnor och koordinater vara precis under artikelrubriken. //Sertion ^disk.|Bidrag 25 maj 2009 kl. 00.06 (CEST)

Är det samma problem på engelska Wikipedia, ligger inte koordinaterna till höger under artikelrubriken som på en:Helsingborg och krockar inte med något? Det vore för mig den optimala lösningen, men (eftersom den tekniska biten inte är min starka sida) om jag förstår dig rätt går inte det att införa utan att också ändra plats för exempelvis utmärksstjärnorna?--Ankara 25 maj 2009 kl. 00.13 (CEST)

I en:Helsingborg ligger koordinaterna i mallen som är precis under vilket gör att det blir som det blir. /Poxnar ^{(D | B)} 25 maj 2009 kl. 11.25 (CEST)

Kan en administratör avsättas?

Här är några inlägg av en administratör på svenska Wikipedia som gör att man måste ifrågasätta om denna person är lämplig som sådan. Kända svenskar är ointressanta på svenska Wikipedia därför att de är svenskar och det ska vara ett globalt perspektiv. !! Kan man nominera denna administratör för avsättning innan hela det svenska projektet sabbas enligt den principen? 217.209.96.89 23 maj 2009 kl. 20.47 (CEST)

Absolut kan du göra det. Gå till Rilpedia:BOA!--Ankara 23 maj 2009 kl. 20.50 (CEST)

Du har nog misstolkat inlägget. Det är lite luddigt skrivet, men jag skulle gissa att det handlar om att en svensks reaktion på en händelse inte är viktig bara för att personen i fråga är svensk. Om det innebär precis vad det står är det en väldigt märkligt synsätt, men knappast något som rättfärdigar fråntagande av adminskap, som är en ren städåtgärd. Adminskap är ingen maktfunktion. Dessutom skulle du inte få mkt stöd för en begäran för avadministrering eftersom du uppenbarligen agerar i affekt. /Grillo 23 maj 2009 kl. 20.52 (CEST)

För tydlighetens skull, den kursiverade texten här är inget citat! Diskussionen rörde om en fest i Sverige, för att uppmärksamma 100-årsjubileet var relevant för artikeln och om en lista över deltagare på denna fest i Sverige var relevant. Jag tycker inte det.--Ankara 23 maj 2009 kl. 20.58 (CEST)

Kan man anta att en administratör är någorlunda allmänbildad, exempelvis att man känner till att Lindarw, Schollin, Henemark, Sjöberg, Miss Sweden var (delvis ännu är) kända i många andra länder än Sverige? Kan man anta ett en massa internationellt kända personer som framträder överallt i media för att hylla en person på sin hundraåriga födelsedag är relevanta för den personens biografi? Kan man anta att man känner till att en sådan manifestation är notabel genom att vara extremt ovanlig? Kan man alltså anta att det ligger något annat bakom den märkliga redigeringen idag på Mae West än sådant konstruktivt jobb som gagnar Wikipedia? Som man kanske har rätt att vänta sig av en administratör? Med affekterad hälsning, 217.209.96.89

Kan man anta att du har ett intresse i att ta reda på vad administratörsrollen innebär? /Grillo 23 maj 2009 kl. 21.10 (CEST)

Ja, tack, jag fick det nu och läste lite. Och får kanske äta en del av mina ord om administratörer. Det är väl så både med dem som med alla andra att man kan anta att de redigerar på ett konstruktivt sätt som förbättrar projektet, inte saboterar biografiska artiklar genom att ta bort gravbilder och mycket extraordinära hundraårshyllningar. Sabotage eller vandalism kan väl vem som helst bli avstängd för, får man hoppas. 217.209.96.89 23 maj 2009 kl. 21.21 (CEST)

Att personer anser att viss text och bilder inte platsar i artikeln är inte vandalism eller sabotage utan normalt redigeringsförfarande. --Bomkia 23 maj 2009 kl. 21.23 (CEST)

Wikipedia är en wiki, dvs alla kan editera i den och alla, inte bara administratörer, kan ändra vad någon annan skrivit. Kan man inte acceptera det, får man nog svårt att finna sig hemma i ett projekt som detta. / Law_D 23 maj 2009 kl. 21.28 (CEST)

Jag trodde att kvalitet också eftersträvades och uppmuntrades. Där ser man vad man kan inbilla sig. 217.209.96.89 23 maj 2009 kl. 21.32 (CEST)

Något annat som eftersträvas är konsensus, att vi alla gemensamt försöker komma fram till vad som är relevant. Det är sällan lyckat om en enda person kräver att artiklar ska se ut på ett visst sätt bara för att hen tycker så. Om du diskuterar litet lugnare i stället för att kräva administratörers avsättning och tala om sabotage och vandalism tror jag du får lättare att få gehör för dina åsikter. / Law_D 23 maj 2009 kl. 21.39 (CEST)

Om jag ger upp så får jag en betydligt behagligare tillvaro. Tack för mig! 217.209.96.89 23 maj 2009 kl. 21.58 (CEST)

Steve Sem-Sandberg

Det har brytit ut en möjligen principiell intressant diskussion här Diskussion:Steve Sem-Sandberg om vad man skall göra med en författares önskan att tona ned sina första verk och huruvida de ska stå med i litteraturlistan. Flera synpunkter vore bra.--Ankara 25 maj 2009 kl. 10.50 (CEST)

Utmärkelser till veckans samarbete har införts

Nu har 2 st utmärkelser införts till veckans samarbete. Läs mer här eller här. Delta gärna i denna veckas samarbete, Filmfestivalen i Cannes. /Poxnar ^{(D | B)} 25 maj 2009 kl. 13.19 (CEST)

Högsäsong för politikerbilder

Ge er ut i solen och fotografera alla politiker ni kommer över nu inför EU-valet. Det är högsäsong för samtliga partier. Fota alla deras EU-politiker innan de åker till EU. Håll utkik i tidningarna när partierna kommer till er stad och gå ut och fota. Jag tog kort på sossarnas 4 toppnamn idag men även andra partier bör gå att få kort på! /Natox 25 maj 2009 kl. 16.21 (CEST)

Väl gjort och bra tanke. Det vore också intressant att få bilder på tex vallokaler, förfarandet vid poströstande, röstkort, partifunktionärer vid vallokalen, valförättare osv. --Bomkia 26 maj 2009 kl. 14.05 (CEST)

Om jag inte missminner mig, råder dock fotograferingsförbud inne i vallokalerna med tanke på valhemligheten, så utöva lämpligt omdöme vid fotograferandet och fråga först i tveksamma fall. Tomas e 26 maj 2009 kl. 18.29 (CEST)

SCB

Hej försökte mej på att göra en fakta ruta för Abilds församling.

Ni som kan detta var hittar man fakta för de olika församlingarna så man får de hela rätt med folkmängd. --Skåne 26 maj 2009 kl. 13.27 (CEST)

Hej! Skriv in församlingskoden i formuläret på den här sidan och klicka på sök. Välj rätt församling i listan och klicka på fortsätt. Välj nu år, förslagsvis det mest aktuella, och klicka på fortsätt igen. /Frisko ^{(dis.) (bid.)} 26 maj 2009 kl. 15.07 (CEST)

Ok men var tar man reda på denna kod då?--Skåne 26 maj 2009 kl. 16.08 (CEST) Oj såg de sen. Tar tillbaka frågan!

En annan fråga inom detta ämne går de få fram hur stor respektiver församling geografiskt--Skåne 26 maj 2009 kl. 16.13 (CEST)

Via samma länk kan du även textsöka och på så sätt få ut både folkmängd och församlingskod, om den inte sedan tidigare är känd. /Frisko ^{(dis.) (bid.)} 26 maj 2009 kl. 16.41 (CEST)

He he jo jag såg de sen, men hur är de när de gäller församlingens yta geografiskt sätt.--Skåne 26 maj 2009 kl. 17.22 (CEST)

Det vet jag tyvärr ingenting om. /Frisko ^{(dis.) (bid.)} 27 maj 2009 kl. 07.21 (CEST)

Ok tack ändå!--Skåne 27 maj 2009 kl. 09.02 (CEST)

Relevans för enskilda Kalle Anka-album

2007 fanns det en principdiskussion på Rilpedia:Sidor föreslagna för radering/Glöm det! som slog fast att enskilda Kalle Anka-album i stort inte har relevans nog för att ha en egen artikel. Nu har diskussionen blossat upp igen (Diskussion:Fången vid Ångestfloden), och jag skulle vilja att fler kanske har åsikter om detta. Själv anser jag att specifika Kalle Anka-album måste ha en speciell (säg: omvälvande viktig) relevans för att ha en egen artikel, annars passar det bättre på seriewikin. Alltså: se Diskussion:Fången vid Ångestfloden. /Hedning 27 maj 2009 kl. 08.47 (CEST)

Ny resolution om biografier av levande personer

Foundation Board har antagit en resolution som berör även sv:wp, se Wikipediadiskussion:Artiklar om nu levande personer#Resolution antagen av Foundation Board i april 2009. Tex den nuvarande diskussionen på Diskussion:Steve Sem-Sandberg visar det är viktigt vi agerar korrekt och har de funktioner som resolutionen beskriver. Jag klarar själv inte av att tränga igenom exakt vad som kan behövas vidtas, vilket lämpligen diskuteras vidare på dikussionssidan angiven ovan. Wanpe 27 maj 2009 kl. 09.09 (CEST)

Navigator

Hej jag var och kollade på USA:s Wikipedia Lättast är nog att (skriv i sökrutan län [Enter]. Då får man ju upp den svenska artikeln om län. Till vänster finns en lista där man kan få ordet län översatt genom att komma till respetiva språks Wikipedia. Välj [egelska]. Rulla ner till en tabell, längst ner i tabellen finns United States. Klicka på [United States]. Ortet län är nu ordet som de motsvarar på engelska och när man på USA:s motsvarighet till våra län - county. Längre ner på denna sida finns denna rubrik: Number of county equivalents per state. Under denna lite längre ner finns en lista på alla USA:s delstater. Klicka på [Florida]. Nu får man upp en artikel om county i Florida. Rulla ner till man kommet ner till en tabell längre ner på sidan. Klicka på [Alachua County]. Nu är man inne i ett county som heter Alachua County. Under rubriken: Geography finns en ruta med en kompass. Med den kan man lätt ta sig till grann County.

Nu till min fråga om ni går in och kollar på min användarsida så har jag gjort ett försök till mall för en svensk motsvarighet.

Har jag gjort rätt är det nåt mer man måste göra innan man använder den på svenska Wikipedia. Min adress här Användare:Skåneland --Skåne 28 maj 2009 kl. 09.50 (CEST)

USA har ingen Wikipedia, och inte Sverige heller. Exemplet hittas på en:Alachua County, Florida#Geography, på den engelskspråkiga Wikipedian. --BOivİe  28 maj 2009 kl. 10.58 (CEST)

Ok men du hittade rätt iallafall. Kan du se om det är ok den variant jag gjort på min användarsida--Skåne 28 maj 2009 kl. 14.38 (CEST)

Som jag skrivit nedan behövs fler kartor, och en karta som visade ett områdes belägenhet i förhållande till andra vore användbar, gärna en klickbar sådan. Denna "navigator" blir däremot alltför abstrakt. Att bara få veta i vilken kompassinriktning något ligger är mindre intressant än att få en bild av hur gränsen är dragen, hur olika områden buktar in i varandra, hur gränslinjerna ligger i förhållande till olika orter, vattendrag o.s.v. --Hegvald 30 maj 2009 kl. 12.04 (CEST)

De var bara en grej jag hittade på den engelsk talade Wikipedia om de olika (USA:kommunerna) där dom på detta sätt kunde liksom resa till grann kommunen eller liknande. Det är sant en karta är bättre. Hur är de att ta fram en karta med namn på denne som går att klicka om de nu går. Exempel: En karta över Sverige då kommer ju lite av Norge, Finland och Danmark med. Då skulle man kunna klicka på Norge exempelvist och hamnar då på artikeln om Norge. kanske är en svår och avancerat projekt. En annan grej inom kart området. Kartor är inte de nåt Wikipedia själv kan göra. Typ Wikiatlas eller nåt. Ett standard som namn och sånt lätt kunde ändras efter språk. Kan tänka mig att en slags blind karta som underlag.

