Vattenpiplärka
Från Rilpedia
| ?Vattenpiplärka | |
|---|---|
 Vattenpiplärka; adult vinter
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Tättingar Passeriformes |
| Familj: | Ärlor och piplärkor Motacillidae |
| Släkte: | Piplärkor Anthus |
| Art: | Vattenpiplärka A. spinoletta |
|
|
|
| §Anthus spinoletta | |
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Vattenpiplärkan (Anthus spinoletta) är en fågel som tillhör släktet piplärkor i familjen ärlor och piplärkor. Tidigare kategoriserades den som en underart till skärpiplärkan. Det är den piplärka som tillsammans med rödstrupig piplärka återfinns i den blötaste miljöerna.
Innehåll |
Utseende
Vattenpiplärkan är mellan 15,5 - 17 centimeter lång. I sommardräkt är ovansidan olivbrun och mörkt brokig. Den har ett grått huvud med vitt ögonbrynsstreck, vit haka och mörkgrå näbb. Strupe och bröst är ljust laxrosa och buk och undergump är vit. Den har mörka ben.
I vinterdräkt påminner den mycket om en skärpiplärka fast den är ljusare, har en högre kontrast och ser mindre solkig ut. Den har då olivbrun ovansida, ljust olivbrunt huvud med vitt ögonbrynsstreck, submustaschstreck, strupe och haka i kontrast till de mörka strupsidestrecket. bröstet och kroppsidanär smutsvitt med tydlig längstreckning i mörkt. Buken är vit och den har grå eller ljusare rödbruna ben. på vintern är roten på undre näbbhalvan gul medan spetsen och övre näbbhalvan är mörk.
I alla dräkter har den en på längden trefärgad stjärt som är ljust beige från övergump och ut i mitten av stjärten som följs av ett mörkt parti på sidorna och som längst ut flankeras av vita stjärtsidor. Den har även tydliga ljusa vingband.
Utbredning, taxonomi och biotop
Under häckningstid förekommer den i Sydeuropas berg och i tempererade zoner i södra Asien till Kina. Den häckar på sluttande bergängar över 1000 meter men kan återfinnas upp till 3000 meter. Den häckar även i långlänt terräng vid fuktängar, saltängar och vid leriga eller sandiga havs- och injöstränder. Den är delvis flyttfågel och är en av få arter som regelbundet flyttar norr ut under vintern från en kallare klimat i alpina områden i Sydeuropa till låglänta isfria havsstränder och dammar i norra Europa och södra Skandinavien.
Man brukar dela upp vattenpiplärkan i tre underarter:
- Anthus spinoletta spinoletta, nominatformen häckar i centrala och södra Europa.
- Anthus spinoletta coutellii häckar i Turkiet, Kaukasus, södra Ryssland och norra Iran.
- Anthus spinoletta blaakistoni häckar i Centralasien, centrala Kina, Mongoliet och angränsade områden av Ryssland.
Vattenpiplärkan i Sverige
Från att aldrig blivit observerad i Sverige sågs vattenpiplärka första gången vid Torhamns udde i Helsingborg mellan den 22 och 23 oktober 1993. Mellan åren 1994 till 2000 observerades det i snitt 13 till 20 individer och siffran ökade till 48 stycken 2001 och 196 stycken 2003 och den absoluta majoriteten rörde övervintrande fåglar.[1] Ökningen av observationen beror till viss del på att arten fick artstatus först i början av 1990-talet men det är också uppenbart att vattenpiplärkan har blivit en etablerad övervintrare i Sveriges syd och västliga kustlandskap. Flest individer ses i fallande antal i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän.
Föda
Födan består av markinsekter, maskar och snäckor.
Häckning
Från april till juni sker en till två häckningar.
Status
Den europeiska populationen är i stort sett stabil men efter 1970 räknar man inte med att någon population har ökat.[2]
Källor
- ↑ Magnus Ullman, Mattias Ullman, Vattenpiplärkan i Sverige, Vår Fågelvärld, 6, 2006
- ↑ Magnus Ullman, Mattias Ullman, Vattenpiplärkan i Sverige, Vår Fågelvärld, 6, 2006
