Från Rilpedia

Det har föreslagits att denna artikel bör slås ihop med Kooperativ. (Diskutera)

Ej att förväxla med Korporation

Kooperation (från engelskans cooperation) betyder samarbete. Kooperation har uppkommit på flera olika platser men det mest betydande var i Rochdale år 1844. Då bildade 28 vävare en förening där man satsade en pund var för att sätta upp en livsmedelsbutik där medlemmarna skulle köpa varor. Efter ett år hade medlemsantalet växt till 74 personer och gett ett överskott på 22 pund. Från början slogs fast att ingen medlem skulle ha mer än en röst, även om han eller hon hade mycket pengar innestående i föreningen.

Kooperation kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande. Det unika med den kooperativa organisationsformen är att varje medlem har en röst oavsett hur mycket kapital han eller hon har satsat, och att den är öppen för alla. Ett kooperativs främsta drivkraft är medlemsnytta, det vill säga att tillgodose medlemmarnas ekonomiska, sociala eller kulturella behov och där vinst ses som medel och inte som mål.

De kooperativa värderingarna är självhjälp, personligt ansvar, demokrati, jämlikhet, rättvisa, solidaritet, hederlighet, öppenhet, socialt ansvar och omsorg om andra.

De sju kooperativa principerna/grundvärderingar

Oavsett vilken inriktning man har på verksamheten så finns det sju principer/grundvärderingar som gäller som riktlinjer för kooperationen och kooperativ för att omsätta sina värderingar i handlingar. Principerna är antagna av Internationella Kooperativa Alliansen - IKA:

1:a principen

Frivilligt och öppet medlemskap – utan diskriminering avseende kön, social ställning, ras, politisk eller religiös övertygelse.

2:a principen

Demokratisk medlemskontroll. Medlemmarna styr verksamheten och deltar aktivt i fastställande av mål och riktlinjer och i beslutsfattande. Förtroendevalda män och kvinnor är ansvariga inför medlemmarna. Medlemmarna i primärkooperativ har lika rösträtt (en medlem, en röst).

3:e principen

Medlemmarnas ekonomiska deltagande. Medlemmarna bidrar på ett rättvist sätt till den kooperativa föreningens kapital och utövar kontroll över det i demokratisk ordning. En del av detta kapital är den kooperativa föreningens gemensamma egendom. Räntan på insatskapitalet är begränsad, om ränta över huvud taget utgår.

4:e principen

Självständighet och oberoende. Kooperativa föreningar är fristående och styrs av medlemmarna. Om de ingår avtal med andra organisationer, inklusive regeringar, eller skaffar externt kapital sker detta på villkor som säkerställer demokratisk medlemskontroll och som vidmakthåller den kooperativa självständigheten.

5:e principen

Utbildning, praktik och information. Kooperativa föreningar erbjuder utbildning och praktik till sina medlemmar och anställda så att de effektivt kan bidra till utvecklingen av föreningarna. De informerar allmänheten – särskilt unga opinionsbildare – om den kooperativa föreningens särart och fördelar.

6:e principen

Samarbete mellan kooperativa föreningar. Kooperativa föreningar tjänar sina medlemmar mest effektivt och stärker den kooperativa rörelsen genom att samarbeta på lokal, nationell samt regional och internationell nivå.

7:e principen

Samhällshänsyn. Kooperativa föreningar arbetar för en hållbar utveckling av sina lokalsamhällen enligt de riktlinjer som godtagits av medlemmarna.