Krefeld

Från Rilpedia

Version från den 20 maj 2009 kl. 21.41 av BenzolBot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Krefeld
Vapen Karta
Krefelds vapen Lage der Stadt Krefeld in Deutschland.png
Basfakta
Förbundsland: Nordrhein-Westfalen
Kreis: Kreisfri stad
Yta: 137,76 km²
Folkmängd: 236 516[1] (31 december 2007)
Befolkningstäthet: 1 717 invånare/km²
Geografiskt läge: 51° 20' N 6° 34' Ö
Postnummer: 47701 – 47839
Riktnummer: (+49) 2151
Registreringsskylt: KR
Webbplats: www.krefeld.de
E-postadress:  
Politik
Borgmästare: Gregor Kathstede (CDU)

Krefeld är en stad i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen, och är belägen omkring 30 kilometer från gränsen mot Nederländerna. Staden hade 236 516 invånare i slutet av 2007, och ingår i storstadsområdet Rheinschiene.[1][2]

Innehåll

Historia

Under första århundradet efter Kristus byggde romarna en fästningsanläggning i sydöstra delen av vad som numera är Krefeld. 1343 fick Crefeld stadsrättigheter av kejsaren Karl IV. Efter Westfaliska freden blev Krefeld, som redan under reformationstiden hade blivit protestantiskt, en tillflyktsort för anhängare till olika icke-katolska religiösa rörelser, framför allt vederdöpare och mennoniter, vilka kan sägas vara föregångare till dagens baptister. På det sättet kom kunskapen om sidenvävning till staden 1656 genom en flykting vid namn Adolf von der Leyen. Hundra år senare var ungefär halva Krefelds befolkning sysselsatt inom sidenindustrin.

Framför allt mennoniterna, som snart var en majoritet av invånarna i staden, var mycket starka motståndare till krigstjänst och Krefeld fick så småningom ett privilegium, att invånarna var befriade från krigstjänst. Antalet tillströmmande flyktingar blev emellertid snart alltför stort, vilket ledde till att en del av flyktingarna 1683 emigrerade till Amerika och där grundade staden Germantown.

1828 inträffade det första tyska arbetarupproret i Krefeld, då sidenvävare vid von der Leyens företag protesterade mot lönesänkningar. Upproret slogs ned av preussisk militär.

Sedan 1794 var Krefelds privilegium angående befrielse från krigstjänst historia och när första världskriget bröt ut 1914 fanns också krefeldare med bland soldaterna. Från 1919 och ett antal år framöver var Krefeld ockuperat av belgiska trupper och 1933 marscherade staden med resten av Tyskland in i nationalsocialismen.

Andra världskriget lämnade inte Krefeld utan följder. 21 juni 1943 blev stora delar av stadens östra delar jämnade med marken, men av någon lycklig omständighet skonades den gamla innerstaden. 3 mars 1945 intogs staden av amerikanska trupper.

Ekonomi

Under 1500-talet utvecklades textilindustrin i Krefeld och staden fick också under en period monopol på produktionen av siden. Textilindustrin var till sist så dominerande i staden att den allmänt kallades för Siden- och sammetstaden. Under 1700-talet tilltog industrialiseringen av Krefeld och den har verkningar ännu i dag, då staden i stor utsträckning är beroende av kemisk-teknisk (Bayer AG), metall-, fordons-, maskin- och textilindustri. Som en kuriositet kan nämnas, att staden anses som ett centrum för Europas slipstillverkning.

Kommunikationer

Krefeld är på grund av närheten till autobahn A57 från Köln till nederländska Nijmegen och A44 från Aachen via Düsseldorf till Kassel väl inlemmat i det överregionala vägnätet.

Ett flertal regionala järnvägslinjer har anknytningar till Krefeld och Düsseldorfs internationella flygplats ligger inte längre från stadens centrum än ca 20 km.

Utbildning

Krefeld bedriver tillsammans med Mönchengladbach utbildning i Hochschule Niederrhein. I Krefeld finns specialinriktningar inom kemi, design, elektroteknik, informationsteknik, maskinbyggnad, metodteknik och hälsovård.

Fritid

Inom stadsområdet finns ett naturområde Stadtwald, som förutom lekplatser för barn har promenadvägar och möjligheter till båtturer i småbåtar men även en golfbana och en galoppbana. För människor på utflykt finns också en väl tilltagen Biergarten där det finns goda möjligheter att få såväl en rast som en öl.

Idrott

Stadens fotbollslag KFC Uerdingen 05 hade en storhetsperiod under 1980-talet. Laget som då hette Bayer 05 Uerdingen vann tyska cupen 1985 efter seger mot storlaget FC Bayern München. Man hade även flera landslagsspelare där den framgångsrikaste hette Matthias Herget. Under 90-talet gick det sämre och idag huserar laget i Regionalliga.

Källor

  1. 1,0 1,1 Landesamt für Datenverarbeitung und Statistik, Nordrhein-Westfalen, Amtliche Bevölkerungszahlen (på tyska)
  2. Bundesamt für Bauwesen und Raumordnung, Deutschland; Großstadtregionen (på tyska)

Externa länkar


Personliga verktyg