Tusen och en natt

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Tusen och en natt (sagor))
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Tusen och en natt (olika betydelser).
Fil:1001-nights.jpg
Tusen och en natt

Tusen och en natt är en samling sagor från Sidenvägen (grekiskt, arabiskt, persiskt, indiskt samt kinesiskt kulturområde). Ramberättelsen är att den persiske vesirens dotter Scheherazade (Shahrzâd) skall tillbringa en natt med kung Shahriâr för att i gryningen avrättas. För att undgå döden berättar Scheherazade en saga för kung Shahriâr. Skickligt väver hon in en saga i en annan, och när gryningen kommer är kungen så spänd på hur det ska sluta att han låter Scheherazade leva ytterligare ett dygn. Hennes sagor varar 1001 nätter, varefter Shariâr kapitulerar och gifter sig med henne.

arabiska kallas samlingen "Alf Lailah wa Lailah" och på persiska "Hezār-o yek šab". Sagorna kan följas tillbaka till 900-talet e.Kr. Ordet "tusen" skall inte tolkas bokstavligt utan betyder endast att de finns i ett stort antal eller är oräkneliga. Senare utgivare och översättare har dock bemödat sig att få ihop just 1001 berättelser bland annat genom att dela upp vissa sagor i flera berättelser samt att lägga till andra. Samlingen nådde Europa under tidigt 1700-tal genom fransmannen Antoine Gallands översättning.

litterära alster innehåller så mycket mer eller mindre förtäckta anspelningar på sex och våld som "Tusen och en natt". Verket var populärt mycket på grund av de uppseendeväckande illustrationerna.

Kända berättelser ur samlingen är till exempel Aladdin, Ali Baba och de 40 rövarna, Adschid, Sinbad Sjöfararen och Hassan repslagare.

I flera av sagorna spelar även många historiska personer en roll, så till exempel kalifen Harun al-Rashid. I berättelsen om Harun al-Rasjid finns det en man som heter Abul-Hassan. Varje dag står han på en bro och hälsar på dem han inte träffat förut för att sedan bjuda hem dem på middag. En dag bjuder han hem kalifen och då pratar Abul-Hassan om hur ond Kalifen som styr är. Hur dålig han är på att se saker. Harun al-Rasjid avslöjar sig inte som kalif och låter Abul-Hassan sedan bli kalif för en dag för att se om han gör det så mycket bättre.

Utgåvor på svenska

Anna Wahlenberg bearbetade vid sekelskiftet 1900 om texterna till det då nystartade förlaget Barnbiblioteket Saga. Bearbetningen kom att omfatta 3 volymer med ett urval av sagorna. Senast 1990 kom samlingen ut i nya upplagor.

Personliga verktyg