Härnösands kommun
Från Rilpedia
| Härnösands kommun | |
 Härnösands kommunvapen |
|
| Län | Västernorrlands län |
| Landskap | Ångermanland |
| Domsaga | Ångermanlands domsaga |
| Centralort | Härnösand |
 |
|
| Folkmängd • Totalt |
98:e av 290 25 080 invånare |
| Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal |
95:e av 290 1 064 km² |
| Befolkningstäthet • Totalt |
24 invånare/km² |
| Kommunkod | 2280 |
| Webbplats | www.harnosand.se |
Härnösands kommun är en kommun längs Ångermanlands kust, i Västernorrlands län i Norrland.
Innehåll |
Administrativ historik
År 1873 inkorporerades Härnö kommun i Härnösands stad. Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Säbrå av kommunerna Hemsö, Häggdånger, Stigsjö, Säbrå och Viksjö. Staden Härnösand och landskommunen Högsjö förblev oförändrade. Den nya kommunen färdigbildades territoriellt 1969, de tre enheterna gick samman och blev Härnösands kommun 1971.
Kommunens bibliotek ingår i det år 2000 invigda Sambiblioteket i Härnösand.
Kommunvapen
Blasonering: I silverfält en svart bäver med en svart gädda i munnen.
Redan i Härnösands stads privilegiebrev från 1586 fastställs att dess sigill skall bestå av en svart bäver med en gädda i munnen. 1931 fastställdes vapnen för staden av Kungl Maj:t. Efter kommunbildningen fanns tre vapen, förutom stadens även Högsjös och Säbrås. Den nya kommunen valde den namngivande enhetens vapen. Detta registrerades dock inte i PRV förrän 1989.
Utbildning
Sedan grundandet av Härnösands gymnasium har lärandet stått i centrum för staden, som idag bland annat utbildar elever vid Kapellsbergs musikskola och Mittuniversitetet.
Grundskolor
- Bondsjöskolan
Tidigare grundskola som revs under 1990-talet för att ge plats åt bostadshus, ett bygge som uteblev. På tomten byggdes under mitten av 2000-talet Härnösands nya brandstation.
- Bondsjöhöjdens skola
- Brunne skola
- Brännaskolan
- Franzénskolan
- Gerestaskolan
- Häggdånger skola
- Hälledalsskolan
- Kiörningskolan
- Landgrenskolan
Skolan är en 7–9-skola i Härnösands centrum. Byggnaden, som är uppkallad efter Lars Landgren har ett kyrkliknande torn på taket, har varit läroverk och är nu K-märkt.
- Murbergsskolan
- Solenskolan
- Älandsbro skola
- Obligatoriska särskolan
Härnösands gymnasium
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Försvarsmakten
Försvarsmakten har under lång tid varit representerat inom kommunen. 1953 bildades Härnösands kustartilleriregemente KA5 med tillhörande Hemsö fästning som sprängdes in i Storåberget på Hemsön 1953-1957. En större tillbyggnad av Hemsö fästning skedde 1961-1963.
Efter det kalla krigets slut har Härnösands tappat sin vikt som strategisk förlägningsort inom Försvarsmakten, varpå man successivt avvecklat utbildningsplatserna. Hemsö fästning avvecklades 1989, Härnösands kustartilleriregemente 1997 och Sjöstridskompaniet avvecklas 2008. Idag bedrivs endast värnplikt i begränsad skala av Hemvärnet på det gamla regementesområdet.