Ok då skrotar jag Navigatorn, den jag hämtade från engelskspråkig Wikipedia. Tyckte själv den inte var nåt för våran Wikipedia. hälsningar --Skåne 30 maj 2009 kl. 21.20 (CEST)

Nytt häftigt skin

Igår kväll [7] lade utvecklarna in ett nytt häftigt skin för MediaWiki. Det verkar än så länge vara under utveckling, men om någon vecka kanske vi får se det här på Wikipedia. Ett exempel kan beskådas på translatewiki.net. M.M.S. 28 maj 2009 kl. 10.10 (CEST)

Åtminstone i Google Chrome 2.0, Mozilla Firefox 3.07, betaversionen av Safari 4 och Internet Explorer 7 ser skalet väldigt tokigt ut. --Andreas Rejbrand 28 maj 2009 kl. 11.29 (CEST)

Ja, jag skrev ju att skinet är under utveckling, så utvecklarna har vl inte hunnit än :) M.M.S. 28 maj 2009 kl. 13.03 (CEST)

Onödigt att radera "Norlin 37"

Ungefär 13:40 raderade någon den nyss skapade artikeln Norlin 37 som nu blivit en redirect. Jag håller med om att tonen i texten och delar av innehållet inte var encykopedisk(t), men jag tyckte att författaren hade klart seriösa ambitioner och borde kunna omhändertas på ett mer hedrande och uppmuntrande sätt. Jag var just på väg att byta ut "OBSERVERA Detta är bara en start..." mot {{seglingsstub}} när artikeln bara försvann. Vi har inte överskott på skribenter och måste ta hand om dem som självmant gör ett handtag. Om det första bemötandet är en örfil så ... tja, ni förstår nog. /Rolf B 28 maj 2009 kl. 13.50 (CEST)

Flyttar diskussion till Diskussion:Norlin 37 Ghostrider ♠ 29 maj 2009 kl. 12.52 (CEST)

Uppslagsord ska inte inledas med stor bokstav

Bortsett från egennamn ska inte uppslagsorden i ett verk av det här slaget börja med stor bokstav. Det förvirrar stavningen för den osäkre, som kan tro att svensk, blåmes och tussilago ska skrivas med inledande versal (vilket många gör genom engelskt inflytande). Man måste också kunna se skillnad mellan lund och Lund. Låt det utgå ett påbud, att alla artiklars uppslagsord i fortsättningen skrivs med gemen begynnelsebokstav, om de inte är egennamn! —194.15.212.33 (diskussion • bidrag) 28 maj 2009 kl. 16.02, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Uppslagsordet bör ses som en rubrik, en rubrik på svenska skrivs med stor begynnelsebokstav. När det gäller inledningen av artikeln, så bör den första meningen enligt de skrivregler som finns börja med stor bokstav.--Ankara 28 maj 2009 kl. 16.06 (CEST)

Dessutom är det en rent teknisk begränsning som innebär att alla uppslagsord skrivs med inledande versal. /Grillo 28 maj 2009 kl. 16.07 (CEST)

Det stämmer inte riktigt, man kan använda det magiska ordet {{DISPLAYTITLE:}} för att ändra versaliseringen (?) av artikeltitlarna. //Sertion ^disk.|Bidrag 28 maj 2009 kl. 17.09 (CEST)

Rent spontant håller jag faktiskt med TS. Uppslagsordet bör inte ses som en rubrik utan helt enkelt som ett uppslagsord så som det skall skrivas i en text. Hur löser vi detta på ett snabbt och smidigt sätt ;) Mason 28 maj 2009 kl. 20.43 (CEST)

Eftersom versaler som uppslagsord är ett så pass etablerat arbetssätt bör det förmodligen inte "lösas snabbt och smidigt". Jag föreslår att det är kvar som det är, och om det ska förändras alls ska det föregås av en lång diskussion. Detta är knappast en trivial fråga. Till att börja med skulle det behöva en förändring i mjukvaran så att det går att använda gemener som uppslagsord utan magiska ord, som på Wiktionary. /Grillo 28 maj 2009 kl. 21.48 (CEST)

Det är lämpligt att använda det svenska språket på svenskspråkiga WP. Svensk norm är att uppslagsord i uppslagsverk skrivs med inledande versal. Jag tror att förslagställaren skämtar med oss. Janders 28 maj 2009 kl. 21.59 (CEST)

Men engelskspråkiga Wikipedia har ju också inledande versal på uppslagsorden. Så då måste det väl vara en anglicism? Ska vi verkligen lägga oss platt för det engelska inflytandet över svenskan? -- BoıvİE 28 maj 2009 kl. 22.34 (CEST)

Jag tror inte förslagsställaren skämtar. Jag skämtade dock när jag undrade hur detta skulle göras snabbt och smidigt. Jag har ingen större förhoppning att detta kommer genomföras i det närmaste eftersom vi förmodligen inte kan komma överens. Låt oss först se på hur de svenska referensverken Nordisk Familjebok och Nationalencyklopedin gör: NF använder sig av versaler och NE:s nätupplaga använder sig av gemener. Själv tycker jag det är både estetiskt mer tilltalande samt tydligare att använda gemener. Mason 28 maj 2009 kl. 22.57 (CEST)

Jag tror som Janders. Ghostrider ♠ 28 maj 2009 kl. 23.09 (CEST)

Jag testade genom att hoppa mellan de olika språklänkarna i vänsterkanten. Jag gick igenom drygt ett tiotal språk innan jag tröttnade. ALLA började med versal. Och Nordisk Familjebok 2:a och 4:e pappersupplagorna börjar med versal. Men Encyklopedia Britannica pappersupplaga 1964 skriver HELA RUBRIKORDET med versaler. Jag röstar inte för gemena titelord! Mvh / Mkh 29 maj 2009 kl. 00.30 (CEST)

Alla wikipedior använder mer eller mindre samma programvara, varför de är lika... -- Lavallen 29 maj 2009 kl. 09.29 (CEST)

(Börjar om indrag) När man sysslar med språkriktighetsfrågor på svenska är det väldigt bra att kunna underbygga sin ståndpunkt på ett annat sätt än 1) så gjorde de 1921 eller 2) så gör de på engelska eller 3) så står det i min skolgrammatik. Marfuas 29 maj 2009 kl. 00.37 (CEST)

Jag måste erkänna att jag inte riktigt förstår ovanstående diskussion. För mig framstår det som solklart att ett ord i svenskan endast står med versal begynnelsebokstav om det antingen är a) är ett egennamn eller b) det första ordet i en mening. När menar frågeställaren att det bryts mot denna regel inom svenskspråkiga wikipedia? —FredrikT (diskussion • bidrag) 29 maj 2009 kl. 01.23, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Om du slår upp "protein" på svenska wiki hamnar du på uppslagsordet "Protein". Om du slår upp samma ord i band 15 av pappers-NE hamnar du på "protein(er)". Marfuas 29 maj 2009 kl. 01.30 (CEST)

Det hela bygger väl egentligen bara på om man anser att uppslagsordet är en rubrik eller inte. Själv tycker jag att det absolut bör ses som en rubrik. Skillnaden med pappers-NE är ju att det ligger flera ord på samma sida. Så är ju inte fallet här. Som en parentes kan tilläggas att uppslagsordet i programvaran räknas som rubrik ett (1) (alltså det som har ett likamedtecken (=) på var sida). Jopparn 29 maj 2009 kl. 01.42 (CEST)

Ja. Artikelorden är rubriker. Det är därför det inte spelar någon roll om man söker på huvudordet med gemen eller versal begynnelsebokstav, ens om man skriver in ordet i adressfältet. Rubriker inleds alltid med versal. Undantagen är sådant som alltid skrivs med gemener, såsom pH. Sådant löses genom det "magiska ordet" som Sertion nämner ovan. /Grillo 29 maj 2009 kl. 03.39 (CEST)

Inget språk är statiskt eller helt definierat i alla sina beståndsdelar. Ordens stavning och innehåll förändras ständigt, liksom grammatiken. Vi har ett helt annat svenskt språk idag, jämfört med när jag började utveckla mitt språksinne i mitten av 1950-talet. Men för att vi ska förstå varandra och kunna samlas kring "svenskan" måste vi följa en de-factoaccepterad praxis. Det är den, och inte de formella reglerna, som i praktiken sätter ramarna för svenska språket. Grammatik, uppdaterade skrivregler och aktuella ordböcker beskriver den (av de flesta) accepterade situationen. En av dessa praktiska utgångspunkter är att rubriker (oavsett om de består av hela meningar eller enstaka ord) vanligtvis skrivs med versal inledningsbokstav (och utan avslutande punkt). De typograferas vanligtvis på ett annat sätt än omgivande text. En annan norm, som få protetserar mot, är att man (för att värna tydlighet och tillgänglighet) inte ska tillföra irritationsfaktorer - till exempel ovanliga stavningar, ovanliga uttal och ovanliga meningsbyggnader - som bryter mot en i praktiken vedertagen praxis. Man kan tycka att allt detta bör ändras, men det kan knappast vara WPs roll att driva på den utvecklingen. Jag tror fortfarande att någon skojar med oss, men diskussionen är intressant ändå. Janders 29 maj 2009 kl. 08.33 (CEST)

Jag tror också att det hela är trolleri och skoj, men vill ändå poängtera det för mig naturliga i att första bokstaven i artikelnamnet bör vara versal. Varför skulle vi bryta mot den norm som ändå verkar finnas i encyklopedivärlden? Det skulle bara förvirra. /Hedning 29 maj 2009 kl. 09.32 (CEST)

(deindenterar) I de uppslagsverk jag har kollat är det som den som startar frågan säger. I Alf Henrikssons Verskonstens ABC står t.ex.

incision kallas en kort paus i en vers, lämplig att hämta andan i. Mellan en versrad och nästa ligger ofta en incision.

Likaså i Bonniers lexikon står uppslagsordet med inledande gemen om det inte är personnanmn:

honungsblomster (Herminium monorchis), en 10-20 cm hög flerårig orkidé med små, honungsdoftande, gulgröna blommor /---/

Men vi bryter redan mot hur man skriver uppslagsverk, bland nnat genom att vi inte startar artiklarna med sorteringsordet, t.ex. efternamnet i biografier. Dessutom vore detta ett alltför omfattande projekt för att det skulle vara värt det - kraften behövs på annat håll (och tänk alla omdirigeringar som skulle behöva göras om).//--IP 29 maj 2009 kl. 09.42 (CEST)

(@Hedning) Skoj undrar jag iofs om det är, användarens övriga editeringar ser seriösa ut. Om det verkligen är norm inom encyklopedivärlden kan kanske diskuteras, åtminstone verkar det vara en del ovan som är av annan åsikt, men jag är inte säker på det faktum att vissa pappersencyklopedier använder gemen begynnelsebokstav är ett särskilt tungt argument: Som redan påpekats ovan, består en pappersencykopedi av en mängd artiklar på samma sida, medan Wikipedias artiklar är enskilda webbsidor med klar karaktär av fristående artiklar. Jag tror det är en väldigt viktig distinktion – en Wikipediaartikel ger inte samma intryck som en av många artiklar i en traditionell encyklopedi, en Wikipediaartikel har snarare karaktären av artikel i en essäsamling. Artiklarna i en pappersencyklopedi får ytterligare karaktären av bara delar i något stort genom det väldigt kondenserade skrivsättet: Flitigt med förkortningar, uppslagsordet upprepas ofta inte utan ersätts med begynnelsebokstaven med mera, saker som vi direkt avråder från – tvärtom försöker vi få artiklarna att se så "o-pappersencyklopediska" som möjligt. Om artiklarna på svenska Wikipedia ska börja med gemener, får vi alltså helt avgränsade artiklar där första meningen inleds med gementer, men de övriga med versaler. Visst är det bra att arbeta för en korrekt stavning utan onödiga anglicismer i form av versaliseringar, men vår huvuduppgift är väl ändå att vara en encyklopedi, inte en språklära. Dessutom, misstänker jag, kommer många snarast att förvillas av ett artikelutseende som är så ovanligt att det närmast får karaktären av ett typografiskt experiment. / Law_D 29 maj 2009 kl. 09.50 (CEST)

(deindenterar igen) Nu har jag hittat ett modernt exempel på uppslagsverk där man faktiskt har versal, Lisa Winnerlids Perenner. De bästa sorterna från A till Ö. Exempel:

Vipprams
-fyrstjärning ädelsten

Smilacina racemosa

Familj: Convallariacea

Det tar ett tag innan man till fullo /---/

Här är det som någon föreslår ovan, att uppslagsordet står som rubrik. Annars noterar jag att även ne.s nätupplaga har uppslagen med gemen, se målsman.//--IP 29 maj 2009 kl. 12.56 (CEST)

Varför skall vi överhuvudtaget bry oss om hur andra uppslagsverk gör? Vårt upplsagsverk är förmodligen betydligt mer använt än de andra och vi har full rätt att göra som vi vill. Ghostrider ♠ 29 maj 2009 kl. 13.24 (CEST)

jag skrev det jag gjorde troligen med samma avsikt som Law, nämligen att fria frågeställaren från att utpekas som skojare. Jag vill nog hävda att praxis är att ord som i löptext gemeniseras, står i gemen form som uppslagsord i svenska uppslagsverk, och att språkreglerna - i full överensstämmelse med litterära genrers friheter - för uppslagsverk skiljer sig från normal prosa. Hade man börjat en wiki nu hade jag förordat svensk uppslagsverkspraxis, nämligen gemen när det inte är egennamn, men i dagsläget vore denna ändring alltför kostnadskrävande. Man kan å andra sidan hävda att detta som en språkversion av det flerspråkiag Wikipedia bör följa wp-standard.//--IP 29 maj 2009 kl. 13.37 (CEST)

Som Grillo har påpekat ovan, tillämpas detta med små bokstäver redan på Wiktionary. Det är en enkel inställning i programvaran, som vi kan få utförd om vi ber om det. Men det innebär att [[Falk]] (efternamnet) och [[falk]] (fågeln) kommer att länka till olika artiklar. Om man vill länka första ordet i en mening till fågeln, måste man alltså skriva "[[falk|Falk]]en är mindre än örnen", för om man skriver som idag, "[[Falk]]en är mindre än örnen" så går länken till efternamnet Falk. Behovet av förgreningssidor kommer att försvinna i massor av fall. Troligen kommer vi att ha fullt upp i 1 eller 2 år med att sortera ut alla länkar efter en sådan ändring. Det är görbart, men vilka tar på sig det stora arbetet att rätta länkar, som nödvändiggörs av en sådan ändring? --LA2 29 maj 2009 kl. 14.03 (CEST)

