Sveriges herrlandslag i ishockey
Från Rilpedia
- För andra svenska ishockeylandslag, se Sveriges landslag i ishockey.
 Sveriges herrlandslag i ishockey |
|
| IIHF:s rankning | 3 (2009) |
| Coach | Bengt-Åke Gustafsson |
| Matchställ | Gul tröja med tre blåa kronor eller blå tröja med tre gula kronor |
| VM-meriter | |
|---|---|
| • Guld | 8 (1953, 1957, 1962, 1987, 1991, 1992, 1998, 2006) |
| • Silver | 18 (1928, 1947, 1951, 1963, 1964, 1967, 1969, 1970, 1973, 1977, 1981, 1986, 1990, 1993, 1995, 1997, 2003, 2004) |
| • Brons | 15 (1952, 1954, 1958, 1965, 1971, 1972, 1974, 1975, 1976, 1979, 1994, 1999, 2001, 2002, 2009) |
| OS-meriter | |
| • Guld | 2 (1994, 2006) |
| • Silver | 2 (1928, 1964) |
| • Brons | 4 (1952, 1980, 1984, 1988) |
| Canada/World Cup-meriter | |
| • Vinst | 0 |
| • Tvåa | 1 (Canada Cup 1984) |
Sveriges herrlandslag i ishockey, populärt kallat Tre kronor, är det svenska A-landslaget i ishockey för herrar. Namnet "Tre kronor" användes första gången vid VM i ishockey 1938 i Prag.
Sveriges första landslag i ishockey spelade i de Olympiska sommarspelen 1920 i Antwerpen, första matchen spelades den 23 april 1920 där Sverige besegrade Belgien med 8-0 [1]. Ishockeyturneringen spelades som en uppvisningsgren, då man ännu inte börjat med olympiska vinterspel, och Sverige kom på fjärde plats. Det internationella ishockeyförbundet gav senare den turneringen VM-status. Numera är VM och OS åter skilda turneringar. Sverige är det enda lag som vunnit både VM och OS samma år sedan de började spelas som olika turneringar. 2006 och 2007 toppade Sverige IIHF:s världsrankinglista.
Innehåll |
Övriga meriter
- Canada Cup:
- 1976 - 4:a
- 1981 - 5:a
- 1984 - Final mot Kanada, som vann med 5-2 och 6-5.
- 1987 - Semifinal mot Sovjetunionen, som vann med 4-2
- 1991 - Semifinal mot Kanada, som vann med 4-0.
- World Cup of Hockey
Profiler
Landslagschefer/General Managers
- Mats Näslund, "Team manager" under Ceska Pojistovna Cup 1-4 september 2005.
- Claes-Göran "Myggan" Wallin, landslagschef (2002-2024)
- Anders Hedberg, General Manager & förbundskapten (2000-2002)
- Peter Wallin, General Manager (1998-2000)
Förbundskaptener/Coacher
| Tre Kronor under VM i ishockey 2006 |
|
Målvakter |
Ishockey vid Olympiska spelen genom tiderna
Canada Cup/World Cup i ishockey genom tiderna
- Canada Cup 1976 - Slutade fyra
- Canada Cup 1981 - Slutade femma
- Canada Cup 1984 - Förlorade final
- Canada Cup 1987 - Slutade trea
- Canada Cup 1991 - Slutade trea
- World Cup 1996 - Förlorade semifinal
- World Cup 2004 - Förlorade kvartsfinal
VM genom tiderna
|
|
EM genom tiderna
Historik
1920-1949
Under första halvan av 1920 introducerades ishockey i Sverige. Samma år hölls OS i Antwerpen i Belgien, där ishockey var en uppvisningsgren med matcher i slutet av april. Vinter-OS kom först 1924, så 1920 spelades den olympiska ishockeyturneringen i april i Antwerpen. Sveriges lag bestod av ett par spelare som spelat ishockey i Tyskland under 1910-talet samt resten av bandyspelare. Lagledare var en amerikansk affärsman Raoul Le Mat. På grund av isbrist fick laget träna i korridorerna på Stockholms Stadion. Träningen skedde med bandy- och fotbollsutrustning då ishockeyklubbor och övrigt saknades i Sverige. Efter framkomst till Antwerpen och första matchen utklassades Belgien med 8-0. Sverige slutade sedan fyra i turneringen, som vanns av Kanada före USA och Tjeckoslovakien. 1921 vann Sverige Europamästerskapet då Tjeckoslovakien besegrades med 7-4 på Stockholms Stadion. Sverige kom sedan tvåa i EM 1922, vann EM 1923 men blev tvåa på nytt 1924. 1928 tog Sverige OS-silver i S:t Moritz i Schweiz. Vid EM 1931 i Krynica i Polen lyckades Sverige som första lag ta poäng av Kanada i en mästerskapsmatch, 0-0 blev slutresultatet. 1932 vann Sverige EM i Berlin.
