Egentliga huggormar
Från Rilpedia
| ?Viperinae | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Kräldjur Reptilia |
| Ordning: | Fjällbärande kräldjur Squamata |
| Underordning: | Ormar Serpentes |
| Familj: | Huggormar Viperidae |
| Underfamilj: | Egentliga huggormar Viperinae |
|
|
|
| §Viperinae Auktor: Oppel, 1811 |
|
| Synonymer | |
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
De egentliga huggormarna eller viperorna (Viperinae) är en underfamilj av giftiga ormar i familjen huggormar som lever i Europa, Asien och Afrika. De skiljer sig från de nära besläktade näsgropsormarna (Crotalinae) genom avsaknad av de värmekänsliga organ som kännetecknar denna grupp. För tillfället räknas 12 släkten och 66 arter till gruppen.[2] De flesta arterna lever i tropiskt och subtropiskt klimat, men en art huggorm (Vipera berus) återfinns till och med vid Polcirkeln.[3]
Innehåll |
Beskrivning
Arterna i denna underfamilj varierar i storlek från Bitis schneideri, som mest blir 28 centimeter, till Bitis gabonica som kan bli över 2 meter lång. De flesta arterna är marklevande, men några, som Atheris, är helt och hållet trädlevande. [3]
Även om de värmekänsliga groparna som kännetecknar näsgropsormarna saknas hos de egentliga huggormarna så har flera arter, bland annat i släktena Daboia, Pseudocerastes och Causinae, men i synnerhet i släktet Bitis, ett känselorgan ovanför nosen. Experiment har visat att anfall inte enbart styrs av syn och doft, utan att varmare mål träffas oftare än kalla.[3]
Utbredning
Europa, Asien och Afrika.[1] Dock så förekommer de inte på Madagaskar[4]
Reproduktion
I allmänhet så är arterna i denna underfamilj vivipara men ett fåtal, som Pseudocerastes lägger ägg.[3]
Släkten
*) Omfattar inte nominatunderarten (typisk form).
T) Typsläkte.
Tribus
En tribus är för närvarande erkänd, Atherini, skapad av Broadley 1996 för att beskriva släktena Atheris, Adenorhinos, Montatheris och Proatheris. Typsläkte för denna tribus är Atheris.[1]
Nära besläktade grupper
Tills helt nyligen räknades ytterligare två släkten till de egentliga huggormarna. Men numera anses de skilja sig tillräckligt för att föras till egna underfamiljer inom huggormarna:[1]
- Släktet Azemiops - överförd till underfamiljen Azemiopinae av Liem, Marx & Rabb (1971).
- Släktet Causus - erkänd som underfamiljen Causinae (Cope, 1860) föreslogs av Groombridge (1987) och fick ytterligare stöd av Cadle (1992).
Likväl så används ofta beteckningen egentliga huggormar även för dessa grupper.[3]
Källor
Noter
- ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 Engelska Wikipedia anger följande som källa för denna uppgift: McDiarmid RW, Campbell JA, Touré T. 1999. Snake Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, vol. 1. Herpetologists' League. 511 pp. ISBN 1-893777-00-6 (series). ISBN 1-893777-01-4 (volume).
- ↑ 2,0 2,1 2,2 Viperinae (TSN 563898). ITIS. Läst 20061030.
- ↑ 3,0 3,1 3,2 3,3 3,4 Engelska Wikipedia anger följande som källa för denna uppgift: Mallow D, Ludwig D, Nilson G. 2003. True Vipers: Natural History and Toxinology of Old World Vipers. Krieger Publishing Company, Malabar, Florida. 359 pp. ISBN 0-89464-877-2.
- ↑ Engelska Wikipedia anger följande som källa för denna uppgift:Stidworthy J. Snakes of the World. Grosset & Dunlap Inc. 160 pp. ISBN 0-448-11856-4.
Litteratur
Följande angav av engelska Wikipedia som källor:
- Breidenbach CH. 1990. Thermal cues influence strikes in pitless vipers. Journal of Herpetology 4:448-50.
- Broadley DG. 1996. A review of the tribe Atherini (Serpentes: Viperidae), with the descriptions of two new genera. African Journal of Herpetology 45(2):40-48.
- Lynn WG. 1931. The structure and function of the facial pit of the pit vipers. American Journal of Anatomy 49:97.