På samma sätt som allt arbete gjorts här: lite i taget. Vi har väl aldrig bangat för överväldigande projekt. Hela wikipedia bygger på det. Det var inte alltför länge sedan en stor del av alla artiklar inte var kategoriserade. Mason 29 maj 2009 kl. 14.29 (CEST)

Hur det fungerar i Wiktionary förklaras i wikt:en:Wiktionary:Capitalization. --LA2 29 maj 2009 kl. 14.21 (CEST)

Eftersom Wikipedias artiklar är fristående från varandra och inte ingår i någon lista tycker jag också att det är mest naturligt om artikelnamnet börjar med stor bokstav. Jag tror inte att särskilt många blir förvirrade av detta. I alla artiklar där man inleder med uppslagsordet skulle det också se konstigt ut om artikelnamnet hade liten bokstav och sedan direkt under detta skrevs med stor. Jag tror också som i exemplet med falk ovan att det är ett lättare sätt att redigera artiklar. Höstblomma 29 maj 2009 kl. 15.29 (CEST)

Även om andra uppslagsverk har liten inledande bokstav på uppslagsord som inte är egennamn anser jag att den nuvarande hanteringen med genomgående stor begynnelsebokstav bör behållas på svenskspråkiga Wikipedia. Uppslagsordet uppfattar jag som en rubrik för sidan och då skall det vara inledande versal. Länkar till artiklar fungerar naturligare om det inte görs skillnad mellan ord med liten och stor begynnelsebokstav. Dessutom är minst 80% av alla artikelnamn egennamn, och skall som sådana ha inledande versal. --// jorchr 29 maj 2009 kl. 20.41 (CEST)

Jag tycker det känns som ett onödigt projekt eftersom gemen/versal inte är av samma vikt i en encyklopedi som i en ordlista. Det kanske är på något annat sätt i andra encyklopedier, men vi är inte ANDRA encyklopedier utan vår egen och då måste vi fråga oss om det här är önskvärt för oss? Svaret är nej, tycker jag. Uppslagen ska ses som rubriker och sedan inledes varje uppslag med en mening - ergo versal initialbokstav. /Natox 30 maj 2009 kl. 13.58 (CEST)

Whois på användarbidrag.

På användarbidragen för oinloggade finns det en finess som gör att man kan klicka på Whois, och så kommer det upp en whois-sida. Just nu kommer man till samspades-sida. Jag tycker att domaintools-sida är mer lättöverskådlig. Kan ingen admin byta till domaintools sida på MediaWiki:Gadget-IP-whois.js. Byt bara

var url = 'http://samspade.org/whois?query=' + ip;

till

var url = 'http://whois.domaintools.com/ + ip;

så kommer man till domaintools-sida sen. Eller är samspades sida bättre? Kstaden 28 maj 2009 kl. 17.48 (CEST)

Kan jag väl... MiCkE 28 maj 2009 kl. 19.53 (CEST)

Svwp:s målsättning och syfte

Med anledning av några argument som framförs angående huruvida vi på huvudsidan ska ha artiklar på andra språk, undrar jag om det finns någon officiell förklaring av en wp-språkversions, eller denna wp-språkversions syften och målsättningar? Jag undrar alltså inte vad enskilda användare tycker borde vara en språkversions syften och målsättningar, utan om styrelsen eller något annat beslutsfattande organ på något sätt deklarerat detta.

Jag ställer mig nämligen väldigt frågande till att en språkversions syfte och målsättning skulle vara att förbättra läsarnas förståelse av närbesläktade språk, som har egna språkversioner på wp. //--IP 29 maj 2009 kl. 09.54 (CEST)

Det är inget svar på frågan, men den här sidan kanske kan vara av intresse: m:Meta:Language proposal policy. —CÆSAR 29 maj 2009 kl. 10.25 (CEST)

Det överordnade målet och syften med Wikimedia projekten är att göra kunskap fritt tillgänglig för alla människor. Nedbrutet innebär detta att

• Kunskap - inte skräp inte databasregister etc, enligt WP:INTE etc
• Fritt - via fria licencer
• Tillgänglig för alla människor - via internet eller annat lättillgängligt media, på de språk och i en sådan form att alla människor kan ta till sig kunskapen (informationen)

Dvs den sista punkten menar att sv:wp finns till för att personer som är hemtama på, eller bara kan, språket svenska skall kunna hitta och tillgodogöra sig kunskap och information. Så något stöd i målen för att ha artiklar på första sidan på andra språk finns inte, och om det är en språkövning/kurs som önskas erbjudas, så ligger nog Wikibooks närmare till än Wikipedia (som skall vara en encyklopedi). Om dock detta står i motsats eller ej till målen är väl en diskussionsfråga - communityn brukar ju helt själv bestämma alla praktikaliteter av denna typ. Wanpe 29 maj 2009 kl. 10.40 (CEST)

Det väsentliga är väl det sistnämnda, att vi är fria att själva definiera svenskspråkiga Wikipedias målsättningar, så länge de följer de allmänna principerna för Wikipedia. Någon styrelse som skulle fatta beslut om detta finns inte. Det är via diskussioner som denna man fastslår vad Wikipedia är och inte är. Konsensus dokumenteras i riktlinjer.

De enda dokument eller beslut som är bindande för oss är – om jag förstått rätt – Grundprinciperna och formuleringen och tolkningen av till och med dem är öppen för diskussion.

Wikipedias uppgift är inte direkt att förbättra folks språkförståelse, men jag ser inte att man inte skulle kunna främja språkförståelse och förståelse överhuvudtaget genom projektet. Länkarna till andra språkversioner är ett väletablerat sätt att främja detta mål (också om länkarna främst finns där av andra skäl). Att lyfta fram andra nordiska språk (eller nordiska länder) är utan vidare möjligt utan att detta bryter mot några grundprinciper. Dock verkar flera aktiva medverkande på Wikipedia att motsätta sig (vissa konkreta metoder för) detta, antagligen för att de anser att det stjäl uppmärksamhet av viktigare mål.

Jag tror att diskussionen om främjande av förståelse inom Norden inte skall föras här och nu, där den tar mycket plats och energi. En konsensus om att ändra praxis på denna punkt kan knappast uppnås, givet inläggen i diskussionen för kort tid sedan.

--LPfi 29 maj 2009 kl. 14.17 (CEST)

Sakmässigt verkar frågan löst sig, så jag vill inte riva mer i den. Jag vill dock poängtera att målet och syftet jag skrev ovan inte kan påverkas av communitien (men väl sätten att nå dessa mål). Om sv:wp utvecklades till ett chatforum, nazipedia eller dyligt så kommer WMF stänga ner siten. Också är det entydigt så att sv:wp är till för svenskspråkiga ej svenskar som medborgare. Så ett Nordensamarbete är inte helt relevant, däremot samarbete mellen olika språkversioner. Men varför då just de nämnda, varför tex inte de två samiska språkversionerna? Wanpe 29 maj 2009 kl. 15.35 (CEST)

Ny kartfråga (OpenStreetMap eller något annat?)

Trots den mängden kartor som finns, saknar Wikim/pedia ändå en hel del kartor och det är besvärligt att göra nya. För Sveriges del saknas det bra kartor över landskapen, liksom över socknarna och de äldre lands- och storkommunerna.

Det bästa vore om man hade tillgång till en gemensam GIS-databas ur vilken man för olika ändamål skulle kunna hämta och kombinera olika element (linjer, områden, punkter). Nu tycks folk sitta och knåpa ihop kartor för varje tillfälle, men med en databas skulle man lätt kunna generera en karta för ett nytt syfte. Om man gjorde en ny datafil till en sådan databas, låt säga "medeltidskyrkor i Närke", skulle dess uppgifter vara tillgänglig och gå att utnyttja på nytt om någon vill göra en karta över någon annan delvis överlappande kategori, t.ex. medeltidskyrkor i Örebro län, Strängnäs stift, eller Svealand.

Jag har tittat på OpenStreetMap men är inte säker på om det projektet kan användas på riktigt det sättet. Det verkar starkt fokuserat på just gator och vägar, som namnet anger. Någon som vet mer? --Hegvald 29 maj 2009 kl. 12.05 (CEST)

Jag är ingen expert på OSM, men jag tror det projektet uppskattar de flesta typer av geografisk information. Det svåra är kanske att veta hur man bäst lägger in den, och hur man kan få ut lagom mycket information på bästa sätt. --boİvİe  29 maj 2009 kl. 12.14 (CEST)

Problemet med OSM är väl att gränser och liknande ofta inte är fria. Man kan fråga sig om det går att lägga in de gränser som finns på kommunkartorna här på Wikipedia. Kyrkor lägger i alla fall jag in när jag ser dem när jag är ute och kartlägger, och den mesta data det går att lägga in är varmt välkommen. Läs gärna runt på OSM-wikin för mer info. /Grillo 29 maj 2009 kl. 12.18 (CEST)

Är gränser inte fria? Va? Utveckla... Plrk 29 maj 2009 kl. 14.23 (CEST)

Vadå? Gränserna är ju fastslagna genom beslut av offentliga organ och grunddatat måste ju därmed vara fritt från upphovsrätt. Problemet är väl att databaser över dessa beslut omfattas av katalogskyddet, i den mån den som upprätthåller dem inte avstår från skyddet. Enskilda gränser fås alltså ur olika protokoll och i enskilda fall ur databaser. Jag vet inte om det finns någon rimlig orsak att t.ex. lantmäteriverket inte kunde ge ut sitt data fritt. Sysselsättningseffekten? Kanske Wikimedia Sverige kunde ha ett allvarligt samtal med lämplig instans? --LPfi 29 maj 2009 kl. 14.32 (CEST)

Du har rätt i att det inte finns några samhällsekonomiskt rimliga skäl till att Lantmäteriets (och SMHIs mfl) produktion / data är upphovsrättsskyddat. Det finns inga "sysselsättningseffekter", eftersom Lantmäteriverket är en statlig myndighet med uppdrag från Riksdagen sedan 1628. Wikimedia Sverige borde ta ett allvarligt samtal med politikerna om att Lantmäteriverket borde ge ut mycket mer geodata utan upphovsrätt. I USA är det ingen upphovsrätt för kartor från US Geological Survey. Koios 30 maj 2009 kl. 00.12 (CEST)

Lantmäteriverket är ett affärsdrivande verk. Varför skulle kartor vara "gratis"? Eller varför inte också tågbiljetterna? TV? "Gratis" betyder bara högre skatt. /Pieter Kuiper 30 maj 2009 kl. 00.18 (CEST)

Därför att fria kartdata omfattar stora positiva externaliteter och därför att transaktionskostnaderna med karthandel och upphovsrättskrångel är höga. All kartdata behöver inte vara gratis, men grundläggande kartor borde absolut vara det. Lantmäteriet skulle gå med stora förluster utan skatteintäkter och intäkterna till kartproduktionen kommer i huvudsak från skattemedel, även om de är "affärsdrivande". Genom att hålla upphovsrätt på kartor som finansierats med skattemedel tvingar man samhället att betala för samma vara två gånger: först via skatten och sedan via upphovsrätten. Koios 30 maj 2009 kl. 06.05 (CEST)

Ursäkta, men detta är väl en åsikt om hur du tycker att det borde vara, och inte hur det är? Många offentliga verksamheter del- eller helfinansieras genom avgifter. Bybrynnen är inte rätt forum för att bedriva en debatt, med eller utan mikroekonomiska argument. Påpekandet om skillnaden mellan rätten att citera enskilda offentliga beslut, och katalogskydd för sammanställningar, är väl det som är relevant i sak frågan? Tomas e 30 maj 2009 kl. 15.14 (CEST)

Visst är det väl en åsikt om hur det borde vara. I frågor som är centrala för Wikipedias verksamhetsförutsättningar tycker jag det är helt ok att diskutera missförhållanden och hur de kunde ändras. Ifråga om bilder har ju Wikimedia Sverige tagit en aktiv roll. Det finns inget som hindrar motsvarande ifråga om kartor och kartdata.--LPfi 30 maj 2009 kl. 17.19 (CEST)

Tomas e: Nej, vad gäller själva de ekonomiska effekterna är det fråga om ekonomisk teori och empiri (alltså icke-normativt). Jag påbörjade inte diskussionen om hur det bör ordnas, det gjorde LPfi (helt riktigt, tycker jag). Koios 31 maj 2009 kl. 05.35 (CEST)

Nu har jag inte tid att gå in på det här i detalj, men Lantmäteriets data är, så långt det går, fullständigt upphovsrättsskyddad. Det går alltså inte att hämta sådan data därifrån. Så som vi gjort på OSM för att exempelvis lägga in vägnummer som inte skyltas är att använda Länsstyrelsens vägbeskrivningar i text. Dessa kan användas som ren källuppgift. När det handlar om att kopiera andra kartor, är vi otroligt försiktiga, kanske ibland väl försiktiga. OSM lever, än mer än Commons, på ta det säkra före det osäkra. Visst suger det här, men vår uppgift är inte att vara rättshaverister. Visst bör man kunna föra en diskussion med dem, men att sno datan bara för att "information wants to be free" är inte så vettigt, och skulle nog hårt motarbetas av OSM:s grundare. För övrigt kan man ju fråga sig var de kommunkartor som används på Wikipedia är tagna ifrån, och om de gränser som anges där inte, enligt OSM:s sätt att se på det, kan klassas som plagiat. Jag säger inte att det inte är lagligt att göra så, jag säger bara att det är en arbetsmetod som grundarna av OSM valt att använda sig av. /Grillo 29 maj 2009 kl. 14.42 (CEST)

