Lisebergs landeri

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Lisebergs landeri, var ett landeri i Göteborg, vars huvudbyggnad fortfarande finns kvar, och som låg på delar av det område där nöjesparken Liseberg ligger i dag. Dess ursprungliga beteckning var "Liseberg 12 roten 74".

På en karta från 1696 kallas området för "Stadzens Muhlbete", här gick alltså boskapen på bete. När Göteborg grundlades 1619-1621 fick staden överta marken från föregående ägaren Nya Lödöse. Redan tidigt i Göteborgs historia användes området kring Liseberg bland annat till kolonilotter eftersom marken var bördig. Lotterna bestod av så kallade "morgnar", vilket betydde den jordyta en man kunde plöja upp under en morgon.

Mot slutet av 1600-talet kontrollerades området av rådmannen Sven Arell och sekreteraren H Ekman, som efter 1701 stod som ensam ägare. När magistraten i Göteborg 1725 övertog arrendet kallades området för "Ekmansängen".

På 1740-talet arrenderades området av rådman Jakob Bratt som främst använde området för att odla tobak, och området kom därför att kallas "Det Brattiska Plantaget". De första byggnaderna som då uppfördes på området var främst till för att lagra tobak, men han startade även ett stärkelsehus på området. Genom dessa odlingar tillsammans med tobaksodlingar på Heden och i Hedåsområdet var Göteborg i det närmaste självförsörjande på pip- och tuggtobak. År 1783 blev det dock svår missväxt och plantagerna lades ner. 30 år innan denna händelse hade Bratt avlidit och hans släktingar hade sålt landeriet till köpmannen Johan Anders Lamberg. Han döpte området efter sin fru Elisabeth Söderberg (†1768) som han själv kallade för Lisa. Först hette landeriet Lisas berg som senare blev Liseberg. Lamberg anlade en park och byggde det hus som fortfarande finns kvar och som kallas Landeriet, som paret använde som sommarstuga. Han uppförde även den första mangårdsbyggnaden som också finns kvar och som idag används som kontorsbyggnad. År 1801 uppfördes en andra mangårdsbyggnad som i dagsläget används som värdshus.

Efter Lamberg blev Johan Bestman ny ägare. Han fick privilegier att 1773 anlägga ett sockerbruk i den gamla stärkelsefabriken, vilket blev inskrivet i Götheborgs Närings-Kalender som Lisebergs Sockerraffinaderi.

Därefter kom major Johan Henrik Rosenschütz, men redan efter fem år övergav han både hustru och Liseberg.

År 1799 köpte handlaren Anders Andersson egendomen, och 1801 uppfördes den större mangårdsbyggnad som ligger mittemot det äldre landeriet. Troligen har någon av arkitekterna Carl Wilhelm Carlberg eller J F Weinberg ritat byggnaden, som till Jubileumsutställningen 1923 byggdes om till värdshus. Andersson avled 1809, men egendomen såldes först tre år senare på auktion till handlanden Peter Vilhelm Berg. Men Berg fick ekonomiska problem och tvingades sälja landeriet 1819 till Olof Melin

Landeriet såldes på nytt 1822 till handlaren Abraham Robert Lorent, som köpte det för engelsmannen från Liverpool John Nonnens räkning. Köpeskillingen var 10 000 riksdaler banco, vilken erlades på ett originellt sätt, i porter, socker och sirap som det Lorentska bruket ute vid Klippan tillverkade. Nonnen står som ägare fram till 1834, då egendomen köptes av Nonnens svärson, den engelske pastorn Morgan Morgan.

David Carnegie, som övertagit det Lorentska bruket (och Liseberg) 1845, skänkte därefter Liseberg till John Nonnens döttrar; Mary, Emily, Charlotte och Ann. Systrarna Nonnen prydde hela parken med Dahlior och vildvin, men mest kända blev systrarna då de på 1840-talet startade Göteborgs första rit- och målarskola. Två av systrarna, Emily och Mary, bodde kvar på Liseberg ända tills de dog en bit in på 1900-talet, över 90 år gamla.

Hösten 1887 fick Wilhelm Friberg hyra en vildvuxen trädgård inom området, som han förvandlade till skridskobana på vintern och en arena för bland annat gymnastik, långboll och säcklöpning på sommarhalvåret. Platsen fick heta "Balders Hage" och det var här som Friberg bildade Örgryte Idrotts Sällskap den 4 december 1887.

År 1908 köpte Göteborgs stad Landeriet och i och med Jubileumsutställningen 1923 byggdes nöjesparken Liseberg som öppnade den 8 maj 1923.

Referenser

Tryckta källor

• Göteborgs landerier/Gbg's Jubileumspubl. XIII, Ernst Fischer 1923
• Liseberg - från komark till nöjespark, utg. av Liseberg AB, red. Bo Sigvard Nilsson & Bo Johansson 1998 ISBN 91-630-6503-7

Webbkällor

• Historik-sida
• Lejsta
• Nonnens Vänner
• Carlotta
• Lisebergs Historiksida
• Ur Runeberg
• Kvinnohistoria Emily Nonnen

 Denna artikel om Sveriges historia är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.