1949-1962
1949 var genombrottsåret för ishockey i Sverige. Stockholm arrangerade VM. Sverige, som strax före VM slagit Kanada två gånger, inledde strålande, med segrar mot Finland, Tjeckoslovakien och Österrike, 2-2 mot Kanada och vinst igen mot Schweiz. Förluster mot USA och Tjeckoslovakien i de sista matcherna gjorde dock att Sverige slutade fyra. Sverige lyckades några år senare vinna tre VM-guld, dock i frånvaro av USA och Kanada 1953 och 1957 och Sovjetunionen och Tjeckoslovakien 1962. 1953 i Schweiz var USA och Kanada inte välkomna till Schweiz efter ett skandalslagsmål, och Tjeckoslovakien reste hem mitt under turneringen sedan president Klement Gottwald avlidit. Året därpå, 1954, vann Sovjetunionen VM i Sverige före Kanada och Sverige. Sverige vann VM 1957 i Moskva genom att spela 4-4 mot Sovjetunionen. Vid VM i Colorado i USA 1962 vann Sverige för första gången över Kanada i tävlingssammanhang, 5-3 skrevs de svenska segersiffrorna till. Sverige fortsatte turneringen strålande och vann VM-guldet.
1963-1976
1963 arrangerade Sverige VM och missade guldet på mållinjen. Sverige slog Sovjetunionen med 2-1 men Sovjetunionen vann på målskillnad. Några månader senare beslutade IIHF att inbördes möte i fortsättningen skulle avgöra då två lag kom på samma poäng i VM-serien. Nu inleddes en tid av sovjetisk dominans. Backlegenden Lennart "Lill-Strimma" Svedberg omkom i en bilolycka sommaren 1972.
1976-1987
Från 1976 tilläts NHL-proffs delta i IIHF-turneringar. Sverige missade finalen i Canada Cup 1976. I takt med att fler spelare lämnade Sverige för spel i NHL kunde Sverige inte längre hävda sig i den yttersta världseliten.Den största förlusten mot Sovjet blev i VM 1981 1-13. Men flera silver- och bronsmedaljer i VM och OS blev det, och 1984 kom Sverige tvåa i Canada Cup.
1987-1998
1987 lyckades Sverige högst sensationellt vinna VM i Wien. Sverige var tillbaka i den yttersta världstoppen. Medan östblocket föll samman vann Sverige VM-guld 1991 i Finland och 1992 i Tjeckoslovakien. Vid vinter-OS 1994 i Lillehammer i Norge vann Sverige den olympiska ishockeyturneringen på straffslag mot Kanada i finalmatchen. 1998 hade Sverige flera NHL-proffs med, och vann VM i Schweiz.
1998-2005
Från slutet av 1990-talet började Sverige spela sämre i landslagsturneringarna under säsongerna, även om man vann Euro Hockey Tour säsongen 1998/1999. Några silver- samt bronsmedaljer i VM blev det dock, mycket på grund av hemflugna NHL-spelare. Vid Olympiska vinterspelen 2002 i delstaten Utah i USA förlorade Sverige mot Vitryssland med 3-4 och och var ute ur turneringen. Även en förlust vid World Cup i ishockey 2004 mot Tjeckien i kvartsfinalen (1-6) var ett "kvitto" på att det svenska landslagets spel försämrats. Förbundskapten Hardy Nilsson beskylldes av många för motgångarna, och fick sparken. Bengt-Åke Gustafsson tog över i början av 2005.