Orter i Härnösands kommun
- Brunne och Solberg
- Byåker och del av Helgum
- Fröland
- Gådeå
- Hemsön
- Härnösand
- Norrstig och Saltvik
- Nässland, Nässlandsbro och Kragom
- Ramsås
- Ramvik
- Solumshamn
- Sörgården och Byn
- Utansjö
- Veda och Mörtsal
- Viksjö
- Ytterfälle
- Älandsbro
- Kullarmark
- Stigsjö
Politik
Länge har den politiska ledningen vacklat mellan blocken i Härnösand. 1976-1982 var Centerpartiet innehavare av kommunalrådsposten, därefter tog Socialdemokraterna makten. Vid 1985 års val föll dock vänsterblocket och de borgerliga återvann väljarnas förtroende och Centerpartiet installerade sig åter på posten. 1988 svängde det ännu en gång och Socialdemokraterna återfick makten. Inte heller denna gång blev det någon framgångsrik mandatperiod för vänsterblocket och 1991 fick de borgerliga ännu en gång maktövertag, denna gång med stöd av Sjukvårdspartiet Västernorrland. Centerpartiet tillsatte åter posten som kommunstyrelsens ordförande. Denna borgerliga era varade fram till 1998 då Socialdemokraterna kunde återta posten efter ett framgångsrikt val, på främst frågan om att inte sälja kommunens energibolag (Hemab). Fram till 2006 styrdes nu kommunen av vänsterblocket, och från 2002 med Sig-Britt Ahl som kommunalråd. Efter 2006 års kommunalval är kommunen styrd av Alliansen och Sjukvårdspartiet. Moderata samlingspartiet och Centerpartiet innehar idag varsin kommunalrådspost. Anders Gäfvert (m) ordf i kommunstyrelsen, Jonny Lundin (c) 1:e v ordf i KS och Sig-Britt Ahl (s) 2:e vice ordf och oppositionsråd
Valresultat kommunfullmäktige 2000-2010
| Parti | 2010 | 2006 | 2002 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | % | Mandat | Antal | % | Mandat | Antal | % | Mandat | |
| Socialdemokraterna | — | — | — | 5352 | 34,31 | 17 | 6163 | 40,7 | 20 |
| Moderata samlingspartiet | — | — | — | 2469 | 15,83 | 8 | 1585 | 10,4 | 5 |
| Centerpartiet | — | — | — | 2127 | 13,63 | 7 | 2024 | 13,3 | 6 |
| Sjukvårdspartiet | — | — | — | 2069 | 13,26 | 6 | 1110 | 7,3 | 4 |
| Vänsterpartiet | — | — | — | 1067 | 6,84 | 3 | 1440 | 9,5 | 5 |
| Miljöpartiet de Gröna | — | — | — | 972 | 6,23 | 3 | 856 | 5,6 | 3 |
| Folkpartiet liberalerna | — | — | — | 811 | 5,20 | 3 | 1263 | 8,3 | 4 |
| Kristdemokraterna | — | — | — | 510 | 3,27 | 2 | 643 | 4,2 | 2 |
| Sverigedemokraterna | — | — | — | 204 | 1,31 | — | — | — | — |
| Övriga partier | — | — | — | 20 | 0,13 | — | 58 | 0,3 | — |
| Antal giltiga röster | — | — | — | 15601 | 100 | 49 | 15142 | 100 | 49 |
| Blanka ogiltiga röster | — | 264 | 278 | ||||||
| Övriga ogiltiga röster | — | 8 | 0 | ||||||
| Totalt | — | 15873 (79,72 %) |
15420 (77,1 %) |
||||||
Valresultat kommunfullmäktige 1990-1999
| Parti | 1991 | 1994 | 1998 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | % | Mandat | Antal | % | Mandat | Antal | % | Mandat | |
| Socialdemokraterna | 6638 | 36,79 | 18 | 6635 | 36,5 | 18 | 6169 | 37,58 | 18 |
