Davis Cup
Från Rilpedia
Davis Cup, DC, är en internationell tennisturnering för herrlandslag. Ursprungligen kallades turneringen International Lawn Tennis Challenge, men från och med 1946 års turnering kallas den Davis Cup.
Davis Cup är världens största lagturnering inom herrtennisen och motsvaras inom damtennisen av Fed Cup. Davis Cup grundades av Dwight Davis och spelades första gången år 1900, då USA vann över Storbritannien i en turnering där bara dessa två lag deltog. De länder som segrat flest gånger i turneringen är USA (31) och Australien (28).
Turneringen sträcker sig över stora delar av kalenderåret, och de första matcherna spelas vanligtvis i början av februari. Finalomgången brukar spelas i november eller december.
Innehåll |
Organisation
År 2005 deltog 134 nationer i Davis Cup, av vilka 16 lag var kvalificerade för slutspel i the "World Group", medan övriga lag spelade i en av de tre zonerna.
- World Group. I denna grupp, "slutspelsgruppen", består mötena mellan länderna av spel över tre dagar med två singlar vardera första och sista dagen (fredag och söndag) och en dubbelmatch (lördag). Matcherna spelas i bäst av fem set. Inom gruppen är åtta av lagen seedade (rangordnade) enligt beslut av DC-kommittén. De första åtta slutspelmatcherna spelas en helg i början på året, varefter segrande åtta lag möts i kvartsfinal, som spelas på sommaren månad. Förlorande åtta lag från matcherna i mars får spela kvalificeringsomgång mot segrarlagen från varje zon. Dessa matcher spelas på hösten i september, samtidigt som semifinalmatcherna spelas mellan de fyra kvarvarande lagen från kvartsfinalmötena. World Group-finalen spelas i december månad.
- Zonspelet. De tre zonerna (den amerikanska, den euro/afrikanska och den asiatiska/oceneaniska) är var och en indelad i fyra grupper, där grupp I är den högsta. Inom grupp I och II spelas matcherna mellan länderna som i World Group, men inom grupp III och grupp IV (tillkom år 1997) sker mötena som bäst av tre matcher och bäst av tre set. Resultatet av mötena mellan länderna avgör grupptillhörigheten inom varje zon. Två lag från varje zon (fyra lag från den euro/afrikanska zonen) får spela i kvalificeringsomgången till the World Group (se ovan).
Historia
1899 skänkte den amerikanske tennisspelande studenten vid Harvard University i Massachusetts, Dwight Davis, en 18 kilo tung guldkantad silverskål, ("Davis Cup" som rymmer innehållet i hela 37 Champagneflaskor) som vandringspokal till en internationell tennisturnering för herrlandslag. Ända från starten var lag från hela världen välkomna att delta, men de första årens tävlingar kom att avgöras mellan USA och Storbritannien. År 1900 hölls den första tävlingen i Longwood, Boston. USA:s lag bestod av Dwight Davis själv som lagkapten och hans två studiekamrater Malcolm Whitman och Holcombe Ward, alla tre framstående spelare med tidigare titlar i Amerikanska mästerskapen. Ditresta från England kom britterna Arthur Gore (lagkapten), Herbert Roper Barrett och Ernest Black. Matchen avgjordes utomhus i extrem sommarhetta vilket sägs ha varit till nackdel för britterna, som oväntat förlorade med 3-0. Året därpå avstod britterna från att resa till USA, varför tävlingen ställdes in. 1902 reste britterna doktor Joshua Pim (under pseudonymen Mr. X) och Reginald Doherty över till USA, men förlorade också denna gång (2-3 i matcher). Britterna fick revansh 1903 med samma lag, förstärkt med Laurie Doherty, den spelstarkaste av de båda bröderna Doherty. Britterna vann med 4-1.
