Wehrmacht
Från Rilpedia
| Wehrmacht | |
 |
|
| Information | |
|---|---|
| Nation | Mall:Landsdata Tyskland (1935-1945)Nazityskland |
| Grundad | 1935 |
| Nedlagd | 1946 |
| Organisationer | Heer Luftwaffe Kriegsmarine |
| Högkvarter | Zossen |
| Överbefälhavare | Adolf Hitler |
| Chef des Oberkommandos der Wehrmacht | Wilhelm Keitel |
| Ekonomi | |
| Övrigt | |
| Historia | andra världskriget |
Wehrmacht (sv. försvarsmakten), från år 1919 samlingsnamn på den tyska Weimarrepublikens stridskrafter; Reichswehr och Kriegsmarine.
I det nationalsocialistiska Tredje riket fick begreppet Wehrmacht från år 1935 officiellt beteckna land-, luft- och sjöstridskrafterna. Wehrmacht upplöstes officiellt 1946, strax efter andra världskriget, men återuppstod som neue Wehrmacht fram till det officiella bildandet av Västtysklands Bundeswehr år 1956. Begreppet levde dock kvar långt in på 1970-talet också i officiella sammanhang. Även andra länders stridskrafter kunde på tyska benämnas Wehrmacht.
Wehrmacht ställdes 1935 direkt under Adolf Hitlers personliga befäl och blev det viktigaste instrumentet för att möjliggöra nazisternas planer om Lebensraum och dominans över Europa. Wehrmacht delades in i Heer (hären), Kriegsmarine (marinen) och Luftwaffe (flygvapnet).
Historia
Efter nederlaget i första världskriget för Tyska riket var genom Versaillesfördraget en begränsning bestämd för den tyska militären, som hädanefter inte skulle tillåtas omfatta mer än 100 000 man under vapen (plus 15 000 sjömän i marinen). Vidare fick man inte beväpna sig med tyngre vapen, artilleri eller flygvapen. Med dessa villkor grundades 23 mars 1921 riksvärnet.
Genom återinförandet av den allmänna värnplikten i Tyskland 1935 omvandlades riksvärnet till en "massarmé". Omedelbart efter rikspresidenten Paul von Hindenburgs bortgång 1934 gjordes denna armé edsbunden till Hitler. I det av nationalsocialisterna kontrollerade Wehrmacht enrollerades någonstans mellan 12 och 20 miljoner man som soldater, bland dem många frivilliga "folktyskar" (från bl.a. Baltikum, Balkan och Ryssland).
Från 1938 blev även Österrikes försvarsmakt en del av Wehrmacht.
Wehrmacht anses som en av krigshistoriens mest effektiva militära organisationer. Dock rådde det genom hela andra världskriget en stor rivalitet mellan de olika försvarsgrenarna, vilket allvarligt skadade Wehrmachts förmåga. Wehrmacht förknippas bland annat med blixtkriget i början av andra världskriget.
Ur resterna av Wehrmacht spirade sedermera Västtysklands Bundeswehr och även Östtysklands Nationale Volksarmee.
I dag heter Förbundsrepubliken Tysklands krigsmakt Bundeswehr.
Brott mot krigets lagar
Bland de brott mot krigets lagar som Wehrmacht efter andra världskriget överbevisades om finns
- Avrättningar av civilbefolkning
- Delaktighet i massakrer
- Tätt samarbete med Schutzstaffeln angående judeutrotning och andra massmord
- Belägring och utsvältning av städer och regioner som Leningrad
Viktiga personer inom Wehrmacht
- Ludwig Beck
- Johannes Blaskowitz
- Karl Dönitz
- Werner von Fritsch
- Heinz Guderian
- Wilhelm Keitel
- Albert Kesselring
- Günther von Kluge
- Erich von Manstein
- Friedrich Paulus
- Erwin Rommel
- Gerd von Rundstedt
- Claus Schenk von Stauffenberg
- Erwin von Witzleben
- Erich Raeder
- Hans von Luck
Denna artikel med koppling till mellankrigstiden och andra världskriget är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
