Tor (isbrytare)

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Tor bogserar handelsfartyg

Tor bogserar handelsfartyg

Naval Ensign of Sweden.svg HMS Tor
Överblick
Typ Isbrytare
Systerfartyg Tarmo
Varma
Njord
Apu
Varv Wärtsilä, Helsingfors
Beställd 1962
Sjösatt 1963 
Tagen i bruk 31 januari, 1964
Tagen ur tjänst 2000
Öde I isbrytartjänst i Ryssland
Allmänna egenskaper
Längd 84,5 m
Bredd 21,2 m
Deplacement 5260 ton
Djupgående 6,2-7,2 m
Plåttjocklek För: 30 mm
Midskepps: 30 mm
Akter:30 mm
Fart Max: 17 knop
March: 12 knop
Aktionstid 4-6 veckor
Besättning Ursprungligen 63,
senare 42 
Bestyckning 3 x Bofors 40/48 luftvärnspjäser,
minläggningsräls 
Tekniska data
Framdrift Diesel-elektriskt
Propellrar (Akter+För) 2+2
Huvudmaskin 4 x 2-takts 8 cyl. Wärtsilä/Sulzer à 2340 kW, temporärt 2555 kW
8 880 kW
Propellermotor Dubbelankars likströmsmotorer
Hjälpmaskin 4 x Wärtsilä/Sulzer dieslar på 425 kW samt hamndiesel på 155 kW
Dragkraft 85 ton
Bunkerkapacitet 1010 m3

HMS Tor var en isbrytare bemannad av svenska flottan, tillverkad i Helsingfors av finska Oy Wärtsilä AB.

Innehåll

Tillkomst

Då handelssjöfarten förutsågs öka starkt under första hälften av 1960-talet och den gamla isbrytaren Atle, som vid Tors leverans hade uppnått en ålder av 38 år, snart måste utrangeras, beslutade den svenska riksdagen 1962 att anskaffa en ny isbrytare. Då man var nöjda med Oden, som levererats 1957 av Wärtsilä-varvet i Helsingfors, beställde man den nya isbrytaren därifrån. Denna sjösattes 1963 och levererades till svenska flottan.[1] Fartyget är uppkallat efter guden Tor ur den nordiska mytologin. Tor hade ett svenskt systerfartyg, Njord, och tre finska, Tarmo, Varma och Apu[2].

Inredning

Styrhytten var av en ny modell, placerad högt upp, och med runtomsikt. Någon aktre manöverbrygga blev därigenom onödig. Ursprungligen utrustades Tor, precis som hennes systerfartyg Njord, med fyra kanonplattformar, två på sidorna, en på överbyggnaden, strax under styrhytten, och en i fören, framför ankarspelet. Den sistnämnda togs emellertid bort, eftersom den skymde sikten.[3]

Fartygschefens förläggning och den så kallade redarhytten bestod av daghytt, sovhytt och badrum med badkar; överstyrmannen (sekonden) hade en liknande hytt, dock bara med privat toalett; övriga officerare var förlagda i enpersonshytter, övriga kategorier i tvåpersonshytter, båda utan privata faciliteter. Det fanns dessutom motionsrum i fören under däck. Bastu fanns (efter olyckan 1980) endast 1 gemensam för samtliga ombord på däck 2 (styrbord-aktersida) [4]

Verksamhet

Den 16 mars 1980 kolliderade Tor i tät dimma med den finska isbrytaren Sisu. Tor skadades svårt i fören, men kunde ta sig in till Stockholm där hon reparerades. Inga personer skadades dock[5]

Tor utnyttjades hårt under åren. På grund av omfattande maskinskador under vintern 1985-1986 blev huvudmotorerna helrenoverade 1986. Hon förbjöds då att utnyttja motorerna fullt ut, vilket i praktiken innebar att motorstyrkan reducerades till 7,77 MW.[6]

År 1995 lades Tor tillsammans med Njord i reserv i Karlskrona[7] och efter tillkommandet av Vikingklassen utrangerades faryget och såldes till Ryssland där den idag tjänstgör som isbrytare[8].

Tor (statsisbrytare) vapen.svg


Se även

Källor

  1. Staffan Fischerström: Isbrytare : med statens isbrytare under 80 år, Marinlitteratur, Falkenberg 1997, sid. 120-121. ISBN 91-970700-9-2. 
  2. Ibid. sid. 120-121
  3. Ibid sid. 116-117
  4. Ibid sid. 110-111
  5. Ibid. sid. 128-129
  6. Ibid. sid. 131
  7. Ibid. sid. 132
  8. www.fakta om fartyg.se M/S TOR (1964) Bilder och information om Tor
   ^ Uppgifter i faktaruta från Staffan Fischerström, Isbrytare sid. 112, 283
Personliga verktyg