Från 1904 deltog flera nationer i tävlingen. Det året var fem länder anmälda, förutom de amerikanska och brittiska lagen också lag från Belgien, Frankrike och Österrike. USA drog sig dock ur tävlingen. Finalen, the Challenge Round, spelades mellan Belgien och Storbritannien i Wimbledon. Det brittiska laget vann med 5-0. Antalet deltagarländer ökade därefter årligen. Åren runt 1910 dominerade Australasien tävlingen med spelarna Norman Brookes och Anthony Wilding. Efter ett flerårigt uppehåll under det första världskriget deltog, från 1920, 24 länder i den återupptagna tävlingen. Mellan 1920 och 1926 dominerade USA med segrar genom tennisgiganterna Bill Tilden och Bill Johnston.
Sverige deltog för första gången 1925. Den match som brukar kallas "Undret i Varberg" spelades 1946 mellan Sverige och Jugoslavien. Sverige hade spelat sig fram till final i Europa-zonen och var bara en match ifrån den internationella finalen. Lennart Bergelin och Torsten Johansson utgjorde ett tvåmannalag som mirakulöst vände ett underläge med 2-0 till seger med 3-2. Sverige förlorade sedan finalen till USA med 5-0.
Fram till 1972 spelades turneringen som utmaningsturnering, där fjolårets segrare var direktkvalificerad till kommande års final. Tidigare spelade alla lag i samma grupp. 1923 introducerades ett "interzonsystem" , och turneringen delades upp i Amerikanska zonen och Europeiska zonen. Lag möttes inbördes i vardera zon, och de två bästa i sin zon gjorde upp i en zonfinal, där segrarna spelade interzonfinal. Segraren i interzonfinalen mötte därefter fjolårets segrare i Challenge Round (finalen).
Under perioden 1927-1932 hade Frankrike en storhetsperiod med de fyra musketörerna (Jean Borotra, Henri Cochet, Jacques Brugnon och René Lacoste) i det segrande laget. Under andra världskriget hölls inga tävlingar.
Under hela perioden 1950 till 1968 dominerade Australien Davis Cup. Under ledning av den legendariske tränaren Harry Hopman (tränare 1939-1967) vann Australien 16 gånger , varav femton från år 1950. I lagen deltog bland andra, spelare som Rod Laver, Roy Emerson, Fred Stolle och Neale Fraser.
1955 infördes Östra zonen. 1966 delades Europa in i en A-zon och en B-zon. Efter 1972 blev segraren i interzonfinalen automatiskt mästare. Den moderna Elitdivisionen, som saknar geografisk indelning och består av 16 lag per år, infördes 1981 och under den finns geografiskt indelade zoner.
Systemet med Challenge Round avskaffades från 1973. Till 1973 skulle också det segrande laget, det vill säga titelhållaren, ansvara för organisationen av det följande årets tävling. Detta ändrades så att tävlingen sedan dess organiseras av en särskild internationell Davis Cup-kommitté under International Tennis Federation (ITF), till vilken en årlig deltagaravgift erläggs.
1975 slutsegrade Sverige för första gången. Sveriges lag, som bestod av Björn Borg, Birger Andersson och Ove Bengtson, blev det första utanför den engelsktalande världen och Frankrike som vann tävlingen.
Politiska protester
Eftersom Davis Cup spelas mellan landslag, har protester mot ett lands regim ibland kanaliserats som protester mot landets Davis Cup-lag.
Protesterna i Båstad 1968
Under turneringen 1968 spelade Sverige mot det dåvarande Rhodesia i Båstad i maj, och matchen fick på grund av demonstrationer flyttas till Bandol i Frankrike, då de svenska demonstranterna ansåg Rhodesia styras av en "vit rasistisk" regim.
Protesterna i Båstad 1975
Under turneringen 1975 spelades en semifinal mellan Sverige och Chile i Båstad 19–21 september. Detta var två år efter Augusto Pinochets militärkupp och många ville att matchen skulle ställas in, som protest mot juntans kränkningar av de mänskliga rättigheterna, medan andra menade att sport och politik bör hållas åtskilda. Sveriges regering försökte förhindra matchen, men den 12 september stod det klart att den skulle spelas. SSU arrangerade den 18 september en protestmarsch som slutade på Båstads torg, där Sveriges förre statsminister Tage Erlander och Sveriges förre Chile-ambassadör Harald Edelstam talade för cirka 3000 åhörare. Under matchdagen, som bevakas av 1300 poliser, samlades 7000 demonstranter på torget.[1] Sverige vann semifinalen mot Chile med 4–1 och senare även finalen mot Tjeckoslovakien med 3–2.
