Håbo härad
Från Rilpedia
Håbo härad var ett historiskt härad i den södra delen av Uppland. När det begav sig var häradet en del av Uppsala län, men det kom sedermera att delas i småkommuner som vid kommunreformerna på 1950-talet kom att delas mellan nuvarande Håbo kommun och Upplands-Bro kommun. År 1971 kom Upplands-Bro kommun att föras till Stockholms län medan Håbo kommun förblev en del av Uppsala län. Största orten är idag Bålsta, beläget 48 km nordväst om Stockholm, som också är centralort i kommunen. Håbo härad omfattade knappt 223 km² (varav 186 km² inom den nuvarande kommunen) och hade år 1908 4 496 invånare, men idag bebos området av mer än 20 000 invånare. Häradet var en del av Uppsala läns södra domsaga och Trögds fögderi och bildade ett tingslag tillsammans med Bro, Trögds och Åsunda härader.
Håbo härad var beläget mellan mälarviken Ekolsundsviken i väster, Norra Björkfjärden i söder och vikarna Gorran, Ekoln, Skofjärden och Sigtunafjärden i norr. Landområdet väster om näset mellan Mälaren och Ekoln omfattar nuvarande Håbo kommun medan området öster om densamma numera tillhör Upplands-Bro kommun. Vid det smala näset mellan dessa ligger tätorten Bålsta. Häradet gränsade i söder till Bro härad, i väster till Trögds härad, i nordväst till Lagunda och Hagunda härader, i nordost till Vaksala härad och i ost till Ärlinghundra härad i Stockholms län.
Historia
Det Habo hundare som föregick häradet låg i gränslandet mellan de tidigare uppländska folklanden Attundaland och Tiundaland. De två sydligaste socknarna Håtuna och Håbo-Tibble tillhörde Attundaland och det var denna del som många år senare kom att föras till Upplands-Bro kommun och Stockholms län. Häradets tingsplats låg från början i Håtuna men flyttades sedermera till Bålsta. Namnet Håbo, som under 1300-talet skrevs som Habohundæri, har anor från järnåldern då människor bosatte sig vid mälarviken Hå och därmed blev håbor.
Inom häradet låg under medeltiden Håtuna kungsgård där den s.k. Håtunaleken utspelade sig mellan Magnus Ladulås söner Birger, Erik och Valdemar år 1306, vilket sedermera ledde fram till händelserna vid Nyköpings gästabud år 1317. På Biskops-Arnö i den nordligaste delen av häradet låg ytterligare en kungsgård som under medeltiden tjänade som sommarresidens åt ärkebiskoparna. Mest kända byggnaden i häradet är kanske ändå Skoklosters slott - en av rikets främsta barockslott uppfört under stormaktstiden 1654-1676.
Socknar
I Håbo härad ingick sju socknar.
Källor
- Nordisk familjebok, uppl 2, band 12, 1910
- Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut, 2009-03-08, kl. 14:54
- Håbo kommun, 2009-03-08, kl. 17:07
- Beskrifning öfver Stockholms län, 2009-03-09, kl. 20:35
|
||||||||||||||||||||
|
|||||||||||
|
Härader och skeppslag i Stockholms län |
 |
|
|
Härader: Bro | Färentuna | Håbo | Lyhundra | Långhundra | Närdinghundra | Seminghundra | Frösåker |
||
|
Skeppslag: Bro och Vätö | Danderyd | Frötuna och Länna | Väddö och Häverö | Värmdö | Åker |
