Vira bruk
Från Rilpedia
Vira bruk Siffrorna avser orten |
||||
---|---|---|---|---|
|
||||
Landskap | Uppland | |||
Län | Stockholms län | |||
Kommun | Österåkers kommun | |||
Församling | Ljusterö-Kulla församling | |||
Folkmängd(2005) | 65 | |||
Area(2005) | 19 hektar | |||
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 2008-03-11) |
Vira bruk (äldre stavning Wira bruk), småort och f.d. järnbruk i Österåkers kommun, Uppland (Stockholms län). Vira, som ligger ca 25 km söder om Norrtälje, anlades omkring år 1630 av Clas Larsson Fleming.
På Vira bruk tillverkades med kungligt ensamprivilegium större delen av den svenska arméns värjor och andra hugg-och stickvapen.
Släkten Fleming ägde Vira till 1757 då bruket såldes till Reinhold Angerstein, som då var assessor i Bergskollegium och vars släkt ägde Vikmanshyttan och Turbo. Denne hade planer för utbyggnad som inte blev förverkligade före hans död 1760 då Angersteins svåger, ärkebiskopen Samuel Troilius övertog bruket. Efter dennes död 1764 såldes bruket till Eva Maria von Schantz, vars son C.R.von Schantz fungerade som driftsledare. Vira köptes 1783 av kommerserådet Simon Bernhard Hebbe som 1800 sammanförde Vira med Östanå till ett fideikommiss vilket genom arv övergick till släkterna Fredenheim och Boström vilken blev virasmedjornas sista private ägare
Privilegierna drogs in 1775 men vapensmidet fortsatte ännu långt in på 1800-talet med leveranser till Kronan. Bruksdriften övergick i slutet av 1800-talet till ett slags kooperation mellan mästersmederna vilka betalade en årlig hyra för plats vid härd och städ och tillverkningen bestod av liar, yxor, slaktbilor, isbillar med mera. Konsten att smida en värjklinga fortsatte att gå i arv och den siste virasmeden dog 1948. När smidesverksamheten lagts ned förföll bruket men restaurerades 1965. Stiftelsen Vira Bruk bildades 1969 för att värna om Viras särpräglade miljö och återuppliva Viras gamla smidestraditioner.
Varje sommar spelas Wiraspelen på Isaksäng, ett årligt musikskådespel.
På Wira Bruk och ägor spelades även delar av stumfilmen Gösta Berlings saga från 1924 in (bland annat användes smedjan till både interiör och exteriör, samt en del övriga byggnader).
Noter
- ↑ Statistik från SCB: Småorter; arealer, befolkning 2005
Källor
- "Vira klingsmedja och liebruk" av f.d landsantikvarien Alf Nordström
- "Vira bruk" av E. Alfred Jansson, 1943
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Vira bruk
- Stockholms länsmuseum - Wira bruk