Viktigt meddelande till allmänheten
Från Rilpedia
Viktigt meddelande till allmänheten, VMA, (pop. Hesa Fredrik) är den svenska benämningen på det varnings- och informationssystem, som dels utgörs av utomhuslarm, dels av meddelande i radio och TV. I en del länder kan man även använda sig av högtalarsystem eller högtalarförsedda fordon för att nå ut med meddelanden till berörda. Signalen kan avgränsas geografiskt till just det område där faran finns. Signalen kan användas för att varna för akuta hotsituationer som krig, allvarliga bränder, gasutsläpp och akuta hot mot vattenförsörjning, etc. Vanligen används larmanordningarna i både krig och fred. Benämningen för sirénen är Flyglarm eller Beredskapslarm.
Innehåll |
Lagstiftning
Inom EU måste det finnas system för att varna allmänheten enligt EU-direktiv 82/501/EEG, som utfärdades efter Sevesokatastrofen.
Australien
I de centrala delarna av Sydneys affärsdistrikt sattes till 2007 års APEC-konferens ett kombinerat sirén- och högtalarsystem upp. I övrigt har landet mindre typer av sirener (Model 5, Model A), vanligen installerade på brandstationer. De används också på badstränder för att varna för hajar. När larmet går måste alla lämna vattnet omgående. Alarm används också vid fängelser för att varna vid rymningar.
Belgien
I Belgien testas det nationella varningssystemet den första torsdagen i varje månad.
Danmark
I Danmark aktiveras VMA av polisen, vanligen på order av Räddningstjänsten, men systemet administreras och underhålls av Beredskabsstyrelsen. Sirenerna är elektroniska och funktionskontrolleras dels varje natt ljudlöst, dels en gång per år, närmare bestämt den första onsdagen i maj kl 12.00 för att säkerställa att befolkningen inte glömmer signalerna och deras betydelse. Fram till 24 november 1993 prövades sirenerna med ljud en gång i veckan, eftersom de ursprungliga sirenerna var mekaniska och inte kunde prövas ljudlöst. Från juni 1951 till april 1967 skedde dessa tester varje onsdag kl. 12.00.[1]
Finland
I svenskspråkig lagtext i Finland kallas meddelandena för nödunderrättelser, vilka är en underkategori av myndighetsmeddelanden [2].
Nederländerna
Nederländernas system för VMA kallas waarschuwings- en alarmeringssysteem, WAS, och består av 4275 sirener [3] som kan kopplas in tillsammans eller oberoende av varandra. Sirenerna är trådlöst manövrerade från den lokala brandkåren. Varningssystemets testas med ljud den första måndagen i månaden klockan 12.00. Då larmet ljuder skall befolkningen gå inomhus, stänga dörrar och fönster och lyssna till den så kallade katastrofradion, vilken sänder över lokalradions frekvenser. De nederländska myndigheterna undersöker möjligheterna att utvidga larmsändningar med hjälp av SMS eller liknande mobilteknik.
Katastrofradion
Nedan visas en lista över den nederländska katastrofradion (rampenzender) med stationer, sändarplatser och frekvenser.
| Radiostation | Stationsplats | Frekvens (MHz) |
|---|---|---|
| Omroep Fryslân | Inrsum | 92,2 |
| RTV Noord | Hoogezand | 97,5 |
| RTV Drenthe | Smilde | 90,8 |
| Emmen | 99,3 | |
| RTV Oost | Losser | 89,4 |
| Zwollekerspel | 99,4 | |
| Deventer | 97,4 | |
| Omroep Gelderland | Arnhem | 88,9 |
| Ugchelen | 103,5 | |
| Ruurlo | 90,4 | |
| Megen | 89,1 | |
| RTV Utrecht | Lopik | 93,1 |
| Rhenen | 97,9 | |
| Omroep Flevoland | Lelystad | 89,8 |
| RTV Noord-Holland | Amsterdam | 88,9 |
| Hilversum | 88,7 | |
| Wieringermeer | 93,9 | |
| West | Rotterdam | 89,0 |
| Den Haag | 89,3 | |
| RTV Rijnmond | Rotterdam | 93,4 |
| Omroep Zeeland | Goes | 87,9 |
| Vlissingen | 98,4 | |
| Omroep Brabant | Roosendaal | 91,0 |
| Loon op Zand | 91,9 | |
| Megen | 95,8 | |
| Mierlo | 87,6 | |
| L1 Radio | Roermond | 100,3 |
| Hulsberg | 95,3 |
Schweiz
Schweiz har för närvarande cirka 7750 mobila och fasta signalanordningar som täcker ca 99 % av befolkningen [4]. Därutöver finns 750 installationer i närheten av dammanläggningar. Båda systemen testas den första onsdagen i februari varje år. Befolkningen informeras av media innan testerna genomföres.
