Sylvester Johannis Phrygius
Från Rilpedia
|
|||||
|
|
|||||
| Kyrka | Svenska kyrkan | ||||
|---|---|---|---|---|---|
|
|
|||||
| Stift | Göteborgs stift | ||||
| Period | 1620-1628 | ||||
| Efterträdare | Andreas Johannis Prytz | ||||
|
|
|||||
| Född | 25 december 1572 i Kalmar | ||||
| Död | 1628 i Fässberg, Mölndal | ||||
Sylvester Johannis Phrygius, född 25 december 1572 i Kalmar, död i Göteborg 1628. Superintendent över Göteborgs stift 1620-1628 samt rektor. Fadern sägs ha varit borgmästare i Kalmar.
Han blev student i Uppsala 1593 och magister i Wittenberg 1602. År 1603 antogs han som skolrektor i Linköping, och 1610 förordnades han till kyrkoherde i Skövde. Phrygius utnämndes 1612 till superintendent i hertig Johans furstendöme, över Kåkinds härad och till detta närliggande områden. Efter Johans död 1618 återföll furstendömet till kronan och Phrygius anställdes 1619 istället som kyrkoherde i Göteborg. Han utnämndes till kyrkoherde den 26 juli 1619, och fick konfirmationsbrev som kyrkoherde och superintendent över "de undersåtar, som tillförne i Nylödöse bott hava" den 26 april 1620. Han fick Fässbergs pastorat som annex, och bosatte sig i Fässbergs prästgård. Ett år senare erhöll han fullmakt på den där nyss inrättade superintendenturen. [1][2]
Phrygius var en av sin tids mest ansedda predikanter men också en framstående humanistisk latinpoet, varför han under tiden i Tyskland erhöll hederstiteln "poeta laureatus cæsareus". Däremot ansågs hans svenska vers vara "klumpig". I en relativt stor produktion märks bland annat en översättning av berättelsen om Johan III:s dödskamp.[3]
Han var gift med Christina, dotter till biskop Petrus Benedicti Oelandus i Linköping. Tillsammans fick de troligtvis fem barn, döttrarna Rebecka och Birgitta samt sönerna Johannes, Petrus och Sylvester Sylvestersson. Sedan Prhygius hade klagat över en långvarig sjukdom som hade "...slagit sig uti händer och fötter", reste han 1627 till Holland för att få läkarhjälp, men dog året därpå.[3][4]
Innehåll |
Referenser
Noter
- ↑ Skarstedt, s. 3.
- ↑ Svenskt biografiskt handlexikon, del 2, s. 185.
- ↑ 3,0 3,1 Jarlert, s. 9.
- ↑ Skarstedt, s. 4.
Tryckta källor
- Antologia Gothoburgensis, Folke Persson & Agne Rundqvist, Rundqvists Boktryckeri Göteborg 1953
- Berättelser ur Göteborgs äldsta historia, Hugo Fröding, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1908 s.25-26
- Porträtt av biskopar i sin tid, Anders Jarlert, Göteborgs stiftshistoriska sällskap, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1997 ISBN 91-7029-337-6
- Bexell, S. P. Hallands historia
- Jarlert, Anders. Porträtt av biskopar i sin tid Göteborg: Tre böcker, 1997, s. 7-9.
- Skarstedt, C. W. Göteborgs stifts Herdaminne (Ny upplaga utgiven av Knut Norborg), Göteborg: Pro Caritates, 1948, s. 3-4.
Webbkällor
- Svenskt biografiskt handlexikon, del 2 (SBH) Stockholm: Bonniers, 1906, s. 285.
