Färja

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Silja Lines Silja Festival på väg in till Mariehamn.

M/S Fredrika i Oxdjupsleden.

En färja eller kryssningsfärja är ett fartyg i linjetrafik på en fast bestämd väg och med fast bestämda tider över en å, en flod, en sjö eller ett hav. Huvuduppgift är att transportera personer eller fordon till andra sidan. Det finns speciella färjor avsedda för bilar och även färjor avsedda för tåg. Dessa är av typen ro-ro-fartyg (roll-on/roll-off) det vill säga att bilar och tåg kan köras ombord på färjan. Det finns även ropaxfärja (eller kombifärja) (av ro=roll-on, köra ombord, dvs fordon; pax=passagerare) som är en benämning på färjor som kombinerar person- och lasttransport. Ofta finns färjor där vattnet utgör ett hinder för fortsatt resa och där väg och järnväg fortsätter på andra sidan. Många färjelinjer har försvunnit då stora broar har ersatt dem.

Färjornas historia

Ungefär allt sedan människan kunnat frakta sig själv och sina förnödenheter per båt har det funnits vad man skulle kunna kalla färjeleder. Färjor behövdes där vadställen saknades, ofta på grund av att vattendraget var för djupt eller för stort för att kunna bemästras av ett brobygge.

Under medeltiden utgick särskilda taxor för att få färdas av en färjekarl. Taxorna varierade, men det var ofta populärare att använda sig av färjan än att behöva gå till lands om möjligheten fanns, eftersom landresor var obekväma och förknippade med risker. Namn som "Pråmhuset" och "Fär-" indikerar ofta att det funnits en färjeled på platsen.

Under 1600-talet uppstod dessutom ett helt nytt kollektiv av färjedrivare. Så kallade "roddarmadamer", som kunde vara gifta eller ogifta kvinnor, drev ofta en slags sjötaxi i skärgårdarna och mellan olika öar i Stockholms stad. Det var likadant vid andra platser i världen som var delade av vattendrag, London hade ett liknande system för färjning längs med Themsen och inte minst Venedig. I Stockholm försvann den sista "roddarmadamen" först 1904.

1800-talets ökade kommunikationsbehov ledde till att antalet färjeleder över vattendragen sjönk drastiskt. Järnvägsnätets utbyggnad lät sig inte stoppas av forsar, vadställen eller stora vattendrag. Under detta århundrade hade det blivit allt säkrare att färdas till lands, och även på det vanliga vägnätet ökade antalet broar. Ny teknik runt sekelskiftet 1900 som betong och stål gjorde det billigare att bygga en bro än vad det varit hittills. Dessutom slapp man behöva avlöna färjkarlar. Ansvaret för en färjeled var uppdelat på olika härader precis som med vägarna.

1944 förstatligades vägnätet, vilket inkluderade färjelederna. Då fanns 126 stycken i hela Sverige. Efterkrigstidens formidabla bilexplosion har reducerat antalet färjeleder genom bro- och tunnelbyggande och kan förväntas göra det även i framtiden. 2006 fanns det 38 färjeleder kvar i landet. Genom att bygga en bro alternativt en tunnel sjunker driftskostnaderna eftersom man slipper avlöna färjepersonal och underhålla och ibland byta ut fartygen. Det är dock inte alltid populärt att ersätta färjor med broar, den av Vägverket planerade Fårösundsbron stoppades efter våldsamma protester, liksom bron till Öckerö efter två lokala folkomröstningar.

Exempel på svenska färjelinjer

Vägverket i Sverige är, liksom vägverket i Finland, en av världens största redare. Vägverket Färjerederiet driver 38 färjelinjer med 63 (gula) färjor i hela landet med plats för motorfordon, normalt avgiftsfria.

Färjetrafiken till Gotland sköts av Destination Gotland på uppdrag av Rikstrafiken. Trafiken till Ven av Ven-Trafiken och till Visingsö av Visingsötrafiken. Dessa är avgiftsbelagda.

Passagerarfärjetrafiken mellan öarna i Göteborgs södra skärgård och på Göta älv i Göteborg sköts av Styrsöbolaget på uppdrag av Västtrafik.

Färjetrafiken Varberg-Grenå i Danmark upprättades den 8 maj 1960 och sköts 2006 av Stena Line med två avgångar per dag i vardera riktningen, restid cirka 4 timmar.

Exempel på försvunna färjelinjer är t ex färjelinjen mellan Limhamn söder om Malmö och Dragör i Danmark som har blivit ersatt av Öresundsbron.

Se även

Sjöfartsportalen

• Bilfärja (innehåller lista över linjer)
• Tågfärja
• Personfärja
• Snabbfärja
• Fraktfärja

Externa länkar

• Färjor i Europa / Wilhelm Langes