Sverige
Om man hör varningssignalen vid någon annan tidpunkt än de nedan angivna provtillfällena skall man bege sig inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation och lyssna på Sveriges Radio P4 för mer information. När faran upphört ska signalen faran över sändas, en 30 sekunder lång, sammanhängande signal.
Sedan början av 1990-talet ingår dessutom en stor del av de privata lokalradiofrekvenserna i VMA-systemet. Sveriges Radio har fått mandat av Radioutgivareföreningen, Räddningsverket, Styrelsen för psykologiskt försvar samt Krisberedskapsmyndigheten att sköta systemet, vilket innebär att de privata frekvensernas program bryts automatiskt när Sveriges Radios nationella trafikredaktion går ut med ett VMA-meddelande. Systemet testades första gången 2002-12-02, och är menat att testas en gång per kvartal.
Tekniskt sett fungerar systemet så att en "svart låda" står vid respektive sändare, med lokal frekvens för Sveriges Radios P3 inprogrammerat. När larmet går kopplas ordinarie program ifrån och SR P3 går in. Samtidigt slås TA (Traffic Announcement) på i sändarens RDS-information, vilket gör att om lyssnarens radiomottagare står på TP (Traffic Passing) kommer dennes mottagare att kopplas över till den aktuella frekvensen, oavsett vilket radioprogram han/hon lyssnar på. När varningsmeddelandet har sänts, kopplar systemet tillbaka till ordinarie program och TA slås av.
Provning
Signalen Viktigt meddelande testas fyra gånger per år, första helgfria måndagen i mars, juni, september och december, klockan 15.00. Information ges i Sveriges Radios samtliga radiokanaler strax före detta klockslag och när provet är avslutat. En sju sekunder lång ton ljuder och följs av en 14 sekunders paus, sedan ny ton, ny paus och så vidare under två minuter. Efter en längre paus hörs (cirka 90 sekunder) sedan den 30 sekunder långa "faran över"-signalen. Provtillfällena initieras från den lokala räddningstjänsten som kan fjärrstyra utrustningen från brandstationen men även från skyddade beredskapsanläggningar.
Typer av signaler
Beredskapslarm
Beredskapslarm tillämpas när det är fara för krig och består av ljudsignaler i 30 sekunder med 15 sekunders uppehåll.
När man hör larmet skall man:
- Lyssna på radio
- Ordna så att man snabbt kan lämna bostaden
- Undvika att ringa timmarna efter larmet
- Ta reda på var det finns skyddsrum och hjälpa till att göra iordning det.
TV, text-TV och tidningar ger också information. Den som är krigsplacerad ska snabbt åka till den plats som står i krigsplaceringsorder
Flyglarm
Flyglarm tillämpas när myndigheterna bedömer att landet kommer att attackeras från luften, t.ex. av flygplan och består av korta tonstötar under en minut. När man hör larmet skall man genast uppsöka skyddsrum.
Faran över
För alla signaler gäller att när faran upphört ska signalen faran över sändas, en 30 sekunder lång, sammanhängande signal.
Lyssna på de olika signalerna - Räddningsverket
USA
Merparten av amerikanska VMA sänds via varningssystemet Emergency Alert System, EAS. EAS kan aktiveras av nationella, regionala eller lokala myndigheter som polis, räddningstjänst, meteorologiska eller andra myndigheter. EAS används typiskt vid oförutsedda händelser som en tornado, jordbävningar eller farliga utsläpp. Den absolut största andelen EAS-varningar geomförs av den nationella vädertjänsten, National Weather Service.
Många delstater använder flyglarmssirenerna för att varna för väderfenomen. Den del av befolkningen som bor nära vissa kärnkraftsinstallationer, till exempel Hanford i Washington har dessutom särskilda radiomottagare där de kan ta emot varningsmeddelanden i det fall något inträffar. Vissa meddelanden sänds även som e-post och SMS.
Kuriosa
Namnet Hesa Fredrik sägs ha myntats under 1920-talet av Dagens Nyheters krönikör Oscar Fredrik Rydqvist [5].
Se även
Källor
- ↑ Beredskabsstyrelsens FAQ om VMA
- ↑ Lag om dataskydd vid elektronisk kommunikation, 16.6.2004/516, Statens FÖRFATTNINGSDATA - FINLEX, http://www.finlex.fi/sv/
- ↑ ”WAS (Waarschuwingsstelsel)” (på Nederländska). Nederländernas inrikesdepartement. http://www.lfr.nl/activiteiten/was.
- ↑ Den schweiziska statens informationssida
- ↑ Räddningstjänst, Göteborgsposten, 2 december 2001, http://gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=154&a=51682
Översättningar
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från danskspråkiga Wikipedia.
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från nederländska Wikipedia.
