Från Rilpedia

strontium - yttrium - zirkonium Sc Y La    Periodiska systemet
Allmänt
Namn, kemiskt tecken, nummer	yttrium, Y, 39
Ämnesklass	övergångsmetaller
Grupp, period, block	3, 5, d
Densitet	4472 kg/m3 (273 K)
Utseende	Silvrigt vit
Atomens egenskaper
Atommassa	88,90585 u
Atomradie (beräknad)	180 (212) pm
Kovalent radie	162 pm
Elektronkonfiguration	[Kr]4d15s2
e− per skal	2, 8, 18, 9, 2
Oxidationstillstånd (oxid)	3 (svag bas)
Kristallstruktur	hexagonal
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd	solid
Smältpunkt	1799 K (1526 °C)
Kokpunkt	3609 K (3336 °C)
Molvolym	19,88 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme	363 kJ/mol
Smältvärme	11,4 kJ/mol
Ångtryck	15,31 Pa vid 1799 K
Ljudhastighet	3300 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet	1,22 (Paulingskalan)
Värmekapacitet	300 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga	1,66 106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga	17,2 W/(m·K)
1a jonisationspotential	600 kJ/mol
2a jonisationspotential	1180 kJ/mol
3e jonisationspotential	1980 kJ/mol
4e jonisationspotential	5847 kJ/mol
5e jonisationspotential	7430 kJ/mol
6e jonisationspotential	8970 kJ/mol
7e jonisationspotential	11190 kJ/mol
8e jonisationspotential	12450 kJ/mol
9e jonisationspotential	14110 kJ/mol
10e jonisationspotential	18400 kJ/mol
Mest stabila isotoper
Isotop Förekomst Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod. 89Y 100 % 89Y, stabil isotop med 50 neutron(er)
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Yttrium är ett grundämne. Det räknas vanligen till de sällsynta jordartsmetallerna. Ämnet har fått sitt namn efter Ytterby gruva i Stockholms skärgård. Det är Upplands landskapsgrundämne.

Se även

• Periodiska systemet