På vilket sätt som "OSM ser på det", är helt irrelevant för oss. Det som gäller för oss är svensk upphovsrättslagstiftning. Koios 30 maj 2009 kl. 00.12 (CEST)

I de flesta fall är dessutom gränsdragningarna mycket gamla. Historiska, men ofta ännu aktuella, gränsrösen återfinns även via FMIS, även om det givetvis inte är en effektiv metod om man vill rita stora mängder gränser. Taxelson 29 maj 2009 kl. 14.41 (CEST)

Det bästa är såklart att använda en karta vars upphovsrätt har gått ut (t.ex från Nordiskfamiljebok) eller själv gå ut och mäta med gps. Gränserna är alltså inte upphovsrättsskyddade, utan bara återgivningarna av dem. MiCkE 29 maj 2009 kl. 14.49 (CEST)

Är det detta som Grillo menar ovan? Alltså visst, kartorna är förstås inte fria, i den mån de ritats skillt från själva beslutet, men det beslut där gränserna slås fast måste vara fritt från upphovsrätt. Vad gäller nyare gränser är väl protokollet ifråga rätt lätt att hitta, men det blir ju ett oerhört arbete att leta rätt på alla protokoll. I många fall ändå lättare än att leta råstenar med GPS, om man inte råkar bo på orten. --LPfi 29 maj 2009 kl. 15.07 (CEST)

Ja, det är så jag menar och ja, det går att göra så. Jag tror flera gränser är inritade just på det sättet. Det är sämre vad gäller kommungränser dock. /Grillo 29 maj 2009 kl. 15.16 (CEST)

Den största nytta som man kan göra under det närmaste halvåret är att markera det geografiska läget för punktobjekt (byggnader och orter, snarare än floder och gränser) i Wikipedia med mallen {{coord}}. De svenska medeltida kyrkorna är ett sådant exempel. Coord är en mall som fungerar bra för punktobjekt. För linjer (floder, gränser) och ytor (län, länder, sjöar) har vi ingen lika bra mall, men det kanske utvecklas med tiden, så det arbetet kan vi spara till längre fram. För att hittar rätt punkt använder man med fördel koordinatverktyget som användaren Multichill har utvecklat. Ställ in Template: Location dms i vänstermenyn för att få koordinater i grader-minuter-sekunder. När man klickar i kartan dyker rätt mallparametrar upp i rutan under kartan. Ställ frågor på Rilpedia:Projekt geografi/Koordinater. --LA2 29 maj 2009 kl. 16.41 (CEST)

Återigen så torgför Grillo en tolkning av upphovsrätten som inte stämmer och som skrämmer Wikipedias redaktörer till att inte våga bygga ut uppslagsverket. Upphovsrättslagarna är på många sätt väldigt tokiga och begränsande, men så kategoriskt restriktiva som vissa redaktörer här tror, är de inte.

1. Upphovsrätt gäller enbart för vissa utföranden: sådana konstnärliga eller litterära verk som uppnår verkshöjd genom att vara tillräckligt originella. Upphovsrätt gäller inte för verkligheten eller för idéer i sig. Politiska gränser "som sådana", vilka positioner i verkligheten dessa går genom, kan aldrig bli föremål för upphovsrätt.
2. För att erhålla upphovsrätt måste ett kreativt verk uppnå verkshöjd. Det betyder att verket måste vara tillräckligt "originellt". Gränser på moderna kartor är inte det minsta originella, de är resultatet av helt automatiserade processer och gränslinjerna på karta a är exakt likadana som gränserna på karta b (förutsatt att område / projektion är densamma).
3. Grafisk formgivning / typografi saknar upphovsrättsligt skydd enligt svensk upphovsrättslag.
4. Upphovsrättsägare bestämmer inte själva vilka lagar som gäller. Självfallet har upphovsrättsägare som Lantmäteriverket ett egenintresse (de säljer kartor) i att framställa upphovsrätten till de egna kartorna som så restriktiv som möjligt. Men man kan aldrig utgå från vad liknande aktörer själva säger.
5. Upphovsrätten tillåter att man citerar - reproducerar rakt av om man så önskar - från alla slags verk. Hur mycket man får citera skiljer sig mellan olika former av verk. Kartor räknas som en form av "litterära" verk, det betyder att reglerna för att citera från kartor är mycket mer generösa än de som gäller för konstnärliga bilder. Upphovsrättsskyddet för kartor räknas som mycket svagt.
6. Slutligen: Det finns ingen upphovsrätt för politiska beslut och myndighetsbeslut i Sverige. Samtliga politiska gränser i Sverige är reglerade i myndighetsbeslut: detta gäller utan minsta undantag.

Vad betyder allt detta i praktiken: det är 100 % fritt att återge (rita av + publicera) politiska gränser från alla svenska kartor, även de från Lantmäteriverket. Koios 30 maj 2009 kl. 00.12 (CEST)

Ja, som sagt är det mycket möjligt att du har rätt. Det ändrar inte på OSM:s policy att aldrig kopiera från andra kartor. /Grillo 30 maj 2009 kl. 03.31 (CEST)

Vi har redan konstaterat att dina juridiska teorier är högst bristfälliga och tveksamt källbelagda. Det kan tyckas orimligt att politiska beslut och myndighetsbeslut är upphovsrättsskyddade, men såvida det inte finns lagstiftning som säger annat så är text och andra kreativa verk (inkl. kartor och gränser) i dessa beslut lika upphovsrättsskyddade som all annan text och andra kreativa verk (inkl. kartor och gränser). Innebörden i besluten är naturligtvis inte skyddade, men verken i sig är det likväl - och hur galet det än tycks att det är så så är det fortfarande så. Ditt påstående om att grafisk formgivning och typografi saknar upphovsrättsligt skydd enligt svensk lagstiftning är naturligtvis rent nonsens - varför skulle grafisk formgivning och typografi sakna upphovsrättsligt skydd? Teckensnitt är lika upphovsrättsskyddade här som på alla andra håll, d v s lika mycket som alla andra kreativa verk. Precis som vi konstaterat tidigare verkar det vara rena påhitt från din sida att det finns olika regler på hur mycket man får citera från olika former av verk, att kartor skulle vara litterära verk, och att man skulle få reproducera rakt av. Slutligen, återigen: illustrationer som används på svenska wikipedia måste ligga på wikimedia commons, och wikimedia commons kräver mer än bara eventuella motsvarigheter till "fair use" (även om du fick citera ett helt verk skulle du fortfarande inte kunna säga att det var ditt), det kräver total frihet enligt både svensk (uppladdarens land) och amerikansk (WMFs placering) lagstiftning. Vad betyder allt detta i praktiken? Jo, att det är uppenbart förbjudet att rita av och återpublicera Lantmäteriverkets kartor som sina egna, samt att Koios fortsätter prata strunt trots att hn förlorade by default i förra omgången. Plrk 30 maj 2009 kl. 15.14 (CEST)

Det inte bara kan tyckas orimligt att myndighetsbeslut skulle vara upphovsrättskyddade, utan det finns de facto lagstiftning som explicit undantar dessa från upphovsrätten, i Sverige Upphovsrättslagens 9 §. Tyvärr undantas kartor från detta undantag enligt paragrafens andra stycke (och informationen i kartan kan kanske omfattas av katalogskydd). I Finland har man valt en annan väg och här saknar kartbilagor upphovsrätt (då kartan är uppgjord för beslutet). --LPfi 30 maj 2009 kl. 17.19 (CEST)

Kort sagt kan man säga att Koios för sin kamp på fel plats. Om man vill ändra på Wikimedia Commons bildpolicy tar man förslagsvis upp debatten där. Vill man ändra på OSM:s policy om att inte rita av andra kartor tar man upp den debatten där. Svenska Wikipedias bybrunn är inte ett allmänt beslutsforum för alla ideella projekt på Internet. /Grillo 30 maj 2009 kl. 17.38 (CEST)

Jag för ingen "kamp", jag bara utgår från den lagstiftning som gällt i decennier. Det är du, Plrk och andra som försöker föra in nya, mycket mer restriktiva upphovsrättstolkningar. Jag stöder den policy som Commons har idag: den policyn tillåter att man citerar information även från kartor. Koios 31 maj 2009 kl. 06.08 (CEST)

Svenska Wikipedia har behov av kartor och är (antar jag) större än den svenska representationen på Commons eller OSM. Jag tycker det är naturligt att föra en diskussion här om det gäller att påverka dessa frågor. Frågan måste förstås hanteras vidare annanstans, vad gäller politisk aktivitet t.ex. via Wikimedia Sverige.

Men till saken. Jag antar att det problematiska inte är det egentliga upphovsrättsskyddet utan katalogskyddet. Kartor kan väl uppfattas som databaser (i och för sig lös spekulation från min sida) och då kan OSM inte utnyttja citaträtt eller eventuell frånvaro av verkshöjd: OSM strävar ju efter att upprätta en motsvarande komplett databas. Motsvarande gäller Commons.

Jag måste ännu återkomma till Plrks inlägg. Förutom att myndighetsbeslut inte är skyddade så hänförs faktiskt kartor till litterära verk (det står explicit i lagens första paragraf) och typsnitt torde behandlas annorlunda än andra kreativa verk (annars skulle de vara svåra att använda). Det är bra att å ena sidan uttrycka sig försiktigare då man inte behärskar området, å den andra kolla pålitliga källor (själva lagen är faktisk ofta riktigt läslig!) innan man tar för stort intryck av diskussioner lekmän emellan.

--LPfi 30 maj 2009 kl. 22.16 (CEST)

Självfallet har du rätt, LPfi (Plrk pratar dessvärre helt i nattmössan)! Myndighetsbeslut är inte upphovsrättsskyddade enligt URL 1 kap. 9 §:

”

"9 § Upphovsrätt gäller inte till: 1. författningar, 2. beslut av myndigheter, 3. yttranden av svenska myndigheter..."

”

Samtliga politiska gränser i Sverige (län, kommuner, socknar mm), är upprättade enligt beslut av myndigheter. Hur medför detta att det inte går att upphovsrättsskydda gränslinjerna på kartor? Jo, genom att en kartritare alltid kan hänvisa till myndighetsbesluten som källan för gränserna. Även om en viss gränslinje på karta B följer linjerna på karta A, går det inte att visa att B kopierats från A, om konstruktören av B hänvisar till myndighetsbesluten. I vissa specialfall kan kanske en gränslinje upphovsrättsskyddas, om själva linjerna omfattar såpass originell dekoration att dessa får verkshöjd av den anledningen. Men det är inte aktuellt för kartor på Wikipedia.

Och här är meningen som borde få Plrk att skämmas en smula; uppenbarligen har han inte ens skummat igenom Upphovsrättslagen! URL 1 kap. 1 §:

”

Till litterära verk hänförs kartor, samt även andra i teckning eller grafik eller i plastisk form utförda verk av beskrivande art.

”

Koios 31 maj 2009 kl. 06.08 (CEST)

Så här tolkar jag syftningen i §9 andra stycket: Upphovsrätt gäller dock för kartor som ingår i beslut av myndigheter. /Ainali 31 maj 2009 kl. 13.29 (CEST)

Ingen vinner något av att vi sitter och kastar skit på varandra, så kommenterar om nattmössor osv undanbedes. Som du själv säger är inte myndighetsbeslut upphovsrättsskyddade - detta har heller ingen hävdat! Det man inte får göra är att kopiera en annan karta. Det vill säga: du får inte sitta och plotta en gräns i OSM:s redigeringsprogram baserat på hur gränsen ritas på Google Maps eller Eniro etc (eller, som nämnts ovan, även om myndighetsbeslutet har en kartbilaga som markerar gränsen). Däremot får du rita gränsen baserat på en beskrivning i skrift hur gränsen går. Dessutom kan man förstås rita en punktmarkering av gränsen vid de skyltar som markerar gränser längs vägarna. Tyvärr förekommer ju dessa skyltar främst längs större vägar.

"Ingen kan veta om jag kopierat från en annan karta eller gör de själv" är ett inte speciellt bärande argument. På det viset kan hela OpenStreetMap falla. Visst är det aldrig någon som kan bevisa om jag verkligen varit ute med min gps och loggat det där området, men valt att behålla filen med loggpunkterna på datorn istället för att ladda upp den till databasen. Hela projektet bygger på att man litar på att andra gör rätt, dvs det klassiska Förutsätt gott syfte. Att rita av andra kartor för att andra inte kan bevisa att man inte gjort så, känns främmande. Ungefär lika främmande som att påstå att man exempelvis skapat ett vapen från grunden för att ingen kan bevisa huruvida man tittat på blasoneringen eller en annan version av vapnet.