| Moderata samlingspartiet | 3740 | 20,73 | 10 | 2811 | 15,45 | 8 | 2242 | 13,65 | 7 |
| Centerpartiet | 3010 | 16,69 | 8 | 2602 | 14,3 | 7 | 1632 | 9,94 | 5 |
| Folkpartiet liberalerna | 1550 | 8,59 | 4 | 1131 | 6,2 | 3 | 803 | 4,89 | 2 |
| Kristdemokraterna | 957 | 5,3 | 3 | 477 | 2,6 | 1 | 672 | 4,09 | 2 |
| Vänsterpartiet | 769 | 4,26 | 2 | 1101 | 6,05 | 3 | 1587 | 9,66 | 5 |
| Miljöpartiet de Gröna | 720 | 3,99 | 2 | 1092 | 6 | 3 | 888 | 5,41 | 3 |
| Sjukvårdspartiet | — | — | — | — | — | — | 2321 | 14,14 | 7 |
| Övriga partier | 659 | 3,65 | 2 | 2346 | 12,9 | 6 | 99 | 0,59 | — |
| Antal giltiga röster | 18043 | 100 | 49 | 18195 | 100 | 49 | 16413 | 100 | 49 |
| Blanka ogiltiga röster | 287 | 247 | 371 | ||||||
| Övriga ogiltiga röster | — | — | 0 | ||||||
| Totalt | 18330 | 18442 | 16874 (79,95 %) |
||||||
Valresultat kommunfullmäktige 1980-1989
| Parti | 1982 | 1985 | 1988 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | % | Mandat | Antal | % | Mandat | Antal | % | Mandat | |
| Socialdemokraterna | 8762 | 45,4 | 22 | 7859 | — | 20 | 7506 | — | 21 |
| Centerpartiet | 5166 | 26,77 | 13 | 4045 | — | 11 | 3614 | — | 10 |
| Moderata samlingspartiet | 2944 | 15,25 | 8 | 3367 | — | 9 | 2442 | — | 7 |
| Vänsterpartiet | 860 | 4,45 | 2 | 841 | — | 2 | 915 | — | 3 |
| Miljöpartiet de Gröna | 599 | 3,10 | 2 | 811 | — | 2 | 1265 | — | 3 |
| Folkpartiet liberalerna | 558 | 2,89 | 1 | 1646 | — | 4 | 1556 | — | 4 |
| Kristdemokraterna | 403 | 2,09 | 1 | 399 | — | 1 | 502 | — | 1 |
| Övriga partier | 9 | 0,05 | — | 8 | — | — | 16 | — | — |
| Antal giltiga röster | 19301 | 100 | 49 | 18976 | 100 | 49 | &17816 | 100 | 49 |
| Ogiltiga röster | 180 | 167 | 217 | ||||||
| Totalt | 19481 | 19143 | 18033 | ||||||
Valresultat kommunfullmäktige 1976-1979
| Parti | 1976 | 1979 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | % | Mandat | Antal | % | Mandat | |
| Socialdemokraterna | 8115 | 42,48 | 21 | 8206 | 42,84 | 21 |
| Centerpartiet | 6369 | 33,34 | 16 | 5842 | 30,5 | 15 |
| Moderata samlingspartiet | 2097 | 10,98 | 6 | 2598 | 13,56 | 7 |
| Folkpartiet liberalerna | 1132 | 5,93 | 3 | 951 | 4,96 | 2 |
| Vänsterpartiet | 923 | 4,83 | 2 | 1100 | 5,74 | 3 |
| Kristdemokraterna | 447 | 2,34 | 1 | 448 | 2,34 | 1 |
| Övriga partier | 19 | 0,1 | — | 12 | 0,06 | — |
| Antal giltiga röster | 19102 | 100 | 49 | 19157 | 100 | 49 |
| Ogiltiga röster | 81 | 106 | ||||
| Totalt | 19183 | 19263 | ||||
Berömda Härnösandsbor
- Fysikern Anders Jonas Ångström växte upp och gick i skola i Härnösand.
- Lena Endre, skådespelerska
- Politikern och fv statsministern Thorbjörn Fälldin är född, uppvuxen, och bosatt, i Högsjö församling, som numera är en del av Härnösands kommun.
- Ludvig Nordström, författare.
- Eva Goës, politiker
- Margareta Sjödin, skådespelerska och konstnär
- Gullan Bornemark, Kompositör
|
|||||||||||
