Höns
Från Rilpedia
- För ordningen Hönsfåglar, se Galliformes.
| ?Höns Status i världen: Husdjur |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Hönsfåglar Galliformes |
| Familj: | Fälthöns Phasianidae |
| Släkte: | Djungelhöns Gallus |
| Art: | Röd djungelhöna G. gallus |
| Underart: | Tamhöna G. g. domesticus |
|
|
|
| §Gallus gallus domesticus Auktor: Linné, 1758 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Höns (Gallus gallus domesticus) är en mycket vanlig typ av fjäderfä och den domesticerade varianten av röd djungelhöna (Gallus gallus). Höns hålls för köttproduktion, äggproduktion eller som prydnad. En hane kallas för tupp, en hona för höna och en unge för kyckling.
Innehåll |
Ursprung och domesticering
Många menar att tamhöns härstammar från röd djungelhöna (Gallus gallus) som i vilt tillstånd lever i det indomalajiska området men många forskare anser att även andra arter av asiatiska vildhöns ingår. En modern tamhöna och en röd djungelhöna kan skapa fullt fruktbara hybrider, medan kombinationer av tamhöna och någon av de andra vildhönsraserna får sämre fruktsamhet.
När de första hönsen blev tämjda är oklart. De tidigaste gjorda tamhönsfynden härstammar från Induskulturen (2500-2100 f.Kr) och sannolikt hölls de första hönsen för såväl ägg- och köttproduktion som för tävlingsändamål, tuppfäktning, även om nyttoändamålen sannolikt tog över först senare. Numera förekommer tamhöns i nästan alla länder. De bredde ut sig över jorden samtidigt med de asiatiska folkstammarna, vilka förde dem med sig på sina utvandringar.
I Medelhavsområdet hölls höns på 600-talet f.Kr och spreds därifrån över Europa och Ryssland. Man beräknar att det fanns tamhöns i Skandinavien för ca 2000 år sedan. Vid sin första ankomst till Stilla havets öar påträffade européerna tamhöns på Nya Zeeland, Tahiti och Hawaii, samt på den avsides belägna, ensliga Påskön. Till Amerika fördes hönset av européerna på 1500-talet. De uppträder jämförelsevis sent i Europa. Under äldre stenåldern i Schweiz fanns inga höns. Först under romarnas tid fanns de norr om Alperna. Genom sina ägg, sitt kött och sina fjädrar blev tamhönset en viktig faktor i människans ekonomi.
Raser
I Europa är idag ca 180 raser listade och i andra kontinenter finns fler av dessa. Hönsraserna uppvisar en stor variation:
Fjäderdräkt
Många olika färgnyanser (se även "godkända färger" nedan), från vitt till nyanser av grönt, svart, brunt och blått, med en fjäderdräkt med allt från dunliknande beklädnad (Silkeshöns) till långa stjärtfjädrar på upp till 10 meter som hos Fönix. Hönsen kan vara kamlösa eller uppvisa allt däremellan, upp till stora och mycket olikt utformade kammar.
Huden
Huden kan vara vit,gul eller svart även röd.
Längd och vikt
Riktigt små dvärghöns kan väga några få hekto (Holländsk dvärg) och vara ett par decimeter långa. Den största hönsrasen, brahman, kan väga upp till 5 kg och vara 75 cm lång.
Utseende
De flesta tuppar kännetecknas av en mer eller mindre kraftfull kam, (den skiljer sig mellan olika raser)och att under hakan finns mer eller mindre hängande flikar (slör) samt de nakna kinderna. Stjärten består av 14 pennor, är hoptryckt, något upprest och har hos hannen några täckfjädrar som är längre än pennorna och bågformigt böjda utöver deras ändar. Benen har sporrar och halsens fjädrar är långa eller breda. Hos honan är kam, slör, stjärttäckfjädrar och sporrar oftast mindre utvecklade.
Avel
Hobbyavel
I mitten av 1800-talet förbjöds tuppfäktningen varvid aveln inriktades på nyttoproduktion, exteriöravel och utställningsverksamhet. Rasstandarder fastställdes och idag finns flera hundra varianter enbart avsedda för utställningsverksamhet.
Nyttoavel
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Hönsraser i urval
Tunga raser har framförallt avlats för sin köttproduktion. En ras som framavlats för både hög kötthalt och goda värpegenskaper kallas kombinationsras.
|
Tunga raser |
Lätta raser |
Lätta raser, forts |
Urdvärghöns |
Viktiga hönsraser i Sverige
De vanligaste hönssorterna är New Hampshire, Orpington, Wyandotte, Welsumer, Barnevelder, Rhode Island red och Plymouth Rock. Bland vanliga dvärghönsraser märks Chabo, Kochin, Bantam och Svensk dvärg.
Svenska lanthönsraser
De svenska lanthönsraserna omfattas av Bohusläns-Dals svarthöna, Gotlandshöna, Hedemorahöna, Kindahöna, Orusthöna, Åsbohöna Skånsk blommehöna , Ölandshöna samt Öländsk dvärghöna . [1]
Kombinationsras
Kombinationsras är en hönsras som framavlats för både hög kötthalt och goda värpegenskaper.
Handel med kyckling och höns
Kycklingar föds framför allt upp för köttets skull. Dessa kycklingar kallas gödkycklingar, slaktkycklingar eller broiler. Kycklingkött en vanlig ingrediens i mat över stora delar av världen. Import och export av levande kyckling är en mycket stor marknad, både legalt och illegalt.
Legal import och export av levande kycklingar under år 2004[2]
| Land | Import (antal) | Export (antal) |
|---|---|---|
| Kina | 1 236 000 | 19 187 000 |
| Rumänien | 16 178 000 | 260 000 |
| Ryssland | 11 724 000 | 1 351 000 |
| Sverige | 109 000 | 4 851 000 |
| Turkiet | 1 821 000 | 4 155 000 |
| Tyskland | 105 789 000 | 111 604 000 |
| Ukraina | 11 827 000 | 1 802 000 |
Höns som matvara
Kyckling är en vanlig matfågel. Även hönsägg är vanlig mat.
Se även
Källor
- Den ursprungliga texten, eller delar av texten, till denna artikel kommer från Kombinationsras
Externa länkar
- Svenska Lanthönsklubben
- Svenska Rasfjäderfäförbundet
- The Poultry Guide - A to Z and FAQ Reference
- Höns till husbehov
- Wikimedia Commons har media som rör Höns
|
||||||||||||||
