Minaret
Från Rilpedia
-
- För tidskriften, se Minaret (tidskrift)
|
|||
Minaret (europeisk form av arabiskans minâra, "ljusplats", fyrtorn), är ett torn i anslutning till en moskébyggnad. Upptill är minareten omgiven av ett öppet galleri eller en balkong använt av muezzin (böneutroparen), för att kalla muslimerna till den rituella bönen, Salat. Minareten, som på visst sätt motsvarar de kristna kyrkornas torn, står vanligen inte i något fysiskt samband med moskén, utan är löst tillbyggd. Formen växlar: en fyrsidig underbyggnad övergår till exempel i en åttahörning eller i en cylinder, från vilken galleriet springer fram, och avslutas med ett kägel-, kupol- eller lökformigt tak.
Det arabiska namnet på minaret är numera ma'dana, det vill säga plats, varifrån muezzins kallelse till bön utförs.
I stora städer som Bukhara, Samarkand och liknande har många byggnader ett symmetriskt arrangerade par av Minareter vilka i sådant fall spelar en rent dekorativ roll.
De första kända minareterna byggdes i hörnen av Amrmoskén i Egypten 673. Fram till 1200-talet var minareterna kvadratiska i basen, men är sedan dess i allmänhet runda (koniska).
Minareter har som symbol för muslimsk närvaro blivit en politisk fråga i flera länder. I Schweiz har politiker från landets största parti, Schweiziska folkpartiet, lanserat ett medborgarinitiativ som vill att grundlagen ska förbjuda byggnation av minareter.[1]
Muezzin
Muezzin, egentligen müezzin, är den turkiska/persiska benämningen på böneutroparen i en moské som kallar till bön uppifrån minareten. Den motsvarande arabiska benämningen är mu'addin eller mu'adhdhin.
Referenser
Se även
|
||||||||||