Det här handlar alltså om ärlighet. Vi ska följa lagen samt de olika projektens principer (diverse internetprojekt kan förstås välja att vara mer restriktiva än vad upphovsrätten medger, om de så önskar, exempelvis har ju svwp valt att inte tillåta bilder med hänvisning till citaträtten, trots att vi förmodligen kunnat göra det), och inte försöka vrida på dem och hitta kryphål bara för att vi tycker att det hade varit bättre så. Visst, det hade varit bra och till och med önskvärt om Lantmäteriets kartor varit fria för alla att använda, men i dagsläget är det inte så och då kan vi tycka hur mycket vi vill men det förändrar tyvärr inte faktum. /Grillo 31 maj 2009 kl. 16.31 (CEST)

Desutom stämmer inte "Ingen kan veta om jag kopierat från en annan karta eller gör de själv". Att det är omoraliskt att ljuga om källan är en sak, men det är fullt möjligt att källan man använt har felaktigehter som inte finns i källan man påstått sig använda. Det betyder dels att fel som senare hittas i mellanhandens uppgifter inte lika lätt kommer att korrigeras, dels att OSM kan råka ut för allvarligt trubbel. --LPfi 31 maj 2009 kl. 18.13 (CEST)

Det är Grillo som gör misstaget att blanda in OpenStreetMap. Sluta med det, Grillo! OpenStreetMap har (på goda grunder) en paranoid inställning som går mycket längre än lagen kräver. Men här på Bybrunnen är inte rätt ställe att diskutera OpenStreetMaps interna regelverk. Här är frågan vad vi kan göra för att förbättra Wikipedia. Och då är punkt-koordinater med mallen {{coord}} svaret. Idag får man för varje koordinat en länk som leder till olika kartsajter, men i framtiden kan man få en hel kartbild (från OpenStreetMap) inbakad i artikeln, centrerad på koordinaten och i lämplig skala. Kanske kunde gränslinjer också vara intressanta, men exakt hur skulle de användas i Wikipedia? --LA2 31 maj 2009 kl. 19.03 (CEST)

Frågan berörde en fri GIS-databas, vilket syftet med OSM är att framställa. /Grillo 31 maj 2009 kl. 19.14 (CEST)

Koordinaterna för vägverkets komungräns etc skyltar är ingen bra idé. De är ofta placerade med ganska stor tolerans, beroende på var det ur trafiksynpunkt är bäst att ha dem. Kartor som i många fall är fria (PD-old) finns på lantmateriet.se, även om det inte är helt enkelt att överföra gränser från sådana kartor till moderna koordinatangivelser. Visst kan koordinatangivelser (med coord-mallen, inline) för råstenar vara relevanta åtminstone i sockenartiklar? Gränserna är ju sedan ofta linjära. Taxelson 31 maj 2009 kl. 20.03 (CEST)

Ta bort år- och datumlänkar

När jag städar artiklar är den vanligaste operationen jag utför att ta bort länkar som inte tillför något till ämnet. Ofta handlar detta om datum eller år. Det är inte ovanligt att hitta meningar som: "I en artikel publicerad den 3 april 2001 skrev Bergström..."

Detta är också tydligt i fallet födelse- och dödsdatum. Varför skulle någon som har sökt efter Lasse Kronér vara intresserad av att läsa om lanseringen av Volkswagen Golf i Sverige eller en lavin i Peru?

Jag föreslår att vi tar över engelska Wikipedias principer och sätter en bot på att rensa bort alla länkar till rena datum- och årartiklar (länkar i kronologiartiklar går ju att undanta). Eftersom 80–90 procent av alla datumlänkar är onödiga innebär det mindre arbete att ta bort alla länkar och sedan börja om med att lägga tillbaka länkar där de verkligen kan fylla en funktion som i USA:s självständighetsförklaring och kronprinsessan Victoria. Jacob Lundberg (d) 29 maj 2009 kl. 13.53 (CEST)

Bra tanke. Länkar i artikeltexter drar uppmärksamheten till sig och bör därför bara användas för att stödja ämnet eller förståelsen av texten. Länkar som bara läggs in för att de har sidoeffekter bör döljas så att de inte stör läsarens flyt. /Rolf B 29 maj 2009 kl. 14.06 (CEST)

På vilket sätt stör länkar av det här slaget läsningen? Jag tycker att det här det enda sättet som årtalsartiklarna kan användas, tar vi bort länkarna till dem kan vi lika gärna radera dem på samma gång. MiCkE 29 maj 2009 kl. 14.11 (CEST)

Om någon är intresserad av vad som hände 1953 så söker man ju efter det. Därifrån är det ju sedan naturligt att länka vidare till 1954 etc. Sedan är det inte svårt att komma på tillfällen där det är lämpligt att länka årtal, t.ex. 11 september-attackerna eller andra världskriget där årtalen är förknippade med händelsen. Men antalet irrelevanta länkar överstiger vida antalet relevanta. Jacob Lundberg (d) 29 maj 2009 kl. 14.17 (CEST)

Jacob har naturligtvis helt rätt, datumlänkar tillför nästan aldrig någonting i artiklarna. Ibland kan dock vissa datum länkas, men bara om de är relevanta i sammanhanget. xenus 29 maj 2009 kl. 14.36 (CEST)

Varför göra detta till en principfråga? Lämpligen tar man bort överanvända datum- och årslänkar, men där de är vettiga att ha har man kvar dem. Det behöver inte vara allt eller inget. /Grillo 29 maj 2009 kl. 14.37 (CEST)

Jacob, jag förstår inte ditt argument "Om någon är intresserad av vad som hände 1953 så söker man ju efter det". För i så fall kan vi ju ta bort alla länkar ur Wikipedia. Allting går ju att söka efter... Jag måste ha missat någon del av resonemanget. --LA2 29 maj 2009 kl. 14.45 (CEST)

Artikeln USA har en naturlig koppling till Barack Obama. Många som letar information om USA kan rimligen vara intresserade av Barack Obama. Folk som letar information om Lasse Kronér är knappast intresserade av 1962 eftersom det som står i den artikeln inte tillför något för att förklara eller fördjupa Kronér-artikeln. Jacob Lundberg (d) 29 maj 2009 kl. 14.56 (CEST)

Jag är inne på Mickes linje, på vilket sätt stör länkarna? I en biografi tycker iaf jag att det är bra att t.ex. födelseår och datum är länkade. Ju fler länkar i en artikel desto bättre enligt mig (inom rimliga gränser), det triggar bara läsare att klicka vidare, och vidare och vidare... Ghostrider ♠ 29 maj 2009 kl. 14.46 (CEST)

Omedvetet ger man ord i en annan färg en större betoning när man läser. Rätt använda bör länkar därför framhäva det viktiga i en mening. Jämför hur kvällstidningarna fetar personnamn och läroböcker nyckelbegrepp. Jacob Lundberg (d) 29 maj 2009 kl. 14.56 (CEST)

En persons födelseår är alltid intressant för personlighetens utveckling. Bessemerprocessen uppfanns 1855 när Alfred Nobel (född 1833) var 22 år gammal och infördes i Sverige tre år senare. Alfred befann sig då i Sankt Petersburg och återvände till Sverige 1863. Då var han redan inriktad på kemi och sprängämnen, och missade metallurgins nya möjligheter. Sådana händelser måste man kunna sätta i relation till varandra för att förstå historiens gång. Enkla länkar till artikeln om årtalet är förvisso ett primitivt verktyg, men att avskaffa länken är inte en förbättring. Att även länka födelsedagen har kanske mer ett kuriosavärde: Man upptäcker att två personer har samma födelsedag, om än fler år isär. --LA2 29 maj 2009 kl. 14.57 (CEST)

Ditt exempel faller då det inte står något om Bessemerprocessen i 1833 och ingenting om Alfred Nobel i 1855. Således fyller inte årtalsartiklarna den funktion du antyder. Jacob Lundberg (d) 29 maj 2009 kl. 15.07 (CEST)

[redigeringskrockar] En vanlig läsare är kanske inte medveten om årtals- och datumartiklarna, sådana finns ju sällan i vanliga encyklopedier. Man kan alltså inte utgå från att folk slår upp årtalet.

Det kan vara intressant att få en uppfattning av den tid då något hände, i synnerhet om man inte är särskillt insatt i den tidens historia. Aha! Han dog då napoleonkrigen pågick och ångmaskinen gjorde triumftåg på vissa områden. Tyvärr fyller ytterst få årtalsartiklar denna funktion och jag misstänker att de inte kan göra det i den form de nu har. Datumartiklarna torde vara ännu värre (vad gäller denna funktion).

De händelser som omskrivs i årtalsartikeln är helt enkelt för få eller irrelevanta för att ge en uppfattning om den tid det handlar om. En revolutionerande uppfinning som präglade tiden kan ha gjorts ett eller tio år tidigare. En strävan att göra bättre årtalsartiklar illustreras av en:1345, länkad från Rilpedia:Årskrönikor. Det är möjligt att sådana artiklar fyller funktionen, men det är knappast realistiskt att få sådana för varje år – och artikeln borde dessutom vara väldigt väl strukturerad för att inte vara frustrerande genom sin textmassa (samma gäller t.ex. 1973, som också ges som exempel).

--LPfi 29 maj 2009 kl. 15.01 (CEST)

Håller med om att det kan vara relevant att länka vissa årtal. Men i USA:s självständighetsförklaring tycker jag det är ganska irrelevant att föreslå att läsaren ska övergå till att läsa om allt som hände den 3 september ett godtyckligt år bara för att Storbritannien erkände koloniernas självständighet 1783 just detta datum. Det är helt ovidkommande för artikelämnet. Dessutom kan man lätt ta det som en länk till "3 september 1783", men då misstar man sig, för datum och år är två separata länkar. Jag tycker att blåa länkar ska väljas så att de tjänar artikelns ämne. Jag vet inte om LA menade att vi alltid borde länka vartenda länkbart ord bara för att det går, men det tycker inte jag. Däremot är jag inte motståndare till markörer som underlättar årtalsartiklar, men de ska inte lysa i blått om det inte är till fördel för artikeln. På mitt jobb finns en skylt som visar var nödutgången är, men ingen skylt vid nödutgången visar var mitt arbetsrum är. Allt som är relevant åt ena hållet måste inte vara relevant åt det andra. /Rolf B 29 maj 2009 kl. 15.02 (CEST)

Jag syftade på att länka till 4 juli. Jacob Lundberg (d) 29 maj 2009 kl. 15.07 (CEST)

Att avlänka är väl ganska onödigt? Nya länkar kommer ändå alltid skapas. Låt det stå. Det räcker väl att uppmana att inte skriva så många länkar i framtiden. J 1982 29 maj 2009 kl. 15.06 (CEST)

Jag tycker det är väldigt intressant att veta vad som har hänt samma tid som något. T.ex. vad hände när Cicero föddes. Vill jag veta vad som hände 1953 så går jag till 1953 och klickar på "Sidor som länkar hit" för att inte missa något. Att ta bort länkar är som att wikipedia skall sluta vara en wiki. --NERIUM 29 maj 2009 kl. 15.06 (CEST)

En länk är inte till för att agera fet stil, till det har vi fet stil. Länkarna finns till för att folk lätt skall komma åt annat material i encyklopedin. Om länkarna är störande för läsningen bör vi i första hand ändra färg på länkarna, inte ta bort dem. MiCkE 29 maj 2009 kl. 15.07 (CEST)

Relevanta länkar ska synas, annars förstår man inte att de erbjuder hjälp. /Rolf B 29 maj 2009 kl. 15.14 (CEST)

Med för många länkar blir det svårare att se vilka länkar som verkligen är relevanta.

Hur som helst lär svenska Wikipedia anpassa sig efter en-wp så småningom, som det brukar bli. I nuläget länkar exempelvis Barack Obama till 4 augusti 1961 medan en:Barack Obama inte gör det. Jacob Lundberg (d) 29 maj 2009 kl. 15.18 (CEST)

[redigeringskonflikt] Jag instämmer med Nerium, LA2 med flera. Visst bör man inte överlänka årtla i själva löptexten, men födelse- och dödsår tycker jag definitivt skall länkas - det bidrar till att sätta in personer i ett allmänhistoriskt sammanhang. /FredrikT 29 maj 2009 kl. 15.20 (CEST)

Här håller jag i huvudsak med FredrikT. Jag ser inga problem med att länka födelse- och dödsår, och åtminstone centrala årtal i en kronologisk framställning kan gott vara länkade. Jag brukar nog se historiska och biografiska artiklar som är både över- resp. underlänkade i detta avseende. Visst kunde man trimma bort vissa länkar, men någon gigantisk "operation utresning" har jag svårt att se poängen med. Datum/dagar kan man möjligen fundera på om det är lika centralt att länka som årtal. Tomas e 29 maj 2009 kl. 16.36 (CEST)

De flesta verkar ändå tycka att datumlänkar kan tas bort? Jacob Lundberg (d) 29 maj 2009 kl. 15.24 (CEST)

Tvärt om säger ju alla utom du att det kan vara relevant att länka årtal, dessutom jobbar vi efter koncensusprincipen, inte efter något typ av majoritetsstyre. MiCkE 29 maj 2009 kl. 15.31 (CEST)

Instämmer med Micke. Vad jag kan se är han, jag, Grillo, LA2, Ghostrider, J 1982 och Nerium alla för bibehållna årtlaslänkar (med förnuft) medan endast Jacob Lundberg, Rolf B och Xenus vill ta bort dem. /FredrikT 29 maj 2009 kl. 15.34 (CEST)

Jag syftade på datum (dag och månad), inte år. Förutom J 1982 nedan (läste fel) Ingen har argumenterat för att behålla datumlänkar. Jacob Lundberg (d) 29 maj 2009 kl. 15.41 (CEST)

