Skärpiplärka
Från Rilpedia
| ?Skärpiplärka | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Tättingar Passeriformes |
| Familj: | Ärlor och piplärkor Motacillidae |
| Släkte: | Piplärkor Anthus |
| Art: | Skärpiplärka A. petrosus |
|
|
|
| §Anthus petrosus Auktor: Montagu, 1798 |
|
 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Skärpiplärka (Anthus petrosus) är en fågel som tillhör släktet piplärkor i familjen ärlor och piplärkor. Tidigare betraktades skärpiplärka, vattenpiplärka och hedpiplärka som tre underarter av arten Anthus spinoletta men de splittrades i tre arter början av 1990-talet.
Innehåll |
Utseende
Som de flesta andra piplärkor har den ett oansenligt utseende på marken, mestadels mörbrun på ovansidan och kraftigt streckat mattgul undertill. Den har mörka ben, gråvita stjärtsidor och en ganska lång mörk näbb. Den mörka fjäderdräkten är en anpassning till de klippiga kuster där den häckar och övervintrar.
Vissa nordliga fåglar kan bli rosaaktiga på undersidan och blekare på huvudet på sommaren och därmed likna den närbesläktade vattenpiplärkan. Skärpiplärkan är mycket mer åtkomlig än vattenpiplärkan.
Utbredning och taxonomi
Skärpiplärkan är endemisk för Europa[1] och häckar på klippiga kuster på kolahalvön och i västra Europa norrut från Bretagne. Den är normalt en stannfågel i Irland, Storbritannien och Frankrike, men populationerna i Skandinavien och Ryssland flyttar söderut på vintern. I Sverige förekommer den i klippmiljöer vid kusten, ofta på skärgårdsöar. Den flyttar söderut i september-oktober och återvänder i mars-april. Norge hyser hälften av världspopulationen och Sverige 2% av denna art.[2]
Man delar ofta upp skärpiplärkan i fyra taxa:
- Anthus petrosus petrosus, nominatformen häckar på Irland, i Storbritannien och kring kusterna av Frankrike.
- Anthus petrosus kleinschmidti häckar på Färöarna
- Anthus petrosus meinertzhageni häckar på Yttre Hebriderna
- Anthus petrosus littoralis häckar i nordvästra Europa, Skandinavien och på Kolahalvön.
Föda
Den livnär sig framförallt på insekter. Sången och sångflykten liknar ängspiplärkans, men med en spetsigare, mer metallisk klang.
Häckning
Boet är enkelt och läggs på marken, gömt bland stenar eller grästovor. Honan lägger oftast fem ägg och ruvar dem i cirka två veckor. Sedan äggen kläcks matas ungarna av båda föräldrarna i cirka två veckor till.
Källor
- ↑ Magnus Ullman, Endemer i Västra Palearktis, Vår Fågelvärld, nr.7, 2006
- ↑ Magnus Ullman, Endemer i Västra Palearktis, Vår Fågelvärld, nr.7, 2006
- Rock Pipit i engelskspråkiga Wikipedia 14 augusti 2005
- Roland Staav och Thord Fransson: Nordens fåglar, Norstedts, Stockholm 1991, andra upplagan, sid. 333-334. ISBN 91-1-913142-9.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Skärpiplärka
