Från Rilpedia

kalcium - skandium - titan Sc Y    Periodiska systemet
Allmänt
Namn, kemiskt tecken, nummer	skandium, Sc, 21
Ämnesklass	övergångsmetaller
Grupp, period, block	3, 4, d
Densitet	2985 kg/m3 (273 K)
Utseende	silvrigt vit
Atomens egenskaper
Atommassa	44,955910 u
Atomradie (beräknad)	160 (184) pm
Kovalent radie	144 pm
Elektronkonfiguration	[Ar]3d14s2
e− per skal	2, 8, 9, 2
Oxidationstillstånd (oxid)	3 (svagt basisk)
Kristallstruktur	hexagonal
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd	solid
Smältpunkt	1814 K (1541 °C)
Kokpunkt	3103 K (2830 °C)
Molvolym	15,00 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme	314,2 kJ/mol
Smältvärme	14,1 kJ/mol
Ångtryck	22,1 Pa vid 1812 K
Diverse
Elektronegativitet	1,36 (Paulingskalan)
Värmekapacitet	568 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga	1,77·106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga	15,8 W/(m·K)
1a jonisationspotential	633,1 kJ/mol
2a jonisationspotential	1235,0 kJ/mol
3e jonisationspotential	2388,6 kJ/mol
4e jonisationspotential	7090,6 kJ/mol
5e jonisationspotential	8843 kJ/mol
6e jonisationspotential	10679 kJ/mol
7e jonisationspotential	13310 kJ/mol
8e jonisationspotential	15250 kJ/mol
9e jonisationspotential	17370 kJ/mol
10e jonisationspotential	21726 kJ/mol
Mest stabila isotoper
Isotop Förekomst Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod. 45Sc 100 % 45Sc, stabil isotop med 24 neutron(er) 46Sc syntetisk 83,79 dygn β- 2,220 46Ti
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Skandium är ett grundämne. Skandium tillhör gruppen jordartsmetaller. Ämnet förekommer i sällsynta mineraler från Skandinavien och klassas tillsammans med yttrium som en sällsynt jordartsmetall. Det upptäcktes 1879 av Lars Fredrik Nilson i mineral från Ytterby gruva i Stockholms skärgård och är uppkallat efter Skandinavien.

Se även

• Periodiska systemet