Åkers härad
Från Rilpedia
Foto:Thrór
Källa:Stockholms stadsarkiv
Åkers härad var ett historiskt härad i norra Södermanland. Häradet omfattade den västra delen av nuvarande Strängnäs kommun, vilken är en del av Södermanlands län. Åkers härad omgärdade staden Strängnäs, som dock inte utgjorde en del av dess jurisdiktion, men saknade i övrigt köpingar och municipalsamhällen. Största tätort är numera Åkers styckebruk belägen 17 km sydost om Strängnäs. Den totala arealen uppgick till 444 km², vilket år 1934 fördelade sig på drygt 119 km² åker och drygt 215 km² skog. Befolkningen uppgick samma år till 8 106 invånare, vilket inte förändrats nämnvärt jämfört med idag. Detta inkluderar inte de dryga 12 000 invånare som bor i Strängnäs stad. Åkers härad var en del av Livgedingets domsaga och Gripsholms fögderi, men var ett eget tingslag t.o.m. år 1880 och därefter ett gemensamt med Selebo härad t.o.m. år 1947. År 1952 gick de olika landskommunerna i området upp i ett mindre antal storkommuner som år 1971 förenades till Strängnäs kommun.
Åkers härads område ligger vid Mälaren. Området sträcker sig västerut från Strängnäs över Fogdön mot Sörfjärden. Från Mälaren där häradsområdet omfattar Fogdöns och större delen av Tosteröns jordbruksmarker höjer sig landet med tilltagande skogighet avsatsvis till omkring 90 meter över havet. Åkers härads norra område är en del av Mälarslätten. I väster gränsade Åkers härad mot Österrekarne härad, i sydväst mot Villåttinge härad och i söder mot Daga härad. I öster ligger Selebo härad och i norr ligger Yttertjurbo härad i Västmanlands län och Åsunda härad i Uppsala län.
Historia
Omkring år 1350 infördes den nuvarande häradsindelningen i landskapet Södermanland och ersatte därmed de tidigare hundare som vilade på förhistoriska anor. Namnet skrevs under 1300-talet alltid Akirbohundare d.v.s. Åkerbornas hundare, vilket år 1399 förkortats till Akers hundare, troligen för att inte sammanblandas med Åkerbo härad. I vissa sammanhang där namndelen -åker förekommer kan ordet tyda på en helig plats ägnad åt någon särskild gud. Där ordet däremot lyfts ut och satts för sig själv såsom i Åkers härad tros namnet komma av platsen där häradets tingsplats var beläget, och alltså syfta på själv tingsåkern, där ordet får betydelsen betesmark eller öppet område snarare än odlad markplätt. Åkers tingsplats torde ursprungligen ha varit belägen vid Åkers kyrka där en tidigare husby d.v.s. kungsgård och ett Tuna d.v.s. en marknadsplats också legat. Denna punkt är dock inte centralt placerad i häradet, vilket var brukligt för tingsplatser, och häradet torde därmed under åren ha ändrat sin utformning. Mycket talar för att Fogdön tidigare kan ha utgjort ett eget härad, med ett eget Tuna nära Fogdö kyrka. Tingsplatsen har därför under 1300-talet kommit att flyttas till Eldsundet i Strängnäs socken. Här omnämns ett Eldasund år 1383 och ett Eldasunds löt år 1423, vilket stundtals förefaller ha givit namn åt hela häradet, och platsen var belägen vid den farled som då förband Sörfjärden med Strängnäsfjärden på den punkt där den enda vägen till Fogdön korsat denna. Platsen, som sedermera kom att hysa Södermanlands regemente och P10, användes t.o.m. början av 1700-talet då tingsplatsen flyttades till Strängnäs stad. Här delades tingshuset med Selebo härad fr.o.m. år 1863 tills dess ett nytt hus uppfördes för de båda år 1905. Åkers härads sigill har anor från 1500-talet och föreställde en grind med tre träd bakom, vilka senare omtolkats som ax.
Strängnäs anlades troligtvis i gränslandet mellan dåvarande Åkers härad och ett eventuellt Fogdö härad och var tidigt en plats för förkristen asadyrkan. Här låg troligtvis en offerplats på platsen för nuvarande Strängnäs domkyrka. På denna plats stenades den engelske missionären Sankt Eskil år 1080, och från år 1120 omnämns staden som ett biskopssäte, men det är inte förrän på 1300-talet de första säkra stadsrättigheterna kan beläggas. Strängnäs var också platsen för det sörmländska landskapstinget och den årliga marknaden - Samtinget - som kan beläggas från åtminstone år 1327 men som säkerligen har äldre anor. Staden kom att vara en av landets viktigaste t.o.m. 1500-talets mitt, och det här Gustav Vasa lät sig krönas till kung den 6 juni år 1523 på den dag som numera firas som Sveriges nationaldag. Vid slutet av 1400-talet uppfördes en biskopsborg i staden - Roggeborgen - som alltjämt finns kvar. Ett annat herresäte är Bergshammar på Fogdön som i nuvarande skick härrör från 1700-talet.
Fogdö kyrka i häradets norra del har anor från 1100-talet och här anlades på 1200-talet ett kloster - Vårfruberga kloster. Ett skyddsbrev utfärdades år 1252 för klostret och signerades då Birger Jarl med adress i Stockholm som då omnämndes för första gången. Klostret drogs in till kronan i samband med reformationen och gården fick då namnet Kungberg. Även de övriga kyrkorna på Fogdön, d.v.s. Helgarö kyrka och Vansö kyrka härstammar från tidig medeltid. I häradets södra delar uppfördes under stormaktstiden järnbruket Länna bruk samt ett kanongjuteri och krutbruk vid Åkers styckebruk, där produktionen av stål alltjämt består. I övrigt bedrevs inom häradet mestadels jordbruk.
Socknar
Åkers härad omfattade sju socknar.
Källor och litteratur
- Nordisk familjebok, uppl 3, band 20, 1934
- Svensk Etymologisk Ordbok, 2009-03-12, kl. 17:54
- Åker och Tuna, 2009-04-05, kl. 10:34
- MittiMälaren.se: Gods och gårdar på Aspö-Tosterön, 2009-03-22, kl. 15:57
- CyberCity: Strängnäs historia, 2009-03-22, kl. 16:15
- Nationalencyklopedin
- Ericsson, Gustaf (1820-1894); Folklivet i Åkers och Rekarne härader - nr 5 - sockenbeskrivningar över Härad, Fogdö, Vansö, Länna och Dunker, utgivna av Magdalena Hellquist, Uppsala, Dialekt- och folkminnesarkivet, 1994,ISBN 91-85540-68-4(inb.)
 |
||
|
Daga | Hölebo | Jönåker | Oppunda | Rönö | Selebo | Sotholm | Svartlösa | Villåttinge | Västerrekarne | Åker | Öknebo | Österrekarne |