Jag tolkar diskussionen som att de flesta anser att en sådan här redigering är vettig. Jacob Lundberg (d) 29 maj 2009 kl. 15.53 (CEST)

Jag tror årtal är mer intressant än datum. Datum är ju sådant som är i tidningar, radio och TV (29 maj, vad hände i dag 1973, 1998 och liknande...). Men vilket årtal någon är född säger ju vilken i tid den personen växte upp. J 1982 29 maj 2009 kl. 15.28 (CEST)

Jag sa "Håller med om att det kan vara relevant att länka vissa årtal", så jag är alltså inte fullt så restriktiv som FredrikT slöt i hastigheten. /Rolf B 29 maj 2009 kl. 15.38 (CEST)

Datumlänkarna är också bra att ha när de har en funktion åt andra hållet, som till exempel Special:Länkar_hit/1953. Men man sådant som "3 april 2001 skrev Bergström" bör inte vara länkad. /Pieter Kuiper 29 maj 2009 kl. 15.39 (CEST)

Jag håller med om att det finns lite väl många länkar. Vad gäller "vad länkar hit?", ger de fem första länkarna som går till "vanliga" artiklar från 1734 att Carl von Linné det året gav sig ut på sin dalaresa, att han passerade Bjursås, att Hedvig Eleonora kyrka, Stockholm möjligen fick ett nytt orgelverk, att Lunds stift fick ny biskop och att byggandet av Svartsjö slott påbörjades. Med möjligt undantag för dalaresan tycker jag inte sådana händelser för det mesta varken kräver eller ger något närmare sammanhang.

andejons 29 maj 2009 kl. 15.44 (CEST)

Enligt den enkla undersökningen ovan är alltså 80 procent av årtalslänkarna irrelevanta, i linje med min uppskattning ovan om 80-90 procent. Därmed innebär det mindre jobb att ta bort alla årtalslänkar och lägga tillbaka dem där de verkligen behövs (Linnés dalaresa). Jacob Lundberg (d) 29 maj 2009 kl. 15.53 (CEST)

Ett mycket märkligt sätt att resonera, enligt mitt sätt att se på Wikiarbete. Du vill, på grunder som långt från alla håller med om, genomföra en oselektiv massåtgärd (snabbt botarbete?) vilket sedan kommer att kräva ett manuellt, selektivt arbete med att i tiotusentals eller hundratusentals fall återinföra dessa. Det senare arbetet skulle vara ofantligt mycket mer tidskrävande än det första. Selektiv borttagning är för mig det enda principellt tänkbara, förutom att jag inte håller med dig om att länkningen i sig är ett så stort problem. Tomas e 29 maj 2009 kl. 16.42 (CEST)

På samma sätt som jag har börjat tycka det är överdrivet jämt länka till Sverige och svenska, så tycker jag det är överdrivet länka till datum i nutid. Däremot sätter jag aktivt in länkar för år före 1900. Så jag ser inget behov av generell ändring, låt tiden ha sitt lopp för en successiv förskjutning hur detta görs. Wanpe 29 maj 2009 kl. 15.47 (CEST)

Utan att ha hunnit läsa igenom hela diskussionen här tycker jag inte det är en bra idé att ta bort alla datumlänkar vid t.ex. födelse- och dödsdatum, så som de gjort på engelska wikipedia. Jag tycker inte de stör och om man, när man läser om en person, blir nyfiken på vad som har hänt det året eller datumet, är det smidigare att bara kunna klicka än att behöva söka på det. Entheta 29 maj 2009 kl. 15.56 (CEST)

Något som framskymtat i denna diskussion är att årtalsartiklarna ofta ger en ganska plottrig och närsynt bild. Det är för mycket frimärkssamling för min smak. Jag tycker att det hade varit bättre med artiklar som sträcker sig över längre perioder än ett år. Det togs också upp när införandet av årsartiklar diskuterades, men sedan tappades det tyvärr bort igen. Ska man drömma fritt, borde vi ha genomtänkta översiktsartiklar över olika tidsperioder som fångar de viktigaste dragen. Inspirerad av det skulle läsaren sedan ha möjlighet att begära fram listor över händelser som berör litteratur, politik, teknik eller ett visst land osv inom denna period - ett slags tillrättalagd databassökning alltså. Men kanske är detta en diskussion som borde föras under egen rubrik. /Rolf B 29 maj 2009 kl. 16.02 (CEST)

Inte heller jag tycker att datumlänkar saklöst kan tas bort. Vissa användare kanske är intresserade av vilka samtida en författare, politiker eller någon annan känd person hade, eller, som Entheta nämner, vad som hände det datumet. Det påminner kanske om "Vad hände denna dag?"-spalten i en del tidningar, men oavsett vad vi tycker om ett sådant intresse finns det ingen anledning att förhindra det. Vi ska väl inte tala om för användarna vilka intressen som är "rätta" och vilka som är "felaktiga"? Dessutom, att vi skulle begränsa oss till dag- och månadsdelen var inte det ursprungliga förslaget – där framgick det tydligt att även årtalsdelen avsågs. Och varför ska vi lägga ner energi på att avlänka bara den delen av datumangivelserna? Det förändrar knappast artiklarnas utseende, och gör absolut ingen skada. / Law_D 29 maj 2009 kl. 16.07 (CEST)

Det blir plottrigt med för många länkar. Se t.ex. denna artikel som var svårläst innan det rensades bland länkarna. Jacob Lundberg (d) 29 maj 2009 kl. 16.14 (CEST)

Jag tycker dock verkligen inte det var bra att ta bort wikilänkar till uppslagsord som propaganda och hegemoni, särskilt inte det sista som det nog är många som inte vet vad det betyder. Istället för att bara kunna klicka måste man nu söka på det. Wikilänkar är bra, tycker jag. Entheta 29 maj 2009 kl. 16.25 (CEST)

Rensningen blev verkligen inte bra. Varför skall det inte länkas till ord som hegemoni. --NERIUM 29 maj 2009 kl. 16.26 (CEST)

Det blir plottrigt med för många länkar av vilket slag det vara månde, speciellt om de upprepas, som fallet var i artikeln ifråga. Men det gäller alla typer av länkar. Det är ett utmärkt argument varför vi inte ska länka meningslösheter; men till frågan om datumlänkars relevans tillför det litet (speciellt som det inte var några sådana länkar som togs bort ur artikeln). Dessutom håller jag med om att rensningen blev en smula för sträng, jag kan ge egna exempel (fast då borde jag kanske lägga upp ett nytt ämne?) / Law_D 29 maj 2009 kl. 16.33 (CEST)

Sådana här diskussioner blir väldigt subjektiva. Den som har förstått ordet hegemoni och inte behöver klicka på det längre, ser länken som onödig och vill ta bort den, utan att tänka på att andra läsare har behov av att få det ordet förklarat. Den som tycker den blå länkfärgen är störande kanske borde ändra sina personliga inställningar till en mörkare blå nyans, som bättre smälter samman med den olänkade svarta texten. --LA2 29 maj 2009 kl. 16.45 (CEST)

Håller helt med LA2 här! Tomas e 29 maj 2009 kl. 16.47 (CEST)

Jag instämmer. Entheta 29 maj 2009 kl. 16.49 (CEST)

Jag som ganska ofta klickar på datum- och årtalslänkar finner det lite stötande att det i diskussioner då och då påstås att ingen är intresserad av sådant. /Dcastor 29 maj 2009 kl. 16.58 (CEST)

Jag, liksom Dcastor och andra, gillar att klicka på årtal och datum utav ren nyfikenhet. Ser inget störande i alls att ha kvar dem. Hallabro 29 maj 2009 kl. 17.01 (CEST)

Med risk för att låta tjatig så instämmer jag med ovanstående. Ghostrider ♠ 29 maj 2009 kl. 18.20 (CEST)

Med risk för att låta ännu tjatigare så instämmer även jag med ovanstående. // Castrup 29 maj 2009 kl. 18.25 (CEST)

Jag vet att det låter tjatigt att jag också instämmer, så det är mer än en risk. Personligen är jag också förtjust i årtalslänkar vid vissa mer lustbetonade aktiviteter som jag använder WP till(t ex frågetävlingar i radio eller populärvetenskapliga tidningar), där det mycket snabbt, lätt och smidigt går att få reda på inte bara vilket år JS bach föddes, utan vilken "känd kompositör" som föddes året X. Nu är kanske inte WP i första hand till för korsordslösare, men då jag a) inte kan se något problem med datum- och årtalslänkar, dvs inte kan se varför ett WP utan dem skulle bli bättre än ett WP med dem, b) således anser att det vore ett stort jobb i praktiken i onödan att befria WP från dessa länkar och c) anser att länkarna ändå faktiskt tillför något (stilla folks nyfikenhet, korsordslösning etc). Dessutom köper jag LA2:s argument ovan om att sätta saker i sitt sammanhang. Att just de exempel han nämner kanske inte nämns i de årtalsartiklar de kunde nämnas gör inte alls att argumentet faller; det kan snarare ses som ett tecken på att årtalsartiklarna ska utvecklas än att de ska tas bort. Och nej, givetvis kommer inte alla årtalsartiklar att bli långa, fylliga artiklar, men det är en del av WPs utveckling. Nitramus 29 maj 2009 kl. 18.36 (CEST)

Låt inte länkdiskussionen handla om färg. Det handlar om avsikt, en del av det som texten försöker förmedla. Precis som läsaren värderar varför författaren väljer ett visst ord i en mening eller en viss bild, söker läsaren förstå meningen med att ett ord gjorts till en länk. Länkar är ett fantastiskt hjälpmedel, en stor fördel för oss jämfört med tryckta böcker. Men som med allt annat så blir det mest effektivt om det varken över- eller underanvänds. Att ha länkar men låtsas som om de inte finns tror jag inte alls på, inte annat än i de fall där länken bara används för någon sidoeffekt. /Rolf B 29 maj 2009 kl. 17.02 (CEST)

Även om man vet vad hegemoni, eller annat ord, betyder så bör den vara länkad. Finns det inte en länk till ordet blir det kanske inte läst och kanske kan man så mycket att man kan tillföra något till artikel. --NERIUM 29 maj 2009 kl. 17.22 (CEST)

Nej, bara för att det finns en artikel innebär det inte att det är relevant med en länk. Länkning bör ske när målartikeln kan fördjupa förståelsen av den artikel som länkas från. En viktig del i kunskapsförmedling är att göra ett rimligt urval ur sitt material.

andejons 29 maj 2009 kl. 19.33 (CEST)

Jag var nog lite otydlig. Man skall länka till relevanta ord. Ord som är irrelevanta skall man inte länka till. Poängen med WP är att om man skriver om olika länder och kommer in på hegemoni måste man inte börja om från böjan och förklara vad det innebär utan länka till just hegemoni. Detta gäller även enklare ord som tillexempel färg. Skriver man en artikel som tangerar ämnet som tillexempel politisk färg kan det vara intressant att kunna klicka på ordet färg för att läsa mera trots att alla vet vad ordet färg betyder. --NERIUM 29 maj 2009 kl. 20.07 (CEST)

Jag klickar ofta på länkar som inte alltid direkt har med ämnet att göra, för att jag blir nyfiken. För att inte distraheras allt för mycket så väljer jag att öppna dem i en ny flik i min webbläsare. Jag tycker mycket om att kunna läsa om allt möjligt och stör mig rejält på engelskspråkiga wikipedia som jag uppfattar som allt för snål med länkar. Där störs min läsning eftersom jag manuellt måste öppna en flik, söka fram ordet, för att därefter gå tillbaka till artikeln där jag såg ordet, leta reda på var jag var i läsningen och där fortsätta läsa tills jag kommer till nästa klickönskan. Jag brukar däremot avlänka en hel del datum, årtal, upprepningar, verksnamn som inte verkar väldigt intressanta (givetvis väldigt subjektiv uppfattning), men tycker att det borde förbli så, att det görs då någon uppfattar det som att det behövs i just den artikeln. Åsa L 29 maj 2009 kl. 18.02 (CEST)

(Indenterar, inte som svar till Åsa, utan bara för att särskilja mitt inlägg). Jag tror de flesta, eller i alla fall många, håller med om att överlänkning inte är bra (även om vi kanske är av lite olika åsikt vad som är överlänkning och inte), och att det är onödigt att länka varenda förekommande årtal. Däremot tror jag de flesta också tycker att det är en huvudlös (eller i alla fall ogenomtänkt) lösning att för den skull ta bort alla länkar till årtal. Då tycker jag att man verkligen kan tala om att kasta ut barnet med badvattnet, och av någon anledning kommer jag att tänka på en politisk skämtteckning, där en sovjetisk spikfabrik tillverkat en gigantisk spik på flera ton, där man stolt konstaterar att spikfabriken uppfyllt produktionsmålen i femårsplanen. För att raljera mindre och sammanfatta; jag tycker det låter som ett väldigt dåligt och kontraproduktivt förslag, även om man håller med om problembeskrivningen.