2005-2006
Sverige hade återigen börjat spela bättre i landslagsturneringarna under säsongerna. Vid Olympiska vinterspelen 2006 i Turin i Italien var Sverige i topp igen. Sverige vann OS-finalen i ishockey för herrar mot Finland med 3-2. Det avgörande målet stod Niklas Lidström för när det endast gått 9 sekunder i den tredje perioden med ett jätteskott i krysset. De svenska framgångarna fortsatte då Sverige vid VM i ishockey 2006 i Riga i Lettland vann VM-guld efter seger mot Tjeckien med 4-0 i finalmatchen. Sverige blev då också första herrhandslag i ishockey som vunnit både OS-guld och VM-guld under samma säsong.
2006-
Jörgen Jönsson blev 11 februari 2007 mesta landslagspelaren med 273 landskamper då han spelade för Sverige i LG Hockey Games mot Finland. Säsongen 2006/2007 vann Sverige Euro Hockey Tour. Vid VM noterades svenskarna dock för fjärdeplatser såväl 2007 i Ryssland som 2008 i Kanada.
Övrigt
- Sveriges största vinst i VM:
Sverige 24 - 1 Mall:Landsdata Belgien Belgien (Prag, Tjeckoslovakien; 16 februari 1947) - Sveriges största vinst i OS: Sverige 23 - 0 Mall:Landsdata Italien Italien (St Moritz, Schweiz; 7 februari 1948)
- Sveriges största förlust i VM: Sverige 1 - 13 Mall:Landsdata Sovjetunionen Sovjetunionen (Göteborg, Sverige; 24 april 1981)
- Sveriges största förlust i OS: Sverige 0 - 22
.svg.png)
Kanada (Chamonix, Frankrike; 29 januari 1924)
Sveriges 1 000:e ishockeylandskamp på herrsidan spelades den 16 december 1982, när Tjeckoslovakien besegrade Sverige med 5-4 i Izvestija i Moskva. Till och med 2007 års sista landskamper, hade Sveriges herrar spelat totalt 1.780 ishockeylandskamper. Av dessa har Sverige vunnit 914, spelat 206 oavgjorda och förlorat 630. 610 stycken av dom är sk officiella landskamper, dvs mästerskapsmatcher i EM, VM och OS.
Sveriges förste målskytt i ishockey blev Erik "Jerka" Burman under OS 1920 i inledningsmatchen mot Belgien 23 april 1920. Matchen slutade 8-0 till Sverige.
Flest mål i en landskamp gjordes av Lars Ljungman, som gjorde 12 mål av Sveriges mål, då landslaget vann över Belgien med 24 - 1 den 16 februari 1947 i Prag, Tjeckoslovakien under VM i ishockey 1947.
Flest landskamper i Tre Kronor har Jörgen Jönsson, forward från Färjestads BK, med 285 matcher. Flest mål har Sven Johansson-Tumba, forward från Djurgårdens IF, som under 245 matcher gjorde 186 mål.
Vissa "landskamper" mot Kanada under 1960-talet och 1970-talet var egentligen mot kanadensiska klubb- eller distrikslag, men finns ändå med bland inofficiella landskamper. Många gånger spelade kanadensarna under namnet "Kanada" och under kanadensisk flagg och matchtröja.
Samtliga Sveriges matcher
- 1920-talet
- 1930-talet
- 1940-talet
- 1950-talet
- 1960-talet
- 1970-talet
- 1980-talet
- 1990-talet
- 2000
- 2001
- 2002
- 2003
- 2004
- 2005
- 2006
- 2007
- 2008
- 2009
Se även
- Sveriges juniorlandslag i herrishockey
- Sveriges damlandslag i ishockey
- Sveriges juniorlandslag i damishockey
- Sveriges U18-juniorlandslag i ishockey
- Trippelguldklubben
- Lista över stora grabbar i ishockey
- Så fick Tre Kronor sitt namn
- De yngsta debutanterna i Sveriges herrlandslag i ishockey genom tiderna
| Företrädare: Tomas Johansson |
Svenska Dagbladets guldmedalj Sveriges herrlandslag i ishockey och Marie-Helene Westin 1987 |
Efterträdare: Tomas Gustafson |