Protesterna i Malmö 2009
Inför Davis Cup-matchen mellan Sverige och Israel 6-8 mars 2009 höjdes röster om att matchen skulle bojkottas, men Svenska tennisförbundet och det svenska Davis Cup-laget beslöt att spela matchen ändå. Däremot bestämde sig den lokala politiska majoriteten i Malmö för att matchen skulle spelas inför tomma läktare. Detta beslut motiverades av säkerhetsskäl, med tanke på de protester mot matchen som planeras. Polisen hade dock inte bedömt läget som ohållbart från säkerhetssynpunkt. Matchen spelades i Baltiska hallen i Malmö. Under lördagen den 7 mars anordnades en demonstration med, enligt polisens uppgifter, omkring 6 000 deltagare.[2] Demonstrationen arrangerades av Nätverket mot israels krig och ockupation.[3] Innan avgång hölls flera tal, av bland andra Per Gahrton (mp) och Lars Ohly (v). Väl framme vid Baltiska hallen bröt sig ett hundratal personer ut från demonstrationen och försökte ta sig in på arenan, men förhindrades av en massiv polisnärvaro; åtta personer greps och ett hundratal omhändertogs.[4]
Segrande nationer
Se även
Noter och referenser
Noter
- ↑ Anno 75 (1976), inrikeskalendarium.
- ↑ Stökigt men under kontroll, polisen.se 7 mars 2009. Hämtat 10 mars 2009
- ↑ Stoppa Matchen stoppade inte matchen, yelah.net 7 mars 2009. Hämtat 10 mars 2009
- ↑ Men våldet tog över, sydsvenskan.se 8 mars 2009. Hämtat 10 mars 2009
- ↑ Den femte och sista matchen fullföljdes inte utan avbröts när det stod 12-12 i första set. Australien hade ändå redan säkrat segern.
- ↑ Den femte och sista matchen fullföljdes inte utan avbröts när det stod 11-10 till Roscoe Tanner (USA) mot Guillermo Vilas (Argentina) i första set. USA hade ändå redan säkrat segern.
- ↑ Den femte och sista matchen vann Västtyskland på walkover.
- ↑ Den femte och sista matchen spelades inte.
- ↑ Den femte och sista matchen spelades inte.
- ↑ Den femte och sista matchen spelades inte.
Källor
- Martin Hedges, 1978. The Concise Dictionary of Tennis. Mayflower Books Inc.
- http://www.sverigestennismuseum.com/dchistoria.htm
Externa länkar
Argentina | .svg){kind=small}
Belgien | 
Frankrike | 
Israel | 
Peru | 
Rumänien | 
Ryssland
Serbien | 
Spanien | 
Storbritannien | 
Sverige | 
Sydkorea | 
Tjeckien | 
Tyskland
USA | 
Österrike
1900 | 1901 | 1902 | 1903 | 1904 | 1905 | 1906 | 1907 | 1908 | 1909 | 1910 | 1911 | 1912 | 1913 | 1914 | 1915 | 1916 | 1917 | 1918 | 1919 | 1920 | 1921 | 1922 | 1923 | 1924 | 1925 | 1926 | 1927 | 1928 | 1929 | 1930 | 1931 | 1932 | 1933 | 1934 | 1935 | 1936 | 1937 | 1938 | 1939 | 1940 | 1941 | 1942 | 1943 | 1944 | 1945 | 1946 | 1947 | 1948 | 1949 | 1950 | 1951 | 1952 | 1953 | 1954 | 1955 | 1956 | 1957 | 1958 | 1959 | 1960 | 1961 | 1962 | 1963 | 1964 | 1965 | 1966 | 1967 | 1968 | 1969 | 1970 | 1971 | 1972 | 1973 | 1974 | 1975 | 1976 | 1977 | 1978 | 1979 | 1980 | 1981 | 1982 | 1983 | 1984 | 1985 | 1986 | 1987 | 1988 | 1989 | 1990 | 1991 | 1992 | 1993 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009