Dessutom tycker jag det finns argument för att åtminstone länka födelseårtal och datum; det är väldigt grundläggande information i en biografiartikel, har liksom alltid brukat länkas, och inte minst viktigt (men kanske mindre tungt vägande ju mer wikipediavana läsarna blir); använder sig av och visar liksom upp en finess som är helt unik i Wikipedia jämfört med vanliga uppslagsverk, att med en enkel länkning kunna göra all tänkbar form av besläktad information tillgänglig. Därmed kan man om man vill betrakta inledande länkar till just födelseår, -datum, ort, land och språk (exempelvis) som lite av ett signum för Wikipedia. (Att man håller med om att årtalslänkar kan vara viktiga borde ju inte heller betyda att man inte tycker att datumlänkar kan vara viktiga). Däremot är väl inte alla händelser kanske intressanta att årtalslänka, och upprepade länkar, länkningar av banala företeelser och så vidare är väl också ofta onödiga, men det är långt bättre att avskaffa dem efterhanda, som vi brukar göra. Något särskilt omfattande problem jämfört med vissa andra kvalitetsproblem uppfattar jag det inte som. --flinga 29 maj 2009 kl. 18.32 (CEST)

Jag tycker att datum- och årslänkar är bra och jag är emot att vi genomför en rensning av dessa länkar med en "bått". Länkar är inte fetstil utan ett sätt att koppla ihop information. Dessutom är det svårt att sätta upp en defintion av relevans som funkar vattentätt i alla lägen. Tvärtom kan nya "relevanser" uppstå när olika artiklar länkas samman på oväntade sätt.--Bothnia 29 maj 2009 kl. 18.48 (CEST)

Jag tycker att vi har haft en bra diskussion och att jag på något sätt fått fram mitt budskap att det länkas för mycket på svenska Wikipedia. Jag avslutar med att likt Karl Marx säga att i slutändan kommer det att bli som jag vill hur som helst: det klasslösa samhället/anpassningen till engelska Wikipedias länkningspraxis är oundviklig... Jacob Lundberg (d) 29 maj 2009 kl. 21.15 (CEST)

Intressant tolkning av konsensus du har... / Law_D 29 maj 2009 kl. 21.24 (CEST)

Fast om man säger att man ska få rätt i lika hög grad som Kalle Marx i sina förutsägelser förutsätter jag snarast att man har en viss ironisk ådra... :-) Var och en må väl, oavsett om man är positiv eller negativ till marxismen, fundera på om det klasslösa samhället infunnit sig på de 126 år som nu gått sedan hans hädanfärd... Tomas e 30 maj 2009 kl. 00.52 (CEST)

Det kommer, vänta bara! Plrk 30 maj 2009 kl. 15.01 (CEST)

Sveriges äldsta personer och upplysning.se

Det pågår just nu en diskussion på Diskussion:Sveriges äldsta personer om en lista som 85.226.156.198 har lagt in med information från upplysning.se. Jag ifrågasätter dels om informationen stämmer och anser det att det rör sig om originalforskning. Sedan kan man även fundera över integriteten för personerna det rör. Vi är nu bara två personer som diskuterar där och det vore bra om någon mer kunde ge sin syn på saken där. Entheta 30 maj 2009 kl. 01.08 (CEST)

Församling eller Socken

Hej!

Har sett att flera artiklar om församlingarna benämns socken. Borde man inte göra detta mer enhetligt, typ att ändra så alla blir församlingar. Socken är väl en äldre variant på ordet församling. Hur ändrar man de i så fall detta så de blir rätt?

Med vänliga hälsningar --Skåne 30 maj 2009 kl. 10.02 (CEST)

Socken var från början samma sak som församling, och ordet sogn används fortfarande så i Danmark och Norge. I Sverige är det betydligt mer komplicerat. Se uppslagsorden socken och församling. Jag skulle förespråka att vi skriver om kyrkliga företeelser i artiklar om församlingar. Svenska kyrkan har dessutom sedan ett antal år tillbaka slagit samman små församlingar till större. Detta påverkar inte sockenindelningen, som efterhand blev en administrativ indelning, men som länge sammanföll med den kyrkliga. När det skrivs artiklar om socknar bör de enligt min mening innehålla administrativa, geografiska och historiska uppgifter, medan kyrkliga fakta läggs i motsvarande församlingsartikel. Denna skillnad mellan socken och församling görs inte alltid på wikipedia idag, vilket leder till att församlings- och sockenartiklar blir ganska inkonsekventa. Frågan är dock komplicerad och någon diskussion som lett till konsensus har inte förts. --// jorchr 30 maj 2009 kl. 11.59 (CEST)

Vi har dåligt med sockenartiklar, men som jag ser det, är detta en stor brist. Att socknarna ofta är omdirigerade till församlingarna ska inte ses som någon god lösning, utan bara en åtgärd för att länkarna inte ska vara röda, detsamma gäller oegentlig länkning till församling eller till socknens "huvudort" om den delar namn med denna. Att bryta upp sådana omdirigeringar, eller oegentliga länkar, och skapa egna sockenartiklar är som jag ser det mycket önskvärt, om det sker på ett "substantiellt sätt", och resultatet inte bara blir alltför korta stubbar. I sockenartiklarna kan geografiska, geologiska, ekonomiska, historiska, och politiska förhållanden beskrivas på ett sätt som inte alls är rimligt att göra i en församlingsartikel. Taxelson 30 maj 2009 kl. 12.50 (CEST)

Rimligtvis ska beteckningarna vara historiskt korrekta för de uppgifter som anges. Så om det gäller historiska icke-kyrkliga eller administrativa frågor är väl begreppet normalt socken. Notera också sådana begrepp som sockenstämma. Att exempelvis skriva att någon satt i sockenstämman i Xxx församling skulle framstå som fel i mina ögon. Tomas e

Ok då har jag ett litet förslag. Kan man inte göra så att församlingar som räknas upp på länken här nedan, dom använder vi i artiklarna för respektive församling. Sedan kan man väl ha en egen serie artiklar som rör respektiva socken. Skulle de sen vara en församling som samman faller med en socken skulle man ju kunna ha den länk till denna.

Då tar man ju upp hur det ligger till. Ok de kan bli mycket dubbla grejer, låt de blir de efter som vi i Sverige har så vitt skilda beydelser för dessa båda ord.

SCB: [8]

--Skåne 30 maj 2009 kl. 15.06 (CEST)

Om jag förstår dig rätt menar du att vi skall ha separata artiklar för församlingar och socknar. Det är även min åsikt. Men som du skriver kan det bli invändningar mot att det blir en väldig massa artiklar. Det finns ett pågående projekt kring att slå samman små artiklar och det vi föreslår här kan tyckas gå i motsatt riktning. Men i så fall ser jag hellre att man slår samman artikeln om socknen med dess huvudort, åtminstone i de fall när orten och socknen har samma namn. Ytterligare en invändning kan vara att det idag finns ett stort antal artiklar som inte skiljer på socken och församling. Att dela upp dessa är ett stort jobb. Jag tror dock att det kommer att behövas, efterhand som församlingar försvinner och slås samman med andra. Att dela upp befintliga sockenartiklar behöver kanske inte göras med högsta prioritet. Däremot vore det bra om vi skiljer på församling och socken när nya artiklar skapas. --// jorchr 30 maj 2009 kl. 16.05 (CEST)

De artiklar som slås ihop är substubbar som är riktigt korta (säg <300 byte), innehåller sällan särskilt användbar eller fullständig information och saknar oftast källhänvisningar. Så skulle det nog inte behöva vara i det här fallet. Tomas e 30 maj 2009 kl. 22.09 (CEST)

Det är nog inte helt fel att ha församlingarna för sig och socknar för sig om de nu är skillnad på dessa ord. Jag går gärna igenom församlingarna så som dom är uppräknade enligt scb. De jag då kommer att uppdatera är faktarutan i respektive församling. Är de ok eller?--Skåne 30 maj 2009 kl. 19.30 (CEST)

SCB:S lista kommer i stor utsträckning att bli inaktuell vid årsskiftet, då många församligar i svenska kyrkan slås ihop. Det behövs artiklar för de aktuella församlingarna, medan de historiska församlingarna och landskommunerna som geografiskt sammanfaller med socknarna nog ofta kan ligga under sockenartikeln, men under egna rubriker. Orter som delar namn med socknar ska inte sammanblandas med sockenartiklarna, eftersom det gärna blir ganska förvirrande. Påståenden av typen Gimsbärke ligger i Stora Tuna, blir ju helt förvirrat. (För den som inte är så hemma i dalarnas geografi, ligger Borlänge med omnejd i Stora Tuna socken, medan Stora Tuna är kyrkbyn, belägen flera kilometer söder om Borlänge, och Gimsbärke är en liten ort omkring en mil nordväst om Borlänge). Kyrkbyn, ibland centralorten, och socknen ska inte slås samman, utan ha separata artiklar så långt möjligt. Taxelson 30 maj 2009 kl. 21.28 (CEST)

Med andra ord ska vi vänta med att uppdatera församlingarna till efter årsskiftet? Var hittar man fakta om socknarna då är de också på SCB ? Hälsningar --Skåne 1 juni 2009 kl. 00.41 (CEST)

Wikipedia:Intressekonflikter

Jag har utifrån diskussionen i ämnet för några veckor sedan, skrivit om riktlinjen radikalt. Se gärna om ni tycker det verkar OK och justera/ kommentera vid Rilpedia:Intressekonflikter Wanpe 30 maj 2009 kl. 12.38 (CEST)

Standardisering av referensmallar (källmallar)

Hej alles! Jag och Användare:Sertion har på den senares diskussionssida (permanent länk) diskuterat en standardisering av våra referensmallar (även kallade källmallar). Det ursprungliga förslaget var att knöla ihop {{Cite news}} med {{Tidningsref}}, men visionen expanderades till formerande av en {{Referens bas}} som alla andra källmallar kan referera till och som kan stå för den slutgiltiga formatteringen. Det som först behöver diskuteras är:

1. Är det en bra idé? Jag tycker det.

2. Vilken standard skall referenserna formateras efter? De olika mallarna använder en rad olika stilar (se Sertions diskussionssida, permanent länk ovan, för olika exempel). Rimligt kan vara att standardisera efter en existerande dominant standard, förslagsvis Harvard-stilen eller Oxford-stilen. Jag personligen föredrar Harvard. Vad tycker ni andra?

Plrk 30 maj 2009 kl. 15.22 (CEST)

Närliggande diskussion om hur vi ska göra med Oxford och Harvard och med punkter och kommatecken och kolon har förts på Malldiskussion:Bokref. Jag uppfattade det som att vi aldrig kom fram till något. Marfuas 30 maj 2009 kl. 15.34 (CEST)

Tanken med standardisering är god, men traditionellt utformas bok-referenser och tidskriftsreferenser olika. I APA för exempel kursiverar man boktitel på bokreferenser medan man när det gäller artiklar istället kursiverar tidskriftens namn.

Tidskrift:

Gingrich, Andre (2004). Concepts of race vanishing, movements of racism rising? Global issues and Austrian Ethnography. [Digital version]. Ethnos, vol. 69 nr. 2 s. 156. Tillgänglig: Informaworld. [April 26, 2008]

Bok:

Egner, Thorbjørn (1971). Folk og røvere i Kardemomme by (7. uppl.). Oslo: J.W. Cappelen.

--Ankara 30 maj 2009 kl. 15.39 (CEST)

Standardisering är en fördel, men ref-taggar i kombination med mallar gör wikikoden väldigt svårläst. --Petter 30 maj 2009 kl. 15.49 (CEST)

Jag var entusiast för mall:bokref för 2 år sedan, men jag har slutat använda den och skriver numera in mina källhänvisningar utan mall. Dessa mallar löser inget praktiskt problem. Att ytterligare krångla till mallarna i flera nivåer är rent kontraproduktivt. Vi behöver fler artiklar med mer och bättre informationsinnehåll. För det behöver vi rekrytera fler skribenter och få fler skribenter att hänvisa till källor. Ökad användning och tillkrångling av mallar är inte Wikipedias problem. Wikipedia kan, som alla framväxande folkrörelser, endera gräva ner sig i ortodoxi eller bredda och öppna sig. Det bästa är det godas fiende. Worse is better. --LA2 30 maj 2009 kl. 16.05 (CEST)

Mallar är krångliga för måna användare, det är något som jag är mycket väl medveten om, men att hålla rätt still på alla referenser är också något som är viktigt. //Sertion ^disk.|Bidrag 30 maj 2009 kl. 16.33 (CEST)

Även om jag gillar bokref (eftersom jag av någon anledning har lättare att minnas parameternamn än hur man skall formatera de olika bitarna), så håller jag med LA om att det är att krångla till saker i onödan att skapa en meta-mall. Det är trots allt ganska sällan man behöver skapa en ny referensmall, till skillnad från olika inforutor och navigeringslådor.

andejons 30 maj 2009 kl. 16.35 (CEST)

Jag är också osäker om det här är en idé som har någon chans att bli allmänt använd. Jag använder bokref, men tycker nog att den är på den krångliga sidan. Jag har märkt att många inte använder någon mall alls, och förstår dem. Att då infoga ytterligare ett mall-steg tror jag inte kommer att uppskattas. / Law_D 30 maj 2009 kl. 16.55 (CEST)

Om jag har förstått det rätt så var inte frågan om man skulle skapa en standardmall eller inte utan vilken standard den skulle följa. sertion 30 maj 2009 kl. 17.01 (CEST) (som 85.228.250.77)

Första frågan i Plrks inledande inlägg löd: 1. Är det en bra idé? / Law_D 30 maj 2009 kl. 18.50 (CEST)

Jag använder ofta

{{tidningsref}} och {{webbref}} och de borde enligt mig kunna slås ihop.Ghostrider ♠ 30 maj 2009 kl. 20.06 (CEST)

Det jag skulle vilja se är att de engelska ref-mallarna går att använda utan att översätta alla parametrar, direkt (vilket jag tror ingick i förslaget). Och att sedan en robot systematiskt översätter mallarna till svenska parameternamn. DET tror jag skulle spara tid och kraft eftersom många översätter engelska artiklar. Vill man sedan dra det längre och göra en metamall så gör det varken från eller till för mig, men vill man underlätta något så tror jag att mitt förslag är viktigare. /Natox 30 maj 2009 kl. 22.21 (CEST)

Det där var en mycket bra idé Natox! Då det tar hemskt lång tid att översätta mallarna i en längre artikel vore det fantastiskt om det kunde göras med bot! Jag tycker likt Plkr nedan inte att bokref, webbref etc. är krångligt, och då är jag verkligen inte en av de kunnigare när det gäller mallar! Detta förklarar jag med att mallförklaringen på de mallarna är utförliga och enkla att förstå, vilket tyvärr inte är fallet med alla mallar.

De gånger jag inte använder mallen är det inte för att det är svårt utan för att jag är lat... Det tar tid att fylla i alla parametrar, jämfört med att bara lägga in en url-adress. Rörande problematiken med att mallarna gör texten hackig och svårläst i redigeringsläge så vore det ju en dröm om fotnoterna (precis som det är upplagt i Word) hamnade nedanför texten och bara en siffra syntes i textmassan (även i redigeringsläget) så att det inte blev så kladdigt. Men det är väl förhoppningsvis något som kommer att fixas nu när de arbetar för att göra Wikipedia mer användarvänligt. Jopparn 31 maj 2009 kl. 23.20 (CEST)

Det lättaste torde vara att göra som på enwp och använda mallen {{Citation/core}} (redan gjort verkar det som) med exakt samma parameternamn (bara engelska, den kommer ändå bara användas som metamall). Sedan är det enkelt att kopiera över {{Citation}}, {{Cite journal}}, {{Cite book}} etc. från enwp och skapa alternativ för de svenska variabelnamnen. Tocant 30 maj 2009 kl. 23.55 (CEST)

Angående krångligheten med att använda mallar

LA2 lyfter fram referensmallarna som ett problem för nybörjare (ännu något mystiskt att lära sig) ovan. Är det bara jag som tycker att mallarna i själva verket gör det lättare att skriva fullständiga citationer? Att fylla i en mall är som att fylla i ett formulär, man fyller i allt man kan och sedan kommer det fram en välformaterad referens. I de fall då mallar inte används blir det ofta bara en länk eller i bästa fall en referens med ofullständig data... Plrk 31 maj 2009 kl. 13.28 (CEST)

Jag brukar göra länkar, det är väl inte lika bra som en fullständigt ifylld mall, men det går klart fortare och täcker upp det mesta. Är det nåt annat än en vanlig länk så bör man förstås lägga till den infon. --Bomkia 31 maj 2009 kl. 14.29 (CEST)

Det bästa med referensmallarna är att kunna använda template fillers, bara fylla i ISBN-nummer och få en färdigformaterad referens med unikt ref-namn som kan återanvändas flera gånger i artikeln. Samma sak med URLs, Pubmed IDs osv. Dessutom är det enkelt att flytta över referenser från engelska wikipedia utan att behöva bry sig om layouten. Samt naturligtvis att alla referenser får ett enhetligt utseende och blir lättare att underhålla. Tocant 31 maj 2009 kl. 14.50 (CEST)

Nej, det är inte lättare att skriva med en massa mallar. Kan man inte programmera ser wikikod med mallar och argument väldigt svårgenomtränglig ut innan man har lärt sig den. För oss som kan koden är det lättare. --Petter 31 maj 2009 kl. 17.15 (CEST)

För att göra något åt det så kanske man borde omarbeta WP:MALL och länka till den i MediaWiki:templatesusedpreview. //Sertion ^disk.|Bidrag 31 maj 2009 kl. 17.32 (CEST)

För mig var MediaWiki:templatesusedpreview en väldigt intetsägande sida som bara visar texten "Mallar som används i förhandsgranskningen:" och ingenting efter kolon. Att välja "Visa wikitext" tillför inget mer. Vad är sidan till för? /Rolf B 31 maj 2009 kl. 17.40 (CEST)

Det är texten som står ovanför listan med mallar när man redigerar en artikel. //Sertion ^disk.|Bidrag 31 maj 2009 kl. 18.07 (CEST)

Grundidén med mallar är jättebra, men användargränssnittet för ifyllande är outvecklat och kräver lite för hög nerdkompetens. Man skulle önska att ett mallanrop i redigeringsläget bara presenterades som en knapp med mallens namn. Då skulle den inte störa läsbarheten för den vanliga, kringliggande texten. Ovana skulle bli mindre förvirrade. Trycker man på knappen, kunde dess formulär öppnas så att man kan fylla i data utan att behöva komma ihåg parameternamn och syntax. Detta formulär kunde också erbjuda lämplig ifyllnadshjälp. Men kopierar man knappen, borde man få hela den bakomliggande syntaxen på klippbordet så att man lätt kan klistra in den i andra artiklar. Alltså: behåll nuvarande syntax men presentera den på ett trevligare sätt. Jag inser att detta skulle kräva utveckling. (Tack Sertion för förklaringen av templatesusedpreview) /Rolf B 31 maj 2009 kl. 19.52 (CEST)

Förklarar man mallarnas uppbyggnad på ett pedagogiskt sätt så tror jag att de flesta borde förstå hur man sätter ett tecken följt av ett ord från en grön ruta följt av ett likamedtecken och sedan det som den gröna rutan sa att ordet användes till. De gröna rutorna är självklart mallarnas dokumentationer. //Sertion ^disk.|Bidrag 31 maj 2009 kl. 23.29 (CEST)

Mors dag

Tycker artiklen Mors dag borde upp som aktuell artikel på huvudsidan, om inte den nuvarande fortfarande är mer aktuell? Höstblomma 31 maj 2009 kl. 10.58 (CEST)

Jag skrev samma sak på diskussionen om aktuell artikel... Tanzania 31 maj 2009 kl. 17.05 (CEST)

Statistikkontroll

Dags för statistikkontroll igen, det var längesen sist. Klicka på Slumpartikel 100 gånger och dela in de artiklar du hittar i nedanstående kategorier. //moralist 31 maj 2009 kl. 12.29 (CEST)

Hur länge håller det på? Kan göra senare ikväll.. Tanzania 31 maj 2009 kl. 17.06 (CEST)

Jag måste säga att jag inte riktigt gillar den nya formen av tabellen. Stubbar och ordboksartiklar kan jag köpa, men att listor och årtalssidor skulle vara oartiklar tycker iaf jag känns konstigt då dessa kan vara både bra och heltäckande, eller korta och dåliga, precis som alla andra artiklar. Jopparn 1 juni 2009 kl. 00.04 (CEST)

"Nya"? Den här typen av kontroll är väldigt gammal, eller iaf sen 2005. Att ändra på tabellen vore dessutom göra att statistiken förlorar intresse, då just den här tabellen följts sen 2005. //moralist 1 juni 2009 kl. 07.22 (CEST)

Statistikkontroll:

Användare	Bra artiklar	Godkända artiklar	Stubbar och oartiklar1
Moralist	6	43	51
Tanzania	5	38	57
Maxofsweden	1	47	52
Grillo	8	45	47
andejons	7	36	57
Totalt i procent	5.4	41.8	52.8

¹ Till oartiklar räknas listsidor, ordboksord och årtalssidor. Förgreningssidor räknas inte. För tidigare kvalitetsmätningar, se Rilpedia:Statistik#Kvalitetsmätning

Nya artiklar i maj mm

Utifrån tillgänglig statistik och mina observationer (med reservation för viss subjektivitet i de senare)

Maj gav ett snitt av 101 nya artiklar per dag, vilket är i nivå med eller obetydligt högre än månaderna innan. (föregående år inte jämförbar, då stubinfogningsarbetet då drog ner siffrorna)

Antalet användare som redigerat under månaden var 3682, samma som månaden innan.

Jag uppfattar att proportionen gedigna artiklar varit högre än tidigare månader. Det har tillkommit några användare som skapat goda och många artiklar i specialområden (reformationen, läkemedel/sjukdomar, fåglar etc). Jag har också noterat många goda artiklar från användare som registret sig tidigt (2004-2006) och som nu kommit igen efter inaktivitet något år. Artiklar av PR-karaktär har varit begränsat och lyhörda för synpuntker trots valtider och POV-pushande artiklar bara någon enstaka (som det brukar vara). Totalt alltså ett bra tillskott av värdefulla artiklar i maj.

Antalet accesser mot sv:wp var 75,1 miljoner, upp 9% mot april (ovanligt få), ner 11% mot mars (ovanligt många) och +7% mot för ett år sedan. Accesser mot sv:wp i förhållande till alla var 0,64%, högre än aprils 0,63 men ner från tidigare månader på 0,68-0,71. Vår profil av accesser över månader liknar nästan helt fi och no, och denna månad var sv:wp den 11:e mest besökta just före tk:wp som tidigare varit 11a. Wanpe 1 juni 2009 kl. 07.18 (CEST)

Antal nya artiklar per dag ser man även på Wikipedia Statistics New articles per day. --NERIUM 1 juni 2009 kl. 09.40 (CEST)

Uppgifterna där visar konstigt nog cirka 3 fler/dag än den lista jag utgår från (och ytterligare en annan). Det har ingen praktisk betydelse men är irriterande. Wanpe 1 juni 2009 kl. 09.49 (CEST)

Datumartiklar

Våra datumartiklar, t.ex. 1 juni, har ett Sverigefokus, med namnsdagar listade. Som bekant finns det flera andra kalendrar, t.ex. ortodoxa kalendern och några katolska kalendrar. För ungefär ett år sedan började en användare skriva om dagens katolska helgon, så det finns i princip artiklar om åtminstone en per dag - ibland sammanfaller dessa med den som givit upphov till namnet i den svenska almanackan. Jag har märkt att t.ex. katolska kyrkorna har festdagar som Svenska kyrkan tagit bort men som tidigare firades i Sverige, t.ex. Jungfru Marie besökelses fest.

Dessutom finns förstås också kalendrar med andra räkningar, som judiska kalendern osv, men dessa är det ju svårt att sammankoppla till vår.

Hur anser ni andra att datumartiklarna ska vara utformade? På engelska wp har de längst ner på datumartiklarna skrivit sådana här saker, där inte bara fest- och helgondagar listas för olika samfund, utan det också finns en mer komplett lista över helg- och nationaldagar i världen. Eller tycker ni att det hör till sakens natur att det är Sverige-POV? Hur ser det förresten ut i Finland med kalendern?//--IP 1 juni 2009 kl. 07.49 (CEST)

Kvalitetsmätningen - juni

Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ugglan	Ickewiki	Städa	Infoga	Källor	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt
28 dec 2007	539	355	144	153	198	12	679	342	114	1 115	192						3 843
26 jan 2008	653	347	154	140	207	13	664	322	114	949	192						3 755
20 apr 2008	653	375	171	195	214	12	378	341	104	181	260	847					3 731
23 maj 2008	640	378	172	214	225	5	262	357	95	77	264	912					3 601
21 jun 2008	653	393	165	231	235	7	233	364	90	52	286	833					3 542
21 jul 2008	552	321	160	192	225	3	101	364	81	12	303	822					3 136
22 aug 2008	420	341	112	191	205	6	211	392	57	27	328	687	5 403	286	87	1 108	9 861
21 sep 2008	395	178	92	183	186	6	129	373	53	13	319	731	5 845	289	62	827	9 681
22 nov 2008	396	358	109	200	208	1	134	461	55	12	330	874	6 384	294	98	591	10 505
1 jan 2009	414	229	115	194	191	4	94	491	59	31	337	897	6 716	301	107	568	10 748
1 feb 2009	411	253	118	198	203	3	205	401	54	61	338	1 056	7 101	307	110	594	11 413
1 mar 2009	405	269	107	198	219	9	152	402	48	76	339	1 091	7 121	312	117	612	11 477
1 apr 2009	401	277	111	198	212	5	168	414	47	78	328	1 129	7 134	317	129	189	11 137
1 maj 2009	401	160	120	196	213	4	170	380	47	55	336	1 155	7 313	325	125	154	11 154
1 juni 2009	400	224	120	195	221	2	79	405	45	24	338	1 156	7 356	413	129	115
Förklaring: Förvirr. - Artiklar i kategorierna Förvirrande, Artiklar som behöver förtydligas och Artiklar med motsägelser. Språkv. - Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa - Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga - Alla artiklar som ligger i samlingskategorin Föreslagna infogningar, sammanslagningar och delningar. Källor - Antalet artiklar i Kategori:Alla artiklar som behöver källor, som räknar ihop antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många av artiklarna dyker upp i mer än en av kategorierna, därför går inte matematiken ihop.) TIPS! Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenska wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Engagera er gärna i projekten, starta en Veckans tävling, städhelg eller något för att få igång de områden där det står still, exempelvis språkvård och infogningar. Kanske borde fler kk-mallar substas, så de blir daterade? Wikifiering, substubbar och relkoll flyter på mycket bra, tack allihop som regelbundet arbetar med det, hur överför vi det som fungerar inom de områdena, till de som fungerar sämre? Fler ideer och fler engagerade behövs! / Elinnea 1 juni 2009 kl. 08.31 (